Förhållande

Singel för evigt ):

2017-03-27 23:33 #0 av: Alva0422

Jag fyller 13 om 3 veckor och jag har aldrig varit ihop med någon. Och jag vet att alla här är typ 20+?! Och alla kommer säga att jag har hela livet framför mig och att någon kommer gilla mig och jag vet.
Men jag har aldrig varit så social av mig. Trivs inte med mina vänner , inte nån av dem. De är supertrevliga men ingen vill göra det jag vill och då håller jag mig inomhus och kanske tar en promenad då och då. Jag är inte den finaste, har inte bästa kroppen. Jag är överviktig.
Och jag är jätterädd att jag aldrig kommer träffa någon. Det finns ingen i min klass som jag har något intresse för. Det fanns en i min förra skola, vi hade jättebra kontakt och pratade varje dag. Men han har glömt mig nu och är med alla vänner som jag snackat skit om för honom förut och som han hållit med om. Jag fattar inte?!
Alla mina vänner har haft minst 3 förhållanden, och ganska seriösa faktiskt.
Hjälp mig. Hur får man en pojkvän??!

Anmäl
2017-03-27 23:38 #1 av: [III]

Hej, du är bara 13 år oh du har hela livet framför dig.  Fokusera på skolan och låt kärleken komma. Jag hade min första riktiga relation när jag blev 16 år gammal. Den höll i 8 år.( Vi gifte oss och skaffade hus)  Men man ska inte stressa och bry sig om hur andra gör och har det. Det kommer när det kommer, jag lovar :)

Anmäl
2017-03-27 23:46 #2 av: Hera

-hallå. Du är 13. Ta det lugn4?!!

Sugen på att köpa eller sälja något? Klicka här!      
Relationer * HundarBodyart * Kvinna * Fiske * Viktminskning 
Har du frågor som rör iFokus och dess funktioner? -> Support!

Anmäl
2017-03-27 23:55 #3 av: missmagicscabinet

Ta det lugnt! Du har hela livet! :) 

Anmäl
2017-03-27 23:59 #4 av: missmagicscabinet

Kärleken kan komma när som helst. Och när den väl kommer spelar det ingen roll om det dröjt lite. Jag fick mitt första förhållande när jag var lite över 20. Det är olika när man träffar rätt :) 

Anmäl
2017-03-28 00:02 #5 av: CorneliaAndersson

Hej vännen :)

Jag har haft ett seriöst förhållande, faktiskt det jag är i nu. Och vi blev tillsammans i maj förra året, efter att ha känt till varandra i ca. 7 år.

Det är så mycket skönare att kunna ha ett seriöst förhållande, utan att det påverkar skola och utbildning väldigt mycket. 

Jag minns att släkt och ibland vänner, tyckte att det bara var trams att vara i förhållande i tidigare åldrar etc. Blev lite väl mycket latjo-lajban, och allt det viktiga glömdes bort. Dessutom vart man kanske tillsammans i 3 veckor, sen gjorde man slut för att (i mitt fall) killarna pratade med en tjej, bara väldigt ytligt, och då vart de ju genast 'otrogna' etc. Sedan tillsammans, göra slut, tillsammans, göra slut o,s,v.

Där dyker upp någon för alla!

Jag själv är den tysta och blyga tjejen. Men det har funkat hur bra som helst för mig ändå, nu lite senare.

Jag säger bara mina erfarenheter :)

Lycka till! :D

/ Cornelia Andersson,
Innehavare av Borgargatans Kaninuppfödning
Medarbetare på Hermelinkanin.ifokus och Diabetes.ifokus

Anmäl
2017-03-28 00:03 #6 av: molam

Fel du är inte ens 13 ännu, Du behöver inte ha nån brådska, du är inte ens officiellt en tonåring ännu. Och det där med överviktig, det har inget med saken att göra, det rätta är ju att gilla nån för insidan, men trots att det finns folk som bara tittar på utsida så finns det folk som vill ha lite kärlekshandtag ^^

~Sajtvärd på Disney ifokus och Leopardgecko ifokus~

*Medarbetare på Akvariefisk ifokus och Autism ifokus

Anmäl
2017-03-28 00:11 #7 av: Lizelda

Ta det lugnt, det kommer. Sluta leta, sluta oroa dig, du är bara barnet. Det spelar ingen roll om du är riktigt ful, vilket du antagligen inte är då det dels beror på smak och sen ser man inte själv det andra ser, för du kommer hitta någon som tycker att du är det vackraste som finns. Jag är mullig, hela min kropp är täckt av ärr och självförtroendet är i botten. Har alltid känt att om någon kille visade något som helst intresse för mig så är det bara på skämt, enbart för att driva med mig. Men nu sitter jag här med en sambo vars ögon tindrar så fort han tittar på mig, som frångår hela sitt levnadssätt för att vara med mig och gör allt i sin makt för att göra mig lycklig. Du kommer hitta en sån du med. Jag väntade i tolv år på honom och det var värt det, utan tvekan.

"Be proud of your scars, they're proof of a fight you never lost."

