Vänskap

Har ni mycket gemensamt med era vänner?

2017-04-06 23:29 #0 av: Moalinn

Jag är lite frustrerad på mina vänner. Att jag är världens sämsta kompis vet jag redan och säger det till dem då och då men när jag väl finns där får jag liksom ingenting tillbaka. Förväntar mig inget stort utan ett simpelt tack hade känts bättre än total tystnad. Jag har nått den punkten i livet då jag är rätt uttråkad och vill hitta på grejer, om det så är en biltur ut till havet eller en längre resa men när jag frågar om de vill hänga med får jag bara "ah" till svar. "När vill du då" frågar jag då men då blir det total tystnad. Förstår att en inte kan göra saker hela tiden men fytusan vad trist det är att gång på gång få ett nej. Har de senaste tre åren gjort så gott som allt själv, allt från att resa utomlands till att dra iväg på konserter och fotorundor. Har vant mig så det är inte det men ibland saknar man sällskap. Den gång jag fick med mig en kompis på resa utomlands var när jag "kidnappade" henne vilket i och för sig var roligt för oss båda men kändes som att jag tvingade med henne.

Har ni mycket gemensamt med era vänner? Behöver man vara likasinnade för att kunna vara vänner? Varför är det så svårt att få nya vänner när man blir äldre? Vilar huvudet i handen

Mvh Moalinn. | moalinnahlstrom.se
Sajtvärd för Naturfoto & Musik
Medarbetare på Djurfoto

Anmäl
2017-04-06 23:52 #1 av: [memoirsofaclone]

Låter tråkigtLedsennu har jag inte haft så mkt vänner genom åren men de jag haft har aldrig varit likasinnade. Folk kan säga vad de vill, typ ''olikhet kompletterar varandra'' osv, men jag tror mer på ''lika barn leka bäst''. Det är just de där olikheterna som gjort allt så svårt, man har aldrig samma syn på saker, förstår inte varandra.. Det gör att man bara känner att vänskapen är olustig. Vet inte vad man gör åt det, men vi kan ju hoppas att det dyker upp några mer likasinnade någon gång...

Anmäl
2017-04-07 11:51 #2 av: nypisnina

Egentligen är det inte svårt att få nya vänner även om man blir äldre. Vet inte hur gammal du är men jag har fått nya vänner efter jag fyllt 30, det kanske blir svårare senare i livet men hittills har jag inte märkt några problem. Det är såklart svårare än vad det var i skolan, men jag har märkt att om man är öppen och äkta så får man andra att öppna upp och då kommer man längre in, sen känns frågan; ska vi inte träffas och ta en fika nån dag? - inte så svår.

Jag och mina vänner är nog rätt olika på många sätt, men vi är nog lika som vänner. Jag gillar människor med humor och som jag kan prata med om allt, när man klickar i hur man pratar och kan skratta ihop så hittar man ofta gemensamma faktorer, om man inte har samma intressen så kan man hitta på något nytt tillsammans eller så börjar man gilla den andres hobby.

Du verkar vara mer driven än dina vänner och i det läget kan det vara svårt att nöja sig kanske. Men om du är så driven så kan det hända att du får vara den drivande kraften så att något händer. Var drivande i att samtala med dem också så att du får bestämda svar och ta tag i saker så ni kommer iväg o.s.v.  kanske?

Anmäl

Bli medlem på iFokus

För att kunna delta i diskussionen måste du bli medlem på iFokus. Det går snabbt, enkelt, och kostar ingenting. Medlemskapet ger dig tillgång till över 300 sajter.