Känslor

Vad är kärlek?

2017-05-27 00:48 #0 av: _Fisken

Det har jag funderat på ett tag. Definitionen är kanske personlig?  Kan känslan av glädje, tacksamhet och värme gentemot en annan person kallas för kärlek när ett eller flera behov uppfylls av denne?  Eller är kärlek det som är kvar när alla behov mellan paret i relationen till sist är  uppfyllda? 
Om ett behov är att alltid  bli sedd och beundrad och partnern uppfyller det, då hålls kärleken vid liv? 

Ämnen är intressant. Frågan jag ställer mig; Är definitionen av kärlek individuell?

Anmäl
2017-05-27 01:22 #1 av: Scorpio97

Ja, jag tror det är individuellt samt att det inte riktigt går att definiera eller förklara. Man vet när man känner det. Åtminstone för mig finns det dessutom flera olika känslor som jag skulle kalla kärlek. Kärleken för en partner eller för en förälder exempelvis, är för mig två olika känslor och innebär olika saker. 

Jag håller med om att det är ett intressant ämne. 

//Jessie

Anmäl
2017-05-27 17:34 #2 av: Lia

Förälskelse är ju en kemisk reaktion i hjärnan, den är redan definierad och de flesta vet nog hur det känns. Kärlek däremot är något som inträffar när den kemiska reaktionen klingar av. Man kan väl säga att man minns hur det är att vara förälskad i sin partner, trivs ihop och bestämmer sig för att det här måste ju vara kärlek, att älska någon. Då blir man mer stabil eftersom hjärnan inte längre går på högvarv, och man finner saker att bygga vidare på. Det måste ju vara högst individuellt hur det känns. Ingen kan ju påstå att man är kär eller att man inte är det utom en själv. Så just kärlek är jag säker på att det inte riktigt går att definiera, utom för sin egen del då.

Söker du vänner? Klicka här!

Borderline & Depression & Goth & IBS & Social ångest & Vänskap Gapskrattar

Anmäl
2017-05-28 06:54 #3 av: _Fisken

Tänk tänk tänk...ok. Ja, du har rätt där vad gäller skillnaden mellan Förälskelse (berusningen) och Kärlek och som du säger i sista meningen så är det nog svårt att sätta en mer precis definition på. Det är nog upp till var o en. Där kommer det in saker som "behov" och tillfredsställande av behov och om personen ifråga känner kärlek pga av det.  I och med det rullar förhållandet på. Symbios inträder - tror jag. :-)

Anmäl
2017-05-28 08:33 #4 av: Hayabusa

Kärlek ska definitiv särskiljas från förälskelse och "att synas, att bli sedd". Bekräftelse och att bli beundrad är inte heller det kärlek. Kärlek är de osynliga band av samhörighet & gemenskap som inte behöver beskrivas i ord, de bara finns där på ett självklart vis.

Enligt min mening.

Anmäl
2017-05-28 08:40 #5 av: Maria

Det är svårt att beskriva kärlek och precis som skrivits så är det kanske individuellt.

För mig handlar kärlek om tillit, omtanke och förtroende bland annat.

Jag träffade min man för 37 år sedan och vi har varit tillsammans sedan första kvällen. Han är en del av mig. Vi känner varandra utan och innan och vi älskar varandra trots våra egenheter.

Det gäller också att lita på varandra och ge varandra frihet. Då menar jag inte sexuellt utan mer att stötta varandra när det gäller olika val i livet.

/Maria

 

Anmäl
2017-05-28 12:42 #6 av: oh-la

kärlek är ju så mycket. det är kärleken till min man, som är en typ av kärlek. den kärleken har ju också förändrats under de 11 år vi varit ett par, från det att vi träffades i tonåren och det var en typisk stormande tonårskärlek, till nu som vuxna, gifta, småbarnsföräldrar. med en partner är det allt från det pirriga, himlastormande när man knappt kan hålla händerna ifrån varandra till det man har idag. inte lika galet, men ändå så att när vi är ifrån varandra saknar jag honom. det är också honom jag tänker på först när jag är med om något, stort som litet, och vill dela det med. han är på något vis en del av mig. vi har vävt gemensamma drömmar i 11 år.

sedan finns kärleken till sina barn. den har jag fått känna på för första gången ganska nyligen med min dotter. det är en annan form av kärlek. någonting jag inte tror att man kan förstå innan man känt den. jag har i alla fall aldrig upplevt något liknande. den är minst lika omvälvande, men den är fylld av så mycket omsorg, rädsla, ödmjukhet och förundran. jag kan för första gången förstå föräldrar till brottslingar som säger att även om dom inte tycker om det barnet gjort, älskar dom fortfarande barnet och skulle aldrig vända det ryggen. jag förstår också berättelser om föräldrar som lyfter bilar och kastar sig in i brinnande hus. det är en kärlek som är nästan obegriplig. det finns få personer jag skulle donera en njure till om det behövdes, min närmaste familj och min man så klart, men till min dotter skulle jag ge båda om det innebar att hon överlevde. skulle det hända henne något vet jag inte hur jag skulle överleva ändå.

Anmäl
2017-06-07 21:27 #7 av: [Roe Deer]

Oj så intressant tråd! Kärlek. I grund och botten så tror jag på att man ej bör lägga sin lycka i andra människors händer... alltså inte gå omkring olycklig om man är singel. En lycklig individ kan mycket väl möta en annan lycklig individ och de kan uppskatta varandras umgänge och närhet. Att respektera varandra utan att kräva något från varandra finner jag ytterst vackert. Att göra något för den andre om det kommer naturligt är så mycket kärare än att göra det för att det "förväntas" och "belönas". Att kunna känna sig trygg i sig själv är att kunna vara trygg med andra. Att stötta och värna om varann... Inte vilja förändra den andre... Att leva utan ett ego. En person man litar på, som ger en något djupare än vänskap... tillit, ömhet, ren vänlighet och som bringar fram ens egna finaste sidor. Personligen kan jag leva singel livet ut och ändå vara lycklig och jag är bara 27 år. Jag har varit i längre förhållanden tidigare men i slutändan så har många för stort ego att arbeta med och inre trasighet... Jag tror på att gå in i ett förhållande hel eller stötta varann till helhet. 

Anmäl
2017-06-07 21:42 #8 av: _Fisken

Fint skrivet o fint tänkt. I en ideal värld så lägger inte människor sin lycka i andra händer.  Nu finns alla varianter av människor, från vitt till svart o en massa nyanser emellan och garanterat läggs liv i andras händer. Om det gäller kärlek så hamnar bla en massa hjärtan i andras händer. Det är ursprunget till mitt inlägg och många har svarat. Vad är kärlek?  

Anmäl
2017-06-11 10:07 #9 av: Maria

För mig är kärlek något annat också och det är att man har roligt tillsammans och kan skratta ihop. Det är underbartSkrattar

/Maria

 

Anmäl
2017-06-11 11:04 #10 av: _Fisken

Det är en viktig ingrediens för att bibehålla kärleken.

Anmäl
2017-06-11 11:59 #11 av: Maria

Min man är den roligaste jag vet och det har gjort att många problem har kunnat lösas med ett leende.

/Maria

 

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.