Förhållande

Att prata med varann

2017-03-04 20:27 #0 av: [Sunalisa2]

Min man o jag har tigit i två dygn nu har svårt att ta första steget båda två,ha n går bara "ovanpå" o pratar om allt annat,jag svarar inte, han är livrädd för konflikter vet jag,tycker inte att han gjort nåt fel vad göra?

Anmäl
2017-03-04 20:32 #1 av: mangemani4

ursäkta om jag säger detta nu(och jag skulle ha sagt samma sak till din man, men nu är han inte här), men ni är lika barnsliga båda två. svälj stoltheten och prata ut om vad det nu är ni bråkar om.

att inte prata med varandra, hitta på hämndaktioner osv när man är sura på varandra är fjortis nivå, barn fasoner. som sagt, svälj stoltheten och prata ut om det hela och det spelar ingen som helst roll om det är du som måste ta första steget, ingen jäkla tävling detta där den som håller ut längst vinner, få det gjort bara.

Anmäl
2017-03-04 20:41 #2 av: Herveaux

Kommunikation är A och O i en relation och om ni har så svårt att prata med varandra så kanske en utomstående part (terapeut) kan ge er båda den spark i baken ni behöver för att kliva ur sandlådan?

// Harley
Sajtvärd Star Stable iFokus
Medarbetare Hundar iFokus
"Your differences make you important and special"

Anmäl
2017-03-04 20:48 #3 av: mangemani4

terapeut i all ära, inget fel på förslaget, men kom igen nu, detta ska de väl för bövelen kunna klara själva om de bara kan svälja lite utav stoltheten. men visst, är stoltheten för värdefull, så får väl någon, som sagt, dra er ur sandlådan.

Anmäl
2017-03-04 20:51 #4 av: Herveaux

#3 Jo, det tycker väl jag med egentligen, men han kanske skulle kunna få pli på sin konflikträdsla där också tex.

// Harley
Sajtvärd Star Stable iFokus
Medarbetare Hundar iFokus
"Your differences make you important and special"

Anmäl
2017-03-04 20:55 #5 av: [Sunalisa2]

Ni har så rätt det vet jag men varför alltid jag,blev heligt förbannad över en grej, så jag surnade till,sågs om några timmar,han var som vanligt ,prata " om allt möjligt smått o gott,men jag orka inte svara, så nu är det som det är,vet att det är barnsligt....han går liksom ovanpå hela tiden vill inte diskutera..

Anmäl
2017-03-04 21:01 #6 av: mangemani4

en tanke som slår mig, hur kan en diskussion uppstå om du inte pratar med honom? ok, jag förstår, du blev sur över en sak och du har säkert anledning att vara det, jag vet inte, vet inte vad det är du blev sur över, men det kvittar egentligen, men att tiga ger ju ingen diskussion i över huvud taget. ok om han pratar som vanligt och du svarar, surt eller normalt, spelar ingen roll, men då har ju hjulen kommit i rullning iaf. jag säger inte att det bara är ditt fel, men du är en del utav det då du inte svarar.

Anmäl
2017-03-04 21:06 #7 av: [Sunalisa2]

Ok,har väl fel jag då,men Varför kan han inte en enda gång komma o säga t.ex. förlåt istället för att låtsas om ingenting, bara gräva ner saker o ting,, är ni karlar funtade så?

Anmäl
2017-03-04 21:07 #8 av: mangemani4

jag tillägger även, ja, jag vet, en del kvinnor vill tro att vi män ska se på er när ni är sura och sedan komma krypandes till korset, men så funkar det inte hos alla män, en hel del män förväntar sig att kvinnor ska säga till om det är något de är sura över och säger ni ingenting, så antar mannen att det inte är något, typ så som ni tjejer förväntar er att vi män ska säga till om vi är sura över något. just saying.

Anmäl
2017-03-04 21:11 #9 av: [Sunalisa2]

Ha,intressant det här,ska upplysa dej om att jag varit gift i 50 år med den här karln,men han är helt enkelt konflikträdd det vet jag av lång erfarenhet, men kul att få nya vinklar på det hela,tack för mej

Anmäl
2017-03-04 21:18 #10 av: mangemani4

mycket möjligt att han är konflikträdd, mycket möjligt faktiskt, men att du har varit gift 50 år(hatten av för det, beundransvärt:)) med samma karl säger inte mycket om min teori, jag menar, 50 år med samma människa ger ju ingen erfarenhet om hur andra män funkar:)

Anmäl
2017-03-05 10:25 #11 av: Maria

För mig låter det som om du är väldigt långsint. Släpp skiten och gå vidare. Du lär ju känna din man efter 50 år så detta är väl förmodligen inget nytt.

Han försöker vara som vanligt och du håller tyst. Det låter som ni är tonåringar.

Har ni aldrig kunnat prata med varandra?

/Maria

 

Anmäl
2017-03-05 10:31 #12 av: Maria

Jag kom på att min man och jag har lovat varandra att aldrig somna ovänner och det löftet har vi hållit i 37 år. 

Personligen tycker jag det är bra att reda ut saker och ting direkt så att man kan släppa det.

/Maria

 

Anmäl
2017-03-05 10:37 #13 av: Agafia

Välj dina strider istället för att sura som en tonåring .

Anmäl
2017-03-05 11:09 #14 av: OlgaMaria

För vår del har det också hänt ytterst sällan att vi inte rett ut en konflikt innan vi somnat. Jag kan helt enkelt inte sova om vi har en konflikt.

Hursomhelst känner jag igen frustrationen "varför ska jämt jag ta första steget?". Jag har också väntat i tysthet många gånger på min man. Men jag har valt att acceptera att jag kanske förstår bättre vad som krävs för att reda upp en konflikt (med mig) och att jag kan ta mer ansvar för att lösa saker. Det viktiga är att det blir bra, inte vem som tar första steget. Sen får du ju hjälpa honom att förstå vad du behöver. Du kan säga - kom och sätt dig, snälla kan du prata med mig, jag är sårad och behöver prata, snälla kan du säga förlåt för det där, jag är så ledsen...
Om du jobbar mer på att ta de initiativ som behövs, och på ett sansat sätt förklarar vad du behöver, är oddsen stora att han blir bättre på att hantera såna här situationer. Och om inte så kan i alla fall du bli bättre.
Han pratar med dig - det betyder att han VILL ha fred med dig, att han bryr sig om dig. Han vet bara inte hur han ska lösa det här. Hjälp honom! Du måste påminna dig om att det viktiga är att lösa konflikten, sen vem som "löser" den är faktiskt inte det viktigaste.

Gå och prata med honom bara. Du kan till och med ge honom en kram eller hålla honom i handen. :)

/ OlgaMaria, sajtvärd på Allergier iFokus

Anmäl
2017-03-05 15:00 #15 av: [Sunalisa2]

Do Olgamaria o alla andra,ni har gett mej en tankeställare,jag är långsint,jag vet det,men har svårt att ändra min personlighet,men jag ska försöka,har tagit "första" steget så nu har vi pratat ganska mycket, .....till nästa gång får vi eller jag ta lärdom av det här

Anmäl
2017-03-05 15:13 #16 av: mangemani4

passa på även att framföra det som du säger till oss här, dvs att det känns som att det hela tiden är du som måste ta det första steget och belys gärna ämnet att han måste vara mer uppmärksam på när något inte står väl till hos dig, men, som i alla förhållanden, it takes 2 to tango, ni måste mötas på vägen.

Anmäl
2017-03-05 16:11 #17 av: OlgaMaria

Vad bra att ni pratade! :) Du har allt att vinna på att ta initiativ till att lösa konflikter som uppstår. Det är så hemskt när man går lång tid och är tyst, ledsen och sur. Man blir liksom bara mer sårad desto längre tiden går. Så ta tag i det tidigare, även om du tycker att han borde göra det. Som sagt, det är viktigare att lösa konflikten än vem som löser den, och om du vet hur den bör lösas så ta tag i det! :)

/ OlgaMaria, sajtvärd på Allergier iFokus

Anmäl
2017-03-05 16:13 #18 av: Maria

Med tanke på att ni varit tillsammans 50 år så är ni ju inga ungdomar längre och jag skulle vilja påminna om att ta vara på varandra.Hjärta Livet kan ändras blixtsnabbt och då är tjat och gnabb en bagatell.

/Maria

 

Anmäl
2017-03-06 09:44 #19 av: Aleya

Ts det är klokt det Maria säger: somna aldrig som ovänner. Och att livet kan ändras på en kort sekund. Är det bättre att kanske då sluta gnälla att du får ta första steget i detta och vara glad för det du har istället om än det inte är perfekt än att gå och vara sur och så kanske nått händer och det sista man minns är att man var ovänner.

BlommaStjärnorMemento moriStjärnorBlomma

Medarbetare för Julen

Anmäl
2017-03-06 11:02 #20 av: [Sunalisa2]

Tycks bara vara fel på mej,han får göra som han vill,inte diskutera,inte prata,och dom här "sandlådekommentarerna" vill jag int höra,jag är vuxen också vill kunna föra en dialog med min man som inte går ,då blir jag ledsen,sårad o jag vet inte vad,är det så svårt att förstå.Skulle ni som skrivit också bara gå ovanpå,svara ärligt på det o sluta med allt skit skriveri!!!!

Anmäl
2017-03-06 11:04 #21 av: [Sunalisa2]

Finns också kloka människor här som förstår,tack för det

Anmäl
2017-03-06 11:30 #22 av: OlgaMaria

Ta till dig det som hjälper dig och skit i det andra! Så klart det inte bara är dig det är fel på. Vi kan ju bara inte säga något till honom. Det hade vi gjort om han skrivit ett inlägg - då hade vi skrivit vad HAN borde ha gjort, inte du. Det fina är dock att EN person ofta kan lösa saker, oavsett vem som gjort fel, så länge båda innerst inne är måna om relationen.

Jättebra att du gjorde det som behövdes. Försök nu gå vidare och strunta i det som känns sårande. Det viktiga är att du och din man kämpar på, och sen vad någon skriver på ett forum spelar mindre roll.

Sen är det så att alla människor har olika konfliktstil. Det är inte mer rätt eller fel att närma sig konflikter på olika sätt, man måste bara lära sig att bli kompatibel med den man lever med. Men en främmande konfliktstil kan lätt provocera andra, och jag tror din konfliktstil gör vissa i den här tråden provocerade - för att de kanske naturligt hanterar konflikter på ett annat sätt.

(Det jag syftar på är konfliktstil som har med personlighet att göra. Det är ju givetvis aldrig bra eller ok att bli handgriplig eller säga hemska saker, men vissa är mer temperamentsfulla. Vissa är mer långsinta och tysta. Vissa undviker konflikter, andra kastar sig in i dem. Det är ok att fungera på olika sätt. Man måste bara lära sig hur man ska göra för att lösa saker på bästa sätt med den man lever med.)

Din man verkar ha svårt att ställa de rätta frågorna och visa att han ser det du vill att han ska lägga märke till. Men bestäm dig för att prata med honom, att öppna dig och bjuda in honom. Försök se förbi smärtan i att han inte tar de stegen själv. Bara acceptera att han behöver lite ledsagning in i ditt hjärta. Det är lätt att sätta upp en ogenomtränglig mur som skrämmer bort också när man blir långsint, tyst och sur. Då lär han "bara gå ovanpå" för att han är jätterädd för att trampa på en landmina. Då får du hjälpa honom hitta vägen. :)

/ OlgaMaria, sajtvärd på Allergier iFokus

Anmäl
2017-03-06 12:25 #23 av: mangemani4

sanningen om sig själv och sin partner är inte alltid kul att höra, men ibland måste den ju bli sagd för att något i över huvud taget ska kunna hända. visst, man hade ju kunnat köra med det klassiska och partiska "det är så synd om dig", "det ordnar sig", "din man är ett svin" osv osv, typ så som många gör, men vad hjälper och vart leder det? ingenstans. sandlådekommentarerna (iaf från min sida) skrevs för att du/ni skulle inse hur ni uppför er och att ni bums ska sluta med det och börja prata med varandra, du vet, så som vuxna nu gör med varandra. se det gärna som konstruktiv kritik och inte kritik. ni båda är lika kålsupare, han som uppenbarligen låtsas som att han inte ser att du är sur(antingen för att slippa konfrontera eller för att han kör med en taktik där vara glad och låtsas som att inget har hänt ska reta upp dig) och du som inte säger något.

men hur som helst, om han inte svarar på en vänlig dialog med dig, så får du väl ge smak utav dina känslor då, istället för att bemöta honom lugnt och vänligt, bli arg och konfrontera, få utlopp för dina känslor. vet dock inte hur han svarar på det, känner inte din man, men skulle min tjej helt plötsligt bli arg och börja skrika, så skulle iaf jag bli uppmärksam på att något var fel. 

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.