HundarBortskänkes, Ridsport, AkvariefiskFurry Paws

Bloggar om min assistanshund på Tassa Bredvid

Anmäl
2017-03-28 00:35 #8 av: ks172

Du känner dig stressad för att alla andra har haft eller har pojkvän/flickvän. Jag var så också stressad och trodde att jag skulle va ensam p.g.a. jag var mobbad och hade oseriösa förhållanden och så. Se inte ner på dig själv utan älska dig själv.

Anmäl
2017-03-28 04:07 #9 av: ivanhoe81

Jag är inte social och höll mig alltid för mig själv och inomhus men träffade min första tjej när jag var 18år tack vare internet och en chatt

Anmäl
2017-03-28 07:17 #10 av: Devya

Varför behöver du ens ha en kille just nu? Jag fick min första pojkvän då jag var 16-17 år gammal. Min första pojkvän var inte alls social men vi hittade varandra ändå.

Anmäl
2017-03-28 08:30 #11 av: Effie

När jag var 13 tvivlade jag på att jag skulle hitta någon. Eller jag trodde väl mer på att någon inte skulle hitta mig... Nu är jag 60. Första riktiga relationen när jag var 24...men det har blivit fler sedan dess. Om jag skulle ge dig några råd, utifrån vad jag lärt mig.

Se till att skaffa dig ett bra liv, oavsett om du har en partner eller inte. Gör det du tycker är kul, hitta dig själv; vad vill du? Skaffa dig intressen (och gärna åtminstone något där du träffar folk). Ät bra mat och träna för att må bra.  Var snäll mot dig själv. Och värdesätt dig själv.

___________________________________________________

Visst går det. Om inte annat, så går det galet

Anmäl
2017-03-28 10:14 #12 av: [langtan09]

Jag kände faktiskt likadant när jag var i din ålder. Alla tjejer hade pojkvän utom jag. Jag var helt övertygad om att jag aldrig skulle få någon heller. 

Men! Jag träffade faktiskt en kille två år senare, när jag precis slutat nian. Vi höll ihop hela gymnasietiden och ett litet tag efteråt också :) Jag är inte heller den mest sociala, utan tvärtom. Väldigt introvert och blyg och ganska liten vänskapskrets. Till saken hör att jag dessutom var ganska utanför hela högstadiet igenom och hade inga direkta vänner. Men jag träffade ändå en kärleksrelation till slut. Idag är jag 26 och lever ihop med en annan kille som jag hoppas spendera resten av mitt liv med. Glad

13 är ingen ålder och du behöver verkligen inte stressa efter pojkvänner eller oroa dig över ditt utseende. Jag är helt övertygad om att du är fin som du är och att du kommer att hitta någon som tycker om dig för dig. :) Försök att vara snäll mot och uppskatta dig själv. Kärleken kommer när den kommer. :-) Jag vet själv hur jag kände, men nu såhär i efterhand önskar jag faktiskt att jag inte oroat mig så mycket. Allt ordnar sig ju faktiskt till slut. Glad

Anmäl
2017-03-28 10:21 #13 av: Maria

#0 Du skriver så här:

Alla mina vänner har haft minst 3 förhållanden, och ganska seriösa faktiskt. 

Jag gissar att dina vänner också är i din ålder dvs. 12-13 års åldern och jag tvivlar på att något haft ett seriöst förhållande i den åldern.Skämtar Visst kan man bli himlastormande kär men det hör ungdomen till. (och  även äldre)

Nu vet jag inte riktigt vad du menar med seriöst förhållande så jag kanske missuppfattar.

Du har hela livet framför dig att hitta olika partners och jag lovar dig att det kommer att variera en del så du står så att säga inför startenSkämtar

/Maria

 

Anmäl
2017-03-28 10:27 #14 av: jargong

Det låter ju inte klokt att en 12-13 åring går i sådana tankar som "singel för evigt" och "kommer aldrig träffa nån" Det är väldigt normalt att inte ha haft någon partner i den åldern. Själv var jag 18 när jag träffade min första och hittills enda partner.

Anmäl
2017-03-28 10:44 #15 av: [langtan09]

#14 Visst kan man tycka det är knasigt, men i den åldern är det mycket som kan kännas katastrof. Jag gick också i "jag kommer aldrig träffa någon"-tankar när jag var 13, för just då kändes det faktiskt så. Så jag kan förstå hur TS känner, även om jag håller med om att TS ej behöver oroa sig Glad Det är betydligt fler 13-åringar som inte haft partners än 13-åringar som haft det. Men det är ju inte alltid man ser det, särskilt inte om många i ens vänskapskrets/klass redan har och pratar mycket om det. Glad

Anmäl
2017-03-28 11:07 #16 av: OlgaMaria

Jag hade min första relation när jag var 16, MEN, jag träffade min man när jag var 22 (är 33 nu) och de killar jag träffade innan det hade jag gärna kunnat vara utan, faktiskt. Det finns ingen vits med att ha ett förhållande bara för sakens skull. Huvudsaken är väl att du är med någon fin och bra, och oddsen att det ska hända nu när du är 13 är inte jättestor. Kan tänka mig att du känner dig ensam i livet med tanke på hur det ser ut med dina vänner. Jag tror det skulle vara SÅ mycket bättre för dig att hitta fina vänner än att hitta en pojkvän. Har du börjat högstadiet eller gör du det i höst? Jag hade verkligen inga bra vänner när jag gick på mellanstadiet och det sänkte mitt självförtroende väldigt mycket. Men när jag började högstadiet fick jag nya helt fantastiska vänner. Hoppas att du också kan få möjlighet att lära känna några nya människor.

