Annons:
Etikettfamilj
Läst 1200 ggr
NesoOberon
2017-02-28 17:34

Hur blir man en familj?

Hej allihopa! {OBS!En väldigt lång introduktion på ingång, så ni kan skrolla ner längst ner om ni vill komma till frågan. Tack.} (Introduktion:) Nu är det så att mina föräldrar är skilda, och min pappa har träffat en ny tjej och jag tror att de har varit tillsammans i ca tre år. Tjejen har också två barn, som är några år yngre än mig, och jag är bara i början på tonåren. Jag tycker om dem alla jättemycket, men det har uppstått ett litet problem. Min pappa och hans tjej ska gifta sig (nån gång under nästa år är det planerat), och de vill ju såklart flytta ihop så snart som möjligt efter det. MEN nu kommer vi till problemet: alla vi fem känns inte som en familj, och jag vill verkligen det! Det känns mer som två separata familjer; pappa och jag/tjejen och hennes barn. Jag tycker som sagt om dem alla jättemycket och vill verkligen att vi ska kännas som en familj, vill att vi ska kunna prata ut om saker osv. Jag har pratat med min pappa om det här, men har ser det mest som ett problem som ska "styras upp" och att han ska ta tag i det. Men det är ju inte så det är! Problemet ligger hos var och en, och alla måste kompromissa och samarbeta lite för att vi ska lära känna varandra, för jag känner knappt henne, och inte alls hennes barn. Det ena barnet är väldigt blygt, men jag är också blyg. Har försökt att lära känna pappas tjej, men hon är också väldigt blyg. Jag vet att min pappa och hans tjej vill ha det som en riktigt kärnfamilj (särskilt om vi ska flytta ihop!!) men de verkar inte göra så mycket för att det ska bli så. SÅ, min fråga till er: har ni några tips på hur fem personen i åldrarna 11-40 blir som en bra familj??? Förlåt för långt inlägg, men tacksam för svar.

Annons:
NesoOberon
2017-02-28 17:36
#1

*hur fem personer i åldrarna 11-41 ska bli som en familj* menade jag

pyromanen
2017-02-28 17:43
#2

Gemensamma vardagssaker med måltider, fika, spela spel orata med varandra om vad man gjort under dagen eller vill i helgen… Det tar tid. Så tålamod är nog också bra. Och så tänker jag att det inte får bli ditt ansvar! Du är ett barn. Ett ansvartsfullt och tänkande barn (ungdom).

Maria
2017-02-28 18:08
#3

Jag tycker dina tankar och funderingar är riktigt sunda🙂

Jag tror att det kommer gå bra. Saker och ting brukar ge sig efter hand. Kommunikation är alltid bra och som #2 skriver att göra gemensamma saker tillsammans så att ni lär känna varandra lite bättre.

/Maria

Det är bara med hjärtat som man kan se ordentligt. Det viktigaste är osynligt för ögonen"
Ur Lille Prinsen.

Gaara
2017-02-28 19:48
#4

Jag tror det kommer lättare när ni alla bor ihop och måste dela på allt hela tiden. :) Men du kan ju alltid göra en kul frågelek annars? Typ en massa lappar med frågor t.ex "Vilken är din favoritfilm?" osv så drar en person en lapp och så ska alla berätta vilken som är deras favoritfilm. :) Annars så är det väl bara att se till att göra saker som en familj gör, alltså att umgås med varandra. Du kanske kan hitta på något med pappas tjej och hennes barn någon gång utan att pappa är med. :)

NesoOberon
2017-03-05 12:41
#5

Tack för alla fina svar, och tips! Ska ha dem i åtanke varje gång framöver :-)

Upp till toppen
Annons: