Annons:
Etikettförhållande
Läst 1456 ggr
[134643]
2017-11-07 11:14

partner avundsjuk på mig?

Sitter i ett extremt jobbigt läge just nu och jag vet inte hur jag ska tänka. Min pojkvän sedan två år och jag har ett långdistansförhållande, vilket har fungerat bra för oss. Vi träffas varannan månad ungefär. Nu är jag ungefär 1 vecka in på en 3 månaders resa genom Asien, en resa som han inte är med på. Vi pratade om det mycket innan, och han sa att han självklart tyckte att jag skulle ta chansen att åka, att han skulle finnas kvar som vanligt när jag kommer tillbaka och att vi ju fortfarande kan hålla kontakten när jag är borta såklart. Men nu när jag varit borta har jag märkt att han mått dåligt, han har inte riktigt svarat på mina meddelanden som vanligt och så. Imorse vaknade jag till ett meddelande där han förklarade att han mådde dåligt, och att den depression han hållit på att kämpa mot är på väg tillbaka. Varför? För att min resa påmint honom om hur illa han tycker om sitt liv. Att han också vill resa, ”leva livet”, men att han inte kan och kanske aldrig kommer att göra det. Att hans liv bara rinner honom mellan fingrarna och att han inte gör något som är värt att göra. Han skrev själv att han var avundsjuk på mig, och att hålet jag lämnade när jag åkte fylldes med mörka tankar. Han skrev också att han såklart ändå vill höra hur jag mår och vad jag gör, och att det inte är mitt fel. Han önskar mig all lycka i världen. Men jag vet inte hur jag ska agera. Jag gör min pojkvän deprimerad? Hur ska jag kunna leva med det? Hur ska jag kunna njuta på den här resan?

Annons:
Loris M
2017-11-07 11:23
#1

Släpp det och njut! 

Det är inte du som gör din pojkvän deprimerad, det gör han alldeles på egen hand. Nu vet jag inte vad det är som hindrar honom från att leva det liv han vill leva eller från att resa, men det är något som har själv måste ta tag i. Det är inte ditt ansvar! 

Jag tycker att han är lite taskig faktiskt som sitter och tycker synd om sig själv och indirekt låter dig ta skulden för hans mående. Lite som att han vill att även du ska må dåligt och inte kunna njuta av resan. Det är inte okej tycker jag.

Loris M
2017-11-07 11:29
#2

Sånt här går jag verkligen igång på (p.g.a. egen erfarenhet), när en person som mår dåligt lägger sitt eget mående i någon annans händer (oftast partnerns), precis som att den andra har ett ansvar att göra hen både glad och hel.

[134643]
2017-11-07 11:36
#3

#1,2 Ja, alltså, han försökte verkligen förklara att det inte var mitt fel och att han verkligen vill att jag ska ha kul. Men i slutändan så är det ju på grund av mig ändå, även om jag inte gjort något fel. Men jag förstår vad du säger! Jag ska verkligen försöka släppa det, det finns ju inte så mycket annat jag kan göra. Jag önskar bara att han kunde må bra också.

Loris M
2017-11-07 11:50
#4

#3 Ja, han försökte förklara, men hade han verkligen velat att du inte ska må dåligt över det eller ta på dig ansvaret, skulle ha inte sagt något alls nu. Kanske senare när du kommer tillbaka och berätta hur han mådde, men inte nu. Då hade han kunnat sätta ditt mående före sitt eget och låtit dig ha en trevlig resa. Efter två år antar jag att han vet hur du tänker och vad som gör dig ledsen. Och jag antar att han vet hur det han säger påverkar dig. 

Jag låter kanske lite hård men det är min erfarenhet som talar. Jag har ägnat alldeles för många år av mitt liv åt att få andra att må bra. I slutänden fungerar det inte om personen inte kan inse att det är hen själv som skapar sin egen lycka.

