Annons:
Etikettförhållande
Läst 1020 ggr
Sorryimlate
7/28/17, 7:47 AM

Bryta upp efter långt första förhållande

Håller på att förbereda mig på att lämna min sambo och trodde jag var så säker. Vi har varit tillsammans i 9 år och flyttade ihop väldigt snabbt eftersom vi båda skulle iväg och studera till annan ort (vi är från samma lilla stad och har gått på samma klass i gymnasiet). Från allra första början var han extremt beroende av mig och min närhet, hade svårt att vara ifrån mig alls och jag kände mig fångad. Han var före detta mycket beroende av sin familj, som även har sitt finger med i varför förhållandet varat så länge. Man kan säga att vi gått genom eld och vatten, båda vuxit och idag är det väl utifrån sett ett bra förhållande, han älskar mig över allt, bra jobb, redo för äktenskap, barn och hus etc. Men jag har länge velat, känner inte alls som honom men älskar honom som en vän, känner att jag inte har rätt att klaga när jag får det andra vill ha serverat på silverfat. Jag hade tänkt nöja mig och sluta tänka att men om jag skulle vara lycklig med någon annan, men så för en vecka sedan träffade jag en annan under en utekväll min sambo stack från efter ett litet gräl om hur länge vi skulle stanna. Och det klickade så med denna andra, vi pratade om allt, bl.a.mitt förhållande, varefter en sak ledde till en annan etc. Han åkte hem till Norge, och nu har vi inte direkt kontakt men jag kände något med honom jag aldrig känt för min sambo. Men ändå velar jag igen, ska jag välja tryggheten eller chansa på att jag kan få känna så på riktigt i ett förhållande? Är jag bara förälskad och dum? Tack till den som orkar läsa!

Annons:
pyromanen
7/28/17, 8:04 AM
#1

Du är nog inte färdig med att "busa"! Du har kanske inte gjort det alls för att ni nästan var som kvar i ursprungsfamiljernas trygghet. Känner igen mig själv för många år sedan. Var också ihop med "killen från gymnasiet" i 5 år efter vi flyttade till storstaden i pluggade båda två. Han var redo för att slå sig ner, jag ville prova mina egna vingar, blev gång på gång attraherad av andra, ville resa jorden runt (utan killen).

Maria
7/28/17, 8:04 AM
#2

Du ska såklart bryta upp. Både för din egen skull men för din sambos skull nu när du har svikit honom.

/Maria

Det är bara med hjärtat som man kan se ordentligt. Det viktigaste är osynligt för ögonen"
Ur Lille Prinsen.

Sorryimlate
7/28/17, 8:09 AM
#3

Nej det kan man ju lugnt säga att jag inte är, och egentligen så inser ja ju mer jag skriver och funderar att det inte kan pågå. Är väl mest rädd för att totalt bryta ihop i min nyfunna trohet sen, eller ge efter och gå tillbaka. För han kommer att göra vad som helst misstänker jag för få vårt förhållande tillbaka. Jag vet ärligt talat inte hur han ska komma igenom det om jag, som ändå gör valet, är osäker. Hatar tanken att göra någon, speciellt honom, så här illa. Vet inte om jag klarar skuldkänslan.

Sorryimlate
7/28/17, 8:16 AM
#4

Ja du har 100% rätt Maria. Jag känner också att det här är inte något jag kan acceptera från mig själv. Ibland ser jag på mig själv och undrar hur jag kunde bli den här människan. Var 19 när vi blev tillsammans, och den personen jag var då skulle inte kunna tro detta. Jag borde snarare ha lämnat tidigare. Har försökt men klarade det inte. Han vet inte om otroheten, borde jag berätta? Så han inser att jag verkligen inte är den han tror sig älska. Samtidigt vill jag såra så lite som möjligt.

Maria
7/28/17, 8:17 AM
#5

#4 Jag tror ju på ärlighet. Även om sanningen gör ont så gör det oftast mer ont att upptäcka att någon gått bakom ryggen på en.

/Maria

Det är bara med hjärtat som man kan se ordentligt. Det viktigaste är osynligt för ögonen"
Ur Lille Prinsen.

[dynamitella]
7/28/17, 12:37 PM
#6

Var ärlig. Gör slut.
Sånt här beteende är inte något du vill ha på samvetet. Klipp banden och låt din sambo hitta någon som älskar honom likvärdigt.

Annons:
pyromanen
7/28/17, 12:57 PM
#7

Skulkänslor eller att inte vilja såra, det är inte kärlek. Om du skulle stanna tror jag du kommer svika honom igen. För egentligen är du inte ärlig mot dig sjäkv när du stannar. Du har ett liv att leva där det ska hånda lite mer än att leva ihop med ungdomskärleken. Det som fick dig att vara otrogen finns kvar. Det schysstaste mot både dig själv och han är därför att avsluta. Om du tror/vet han kommer "kämpa" och är osäker på om du kan stå rmot (stå upp för beslutet( så ha en plan. Kombinera slutet med att geografiskt flytta på dig? Ha nån att prata med/nåt sjöd som ksn backa dig upp när du ev börjar tveka.

Katti
7/29/17, 3:46 PM
#8

Lögner sårar betydligt mer än sanningen kan jag säga av erfarenhet. Han har absolut rätt att få veta för att kunna gå vidare med sitt liv.

Sajtvärd på Kennel iFokus, medarbetare på BARF iFokus

Katti
7/29/17, 3:46 PM
#9
Katti
7/29/17, 3:46 PM
#10
Katti
7/29/17, 3:46 PM
#11
Katti
7/29/17, 3:46 PM
#12
Upp till toppen
Annons: