Jag känner att jag behöver ventilera lite nu. Jag och min sambo har haft det lite stormigt en tid men vi tycker båda två att vi har hittat tillbaka till rätt spår och vi har haft det riktigt bra de senaste par månaderna. Han har gjort en helomvändning som jag uppskattar något enormt. Mitt problem är, och som jag tidigare kämpat med, är att jag "i stundens hetta" kan häva ur mig sådana saker som sårar min sambo väldigt mycket. Saker som jag har stört mig på hos honom, men som sist och slutligen inte är så stora saker egentligen. I helgen kläckte jag ur mig något dumt om hans personlighet när vi satt och diskuterade, och som sårade honom väldigt mycket. Jag skäms otroligt och mår så dåligt över detta, han ska inte behöva ta sånhär skit från mig.

Jag har så otroligt svårt att sätta ord på mina känslor så det blir bara till pannkaka när jag försöker förklara mig. Han säger att det är för att jag inte älskar honom (vilket jag ju gör!) tillräckligt och därför säger såhär.

Jag borde lära mig att tänka efter lite innan jag säger något, men i en "pressad" situtaion slår jag knut på mig själv och jag säger det första som kommer upp i mitt huvud utan att tänka efter vad jag egentligen försöker säga. Jag är bara rädd att han till slut kommer att få nog av mig. Jag älskar honom och vill leva med honom, men varför sårar jag honom då!?