Honestyisdead
2017-11-07 11:53
#5

#3 Hade han velat att du ska ha kul hade han aldrig yttrat sig som han gjorde.

Han mår säkerligen dåligt. Men inte pga dig. Han mådde  lika dåligt innan ni träffades. Det är när han känner sig ensam som han påminns om hur han mår.

Så nej. Det är faktiskt inte på grund av dig.

Pialinn
2017-11-07 12:43
#6

Det är han som måste se till att få hjälp komma ur din depresion. Han måste lära sej leva sitt liv utan att du ska känna skuld för att han mår dåligt. Lev livet dessa 3 månader. Kom tillbaka och hoppas han rett upp sitt liv, så ni kan fortsätta ett bra liv tillsammans. Än en gång: han måste söka hjälp för att börja må bra igen. Man klarar inte att ta sej i kragen o tro man kommer må bra. Att söka hjälp är inget att skämmas för, men att belasta dej med hans ptrblem är det hemskaste han kan göra.

Far ej fortare fram än din skyddsängel flyger!

Annons:
[134643]
2017-11-07 12:46
#7

Jag tror att han tror att jag vill höra sanningen hellre än att han ska skydda mig. Men i det här fallet hade det kanske faktiskt varit bättre om jag inte vetat. Samtidigt så är det en lång tid att undanhålla något… Men ja, ni har nog rätt i att det inte är mitt fel. Jag kan inte hjälpa att han reagerat såhär. Jag kan inte hjälpa att han sitter fast i sina negativa tankar och inte kan se att livet kan vara helt underbart. Det är så svårt bara då jag självklart såg fram emot att få skriva till honom, dela med mig av bilder och känna att han var lika glad som mig. Men det är ju mina förväntningars fel, så det ligger ju på mig. Sen är jag livrädd att han ska falla tillbaks i en djup depression, han har precis hittat fotfästet igen. Att oroa sig hjälper såklart inte, men det är svårt att inte göra det heller. Jag ska försöka att njuta av mitt i alla fall, och förhoppningsvis mår han bättre om ett tag. Tack för era svar!

Zadeira
2017-11-07 13:06
#8

Jag tror inte han menar något illa med att berätta för dig hur han mår. Han har säkert inte haft en tanke på att det skulle bli jobbigt för dig, särskilt inte om du tidigare värderat ärlighet högt. Dessutom tror jag inte att det hade varit bra för ert förhållande om han ljög eller höll tyst om sitt mående i tre månader för att du inte skulle oroa dig (mitt förhållande hade inte hållit då). Däremot kunde han ha sagt det och gjort det smidigare, utan att så att säga "beskylla" dig eller få dig att känna dig skyldig, och det tycker jag du kan berätta för honom. Hans mående är i slutändan upp till honom att ta tag i, oavsett orsak. Du kan inte göra något, och behöver inte heller göra något för att han ska må bättre. Det finns hjälp han kan få och det är bara upp till honom att söka den hjälpen.

Att han återfaller i sitt gamla mående beror säkert på att han inte är helt nöjd med sitt liv, hur det blivit osv och att det du gör påminner honom om hans egna tillkortakommanden. Osäkerhet och säkert låg självkänsla för att han inte känner att livet blivit som han ville osv. Det är säkert svårt för honom att inte jämföra sig med dig och i att du gör något du verkligen vill, och då är det lättare att börja fundera på varför man själv inte kan det osv.

Det är inte ditt fel alls, och det är inte heller något du ska ta ansvar för eller känna skuld över. Vad du kan göra, om du själv vill, är ju såklart förklara för honom att du stöttar honom om det är något han vill göra, hjälper honom att göra det om du kan osv. Du kan prata med honom om hans drömmar och mål och hjälpa honom hitta ett sätt att uppnå något av det.