/ OlgaMaria, sajtvärd på Allergier iFokus

Anmäl
2017-03-28 11:14 #17 av: Alva0422

Tack så mycket för era fina svar, jag uppskattar det verkligen. Jag tror det här bara var något jag var tvungen att sova på, jag hade ganska många saker i hjärnan igår kväll och mådde inte alls bra.

Och det här med att mina vänner hade haft seriösa förhållanden, asså min kompis dejtar killar hit och dit och ligger i sängen hit och dit och hon är bara 13. Hon typ trycker ner mig genom att skicka bilder på sin dåvarande pojkvän och skriver hur otroligt snygg han är medan hon säger att hon är på g med en annan på samma gång?! Jag borde inte vara vän med henne men hon är jätterolig och bortsätt från pojkvännerna så har vi jättemycket gemensamt. Dock så har vi aldrig pratat på riktigt utan bara FaceTime och så, så riktigt känner jag henne inte.

Anmäl
2017-03-28 11:20 #18 av: Alva0422

#16 jag börjar högstadiet i höst, men jag bytte precis skola pga min lärare slutade. Och då förlorade jag alla mina vänner från den förra skolan och på den nya finns det inga vänner som liksom "passar" mig.
Jag är ganska smart och mogen och är hellre med killar än med tjejer då jag brukar spela ganska mycket på datorn hahahhaha. Och alla tjejer där är mer...tjejiga? If that makes any sense at all.

Anmäl
2017-03-28 11:34 #19 av: OlgaMaria

#18 Jag fattar. Men ofta kan man ha bra utbyte med folk trots att man till en första anblick verkar olika och har olika intressen. Kanske skapar det "tjejiga" hos dem osäkerhet hos dig, vilket får dig att gömma dig bakom att du är en "speltjej" :) Man måste inte vara lika för att vara vänner, men det är väldigt svårt när man är ung - då handlar så mycket om att vara lika varandra, att passa in i gänget och inte vara avvikande. Sånt där tenderar att spela mindre roll desto äldre man blir, men det handlar nog om självförtroende, att folk inser att jag är okej trots att jag inte är som alla andra. Jag duger och jag är värd vänner precis lika mycket som alla andra.

Mitt enda råd är, försök vara lite mer öppen. Försök prata lite mer med folk. Le och var vänlig. Var dig själv. Döm inte andra. Döm inte dig själv. Hjärta

/ OlgaMaria, sajtvärd på Allergier iFokus

Anmäl
2017-03-29 06:20 #20 av: sp0ngeb0b

Jag vet exakt hur det känns! Kände likadant som dig hela högstadiet och trodde aldrig att någon skulle gilla mig. De flesta av mina vänner blev också ihop med folk kors och tvärs, vilket jag också ville då, men nu i efterhand kunde jag inte ha brytt mig mindre. Men jag säger som alla andra - det kommer. Förmodligen när du minst anar det. Jag träffade min första kille när jag var 16 år och gick i gymnasiet. Jag har träffat nya vänner som jag har superkul ihop med, och via dem har jag också träffat min nuvarande kille som är perfekt för mig. Det kommer gå bra för dig med. 

"Before you ask someone why they're vegan - ask yourself why you're not."

Anmäl
2017-03-29 18:46 #21 av: [Meddwín]

Själv så är jag snart 35 och har aldrig heller varit ihop med någon. Har inte heller någonsin varit särskilt social, och trivs inte med de flesta människor och har inga vänner. Men det där med att inte vara den finaste och vara överviktig och så behöver du inte bekymra dej så mycket över för det spelar inte så stor roll, är själv normalviktig och trevlig och bra på de flesta sätt men det har inte gjort nån skillnad så den saken påverkar inte så mycket. :)

Anmäl
2017-03-31 11:54 #22 av: SuperNaturalBeing

men herregud. du är 13 år. Jag hade inte ens tänkt tanken på ett förhållande när jag var 13. Och jag har extremt svårt att tro att någon av dina kompisar haft "minst 3 seriösa förhållanden." När började man ha förhållanden då liksom? När man var 5? Nej du, det tror jag inte alls på. Ta det lugnt bara och sluta stressa. Låter som att du mest vill vara ihop med någon för att man"ska" det och inte för att du verkligen vill. Att ha ett förhållande är faktiskt inte allt i världen. Hittar man någon som man kan vara ihop med och ha ett förhållande med så bra, annars så är det faktiskt inte hela världen. Man kan vara lycklig som singel också.

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.