![[Patricia_]](/images/avatar-dead.svg){kind=avatar}
Hjälp med sambos familj
Hej! Jag behöver råd angående min sambos mamma och bror. Nu är det så att vi ska spendera 11 dagar hos min sambos mamma eftersom att vi båda har semester, hans bror ska även bo där under tiden. Dom har även tagit semester för att kunna spendera så mycket tid med oss som möjligt, eftersom att dom träffar oss så sällan. Nu till mitt problem, hela familjen kommer ursprungligen från ett annat land, och brukar oftast samtala på det språket. Mamman kan svenska, men om hon till exempel undrar något om mig, så ställer hon frågan till min sambo på deras modersmål, och sedan frågar sambon mig. Hon kan liksom inte anstränga sig och fråga mig, utan pratar om mig när jag är i samma rum. Eftersom att jag inte förstår något, så känner jag mig otroligt utanför. Jag blir nästan svartsjuk, för jag känner mig inte inkluderad. Jag är rädd att min sambos bror och mamma ska vilja göra saker, varje dag, dag ut och dag in, och att jag inte har något att säga till om. Jag förstår självklart att jag måste ställa upp och åka, man får ju ge och ta liksom, men jag har sån ångest för jag vill ju egentligen inte dit, jag vill inte behöva bo med min sambo + bror + mamma, och känna mig som en utomstående. Jag är även rädd att om jag skulle säga till min sambo att jag känner mig utanför och att hans mamma knappt pratar med mig, så skulle han bli arg. Har han rätt att bli det? Vad tycker ni? Hur kan man ta upp att man inte känner sig inkluderad och utanför utan att det ska låta dåligt?
Jag hade aldrig klarat av att bo med en svärmor och syskon till min partner mer än ett dygn. 11 dagar är ju galet!
Du bör definitivt ta upp detta med din partner. Din svärmor och partner borde visa dig respekt och prata svenska när du är i rummet. Annat är hemskt respektlöst.
Skulle han bli arg för det är han inget att hänga i granen och då respekterar han inte dig och dina känslor. Varför skulle du då ens åka?
Jag skulle aldrig komma på tanken att be min partner bo med min släkt under 11 dagar. Det finns inte på kartan.
#1 - Nej jag tycker också att 11 dagar var lite häftigt, men min sambo har inte träffat dom sen december, så ja, jag förstår väl att han vill utnyttja det när det var billigt med tåg osv. Men jag förstår inte varför dom måste vara där båda två, ocv dessutom ha semester. Jag tycker ju om hans bror och mamma väldigt mycket, dom är jätte snälla etc, men det jobbigaste är att jag känner mig otroligt utanför och pressad till att behaga dom och göra som dom vill. Jag vet bara inte hur jag ska lägga fram det för min sambo :/
Förstår faktiskt inte varför det är "sjålvklart att du måste ställa upp och åka".! Och jag tycker verkligen inte det låter bra att du inte kan vara dig sjäkv och ärlig inför din partner och berätta om dina tankar och känslor utan att vara rädd för att ska bli arg! Du har verkligen rätt att känna som du gör. Jag (som är har stort ensamhetsbehov) skulla ta fullständigt slut och bli väldigt otrevlig om jag utsatte mig för nåt liknande (oavsett hur snälla de är)
Min man är grek och pratar ofta grekiska med sina vänner och bekanta så att en annan står där som ett fån. Har funderat på att åka till hans släktingar i Grekland en sommar när vi har bättre ekonomi och då hade jag nog fått utstå att inte kunna delta i samtalen. Men jag ser inga större problem med det, jag hade hittat på annat att göra på egen hand, långa promenader, jogga, läsa mm mm. Jag förstår att han behöver få prata sitt andra språk för att inte tappa det.
Jag kan väl förstå båda sidor. De vill träffas, och det är lättare att prata sitt eget språk. Och du känner dig som ett påhäng.
Hur bra svenska pratar de (särskilt mamman som inte pratar direct med dig)? Kan du prata deras språk något lite? Kan du lära dig det? Kan du åka med och vara där bara en del av tiden? Bara spånar lite…
Visst går det. Om inte annat, så går det galet
Ts har avslutat sitt konto.