Det är inte lätt att vara den "sämre" i ett förhållande. Den som inte har jobb, den som mår dåligt, den som är sjuk, den som inte har pengar, den som inte kan resa iväg osv osv. Det är klart att man då ibland känner att "varför är jag inte som min partner, varför kan/har/orkar jag inte leva så som min partner gör" och beroende på hur man uttrycker det till sin partner kan det givetvis låta som avundsjuka och beskyllande.

Prata med honom om hur det får dig att känna, hur det får dig dig att må. Tänk också på att det i slutändan är han som ansvarar för sitt liv och mående.  Din resa är ett stort mål och en stor sak för dig och den blir inget roligt om du inte försöker vara där och nu och njuta för din egen skull!

[134643]
2017-11-07 13:13
#9

#8 Tack! Det var nog precis det jag behövde höra.

cillal
2017-11-07 16:46
#10

Vad är anledningen till att han inte kan göra roliga saker eller resa också? Handlar det om ekonomi? Kan du tänka dig att hjälpa honom i så fall så ni ibland kan göra någon resa tillsammans? Behöver ju inte vara en långresa under flera månader utan något billigare.

Aleya
2017-11-07 19:00
#11

Detta påminner mig om när min kompis flyttade till ett annat land och jag var deprimerad då och mådde skit och kände bara att det var ett helvete att hon fick göra nått kul och jag bara fick sitta kvar hemma och må skit. Jag erkände detta dock först flera år efteråt. Men jag saknade ju henne samtidigt. Men man blir ju ganska ego i dessa situationer. Så visst, jag kan väl förstå varför din kille är butter. Men felet han har gjort är att skjutsa över sitt dåliga mående på dig. Inte okej på något sätt alls. Jag kom på en sak: är det du som får hålla på och åka till han nät ni träffas? Betala allt och hela kitet? Eller gör han ens någon ansträngning för att komma till dig? Ne jag tycker att det är inte schysst av han.

BlommaStjärnorMemento moriStjärnorBlomma

Medarbetare för Julen

[134643]
2017-11-08 03:52
#12

#10 Eftersom han varit deprimerad och inte kommit upp ur sängen har pengarna inte direkt rullat in. Och eftersom huvudet inte är med så ser han helt enkelt inte möjligheterna på samma sätt som jag gjort heller. Han kan inte tänka framåt lika mycket. Alltså de senaste månaderna har jag ju sparat pengar som en galning, förut honom har jag verkligen inte lagt pengar på något förutom det nödvändigaste. Och just nu spelar det ju ingen roll heller, om vi ska ut och resa tillsammans blir det ju typ till nästa sommar och det blir lite väl långt framåt att tänka. Nu har han jobb också och tjänar ungefär lika mycket som mig, så ensa skillnaden är att jag har vetat vad jag ville göra med mina pengar och han inte. #11 Oj, nej nu har du verkligen fel bild av honom. Han försöker precis lika mycket som mig, betalar för att hälsa på mig, bjuder ut mig på dejter. Han är helt fantastisk annars.

Aleya
2017-11-08 06:10
#13

#12 det var bara en fråga och inte ett påstående. Jag menar om han är deprimerad och inte får ihop pengar så kan det ju bli jobbigt att ta sig. Men jag tycker ändå att det är fel att skjutsa över sin lycka och välmående på dig.

BlommaStjärnorMemento moriStjärnorBlomma

Medarbetare för Julen

Annons:
Greta G
2017-11-08 11:22
#14

Jag förstår honom men det han gör är inte rättvist mot dig. När man mår dåligt vill man ju söka stöd och tröst hos den man är närmast, dig i detta fall då antar jag. Men det blir ju fel att påstå att du är den som bidrar till hans försämrade tillstånd. Om han inte varit deprimerad från början hade han, 1. varit superglad och stolt över dig att du verkligen gjorde den här resan som du säkert drömt om länge och stolt över att du lyckades samla ihop så mkt pengar 2. följt med ! Så det är inte sant det han säger, han är besviken på sig själv och du har inget med det att göra. 

Själv har jag svårt för november månad, det är ofta grått, kallt och kalt på alla träden. Mkt deprimerande. Fick just veta att en kompis vunnit 1 miljon på triss och visst hade jag också velat göra det men att inte glädjas åt andra eller att säga att hennes vinst får mig att bli lite mer negativ om mig själv och mitt liv är skitsnack. Depression är ett sjukdomstillstånd och har ingenting att göra med din resa, så njut så mycket du bara kan! Du har verkligen gjort dig förtjänt av det!

[134643]
2017-11-08 12:17
#15

#13 Sorry! Men nej, han har alltid sett till så att han kunnat hälsa på mig. Det är så fruktansvärt svårt det här. Jag har i alla fall skrivit till honom och förklarat hur jag känner. Nu tänker jag ta lite avstånd, och njuta av min resa. Vill han prata och behöver han stöd så finns jag här, men jag tänker försöka att inte puscha eller tjata för det gör det bara värre för mig. Förhoppningsvis har jag en hel pojkvän att komma hem till, och annars får jag ta ställning då. Det känns i alla fall otroligt skönt att få höra att det inte var jättekonstigt att jag reagerat som jag gjort. Så tack så hemskt mycket för alla era svar!

Aleya
2017-11-08 12:47
#16

#15 det gör inget om du missförstod mig. Men ne du reagerar normalt. Hans reaktion har att göra med hans mående och det måste han ta itu med. Det är inget han ska skjutsa över på dig. Och bra att du sa ifrån om än han kanske tar det som kritik. Men du ska njuta av din resa tycker jag. Problemen får du lösa sen på hemmaplan.

BlommaStjärnorMemento moriStjärnorBlomma

Medarbetare för Julen

Shqiponja
2017-11-08 16:39
#17

Orkade inte riktigt läsa alla kommentarer. Var själv i ett långdistansförhållande tidigare(nu är vi gifta och bör tillsammans) och jag var för det mesta den som mådde dåligt. Min make hade jobb, bodde vid Medelhavet och spenderade sin fritid på stranden med släkt och vänner. Jag bodde i en sketen lägenhet i mörka Norrland, var sjukskriven och hade bara 4 personer i min närhet som jag kunde vända mig till(plus min terapeut). Jag förstår vad han menar med att han är avundsjuk på dig. Det är absolut inget som är negativt. Han ser upp till dig och är glad att du är på denna resa. Han önskar så klart att han kunde göra resan med dig förstås. Att han mår dåligt nu är inte på grund av dig. Han har en kamp som han måste utkämpa själv och bygga upp en stabil grund. Du ger honom styrka och utan dig hade han nog inte kommit såhär långt. En sak som jag lärt mig är att ju lyckligare man är, desto värre känns det när någonting inte är som det ska. Det betyder att man egentligen klinisk sett enbart är nedstämd men det känns som den djupaste depressionen. Han saknar dig extra mycket nu då du är ute och reser, men det betyder inte att det är du som gör att han mår dåligt. Långdistansförhållanden tär extra mycket på båda parterna och det är lätt hänt att såna här situationer uppstår. Men i slutändan är det värt det om man klarar sig genom åren med några enstaka besök och miljoner sms och äntligen får flytta ihop och vara tillsammans varje dag

Stolt "mamma" till katten Yoda

[134643]
2017-11-08 16:51
#18

#17 Tack för dina uppmuntrande ord! Jag har börjat förstå mer hur han tänker, det är bara så främmande för mig då jag är så olik honom i det här. Jag har aldrig förstått stressen över att ”kasta bort sitt liv”, jag ser det fina i vardagen också. Jag tror att vi kommer att hitta en balans i det här, det har ju faktiskt bara gått en vecka sedan jag åkte. Och ja, jag längtar verkligen efter den dag då vi kan bo tillsammans haha. Det känns som rena drömmen!

Upp till toppen
Annons: