Annons:
Etikettförhållande
Läst 2810 ggr
LMB
1/24/18, 11:13 AM

Otrohet

Detta är mitt första inlägg här på iFokus.

Jag är en gift kvinna som har varit tillsamman med min make sen vi var tonåringar.

Jag är 40 år nu. Allt vardagligt går jättebra, inga bråk osv, men och det är ett stort men, vi har inte haft sex på över 4 år. Min man säger att han är deprimerad och därför vill han inte. Jag har frågat honom om vi ska ha en öppen relation men det ville han absolut inte. Jag har dock inte släppt tanken på det men jag vill ju inte vara ett svin (det är ju så man tänker på otrogna makar)

Ska sex vara helt uteslutet i en relation?!

Det är inget fysiskt fel på honom, det har jag märkt men han säger till mig att sluta när jag närmar mig honom . Att tvinga honom med argument känns också uteslutet för det känns inte särskilt upphetsande .

Vad kan man göra? Gräva ner sin sexualitet eller vad?

Annons:
[AnimeV4]
1/24/18, 11:22 AM
#1

Depression kan vara riktigt jävligt. Tjata absolut inte och var inte otrogen! Jag skulle säga att alternativen är:

A: Gör slut och finn sexuella kontakter.

B: Fortsätt vara utan sex.

Fransu
1/24/18, 11:23 AM
#2

Får han hjälp för sin depression?

Jag håller fullständig med, att tvinga honom med argument är inget alternativ. Han måste ju vilja själv, inte bli övertalad.

"Grief is like the ocean; it comes on waves ebbing and flowing. Sometimes the water is calm, and sometimes it is overwhelming. All we can do is learn to swim."

OlgaMaria
1/24/18, 12:15 PM
#3

Vad menar du med att du har märkt att det inte är något fysiskt fel på honom? Tar han ut sin sexualitet på annat sätt?

/ OlgaMaria, sajtvärd på Allergier iFokus

Maria
1/24/18, 12:23 PM
#4

Upplever du det som ett problem så borde ni kanske tillsammans söka samtalshjälp.

Man är ju två i ett förhållande och båda bör ju vara nöjda med hur ni lever era liv.

/Maria

Det är bara med hjärtat som man kan se ordentligt. Det viktigaste är osynligt för ögonen"
Ur Lille Prinsen.

setfree
1/24/18, 12:45 PM
#5

#0 Förstår han att det är ett problem för dig? Har ni pratat om det?

4 år är en väldigt lång tid. Vill du fortsätta så här ytterligare 4 år? Om han inte har sökt hjälp så är det inte säkert att det löser sig självt. Jag har sett på nära håll hur de som har sökt hjälp blivit som en helt ny person.

Zira
1/24/18, 2:10 PM
#6

Tar han emot den hjälp för depression som sjukvården har att ge? Om ja, då skulle jag vänta, finnas vid hans sida och stödja honom i kampen att bli frisk. Om nej, då beror det ju på hur du själv mår i förhållandet. Tycker du att han ger så mycket fint till dig att du trivs i förhållandet trots avsaknaden av sex. Eller känns det mer och mer som att ni glider ifrån varandra och du vill ha ut mer? Man kan aldrig ändra på en annan människa om människan inte själv vill. Han kanske är nöjd som det är och då får du acceptera situationen, eller gå. Men din fråga var väl kanske mer om det är otrohet att stanna i förhållandet och skaffa en älskare vid sidan om. Ja, det anser jag och skrämma upp honom med det för att sätta press på honom är helt fel. Men om du känner att det är alternativet för dig att orka stanna i äktenskapet, att du annars vill gå vidare och träffa någon som kan och vill ge mer än din nuvarande. Om du känner att du om du får ha en annan man till det sexuella (eftersom din egen man ju inte vill) ändå vill stanna i ditt äktenskap, så tycker jag att en älskare är helt okej. Detta under förutsättning att din man vägrar ta emot hjälp för sitt problem.

Annons:
freyya_
1/24/18, 3:05 PM
#7

#6 Fast det är ju inte okej att hon är otrogen bara för att hon vill stanna i sitt äktenskap och för att han inte vill ta emot hjälp? Det är aldrig okej att ha någon vid sidan om, utan att den andra är med på det. Då får man göra sitt val. Stanna och köpa läget eller gå vidare.

taxarärbäst
1/24/18, 3:15 PM
#8

depression är inte lätt att ha och hur kan sex va så viktigt???? jag är själv deprimerad så det du skrev gjorde mig väldigt upprörd! förstår du hur han mår?

Gronstedt
1/24/18, 3:27 PM
#9

#8: Sex är ett ytterst grundläggande behov och olika människor har olika behov - och olika starka behov - i den vägen. Det är ju inte dig TS vill ha sex med, så tagga för all del ned upprördheten!

Du har ingen som helst aning om hur TS make mår, för den delen. Depression tar sig många uttryck och upplevs väldigt individuellt av den drabbade. Dessutom verkar TS make inte ha någon diagnosticerad depression - det enda som finns är hans påstående.

TS: Att vara otrogen kan aldrig bli rätt. Men det är inte heller rätt att du ska leva i konstant frustration. Om du inte kan tillfredsställa dig själv så att du känner att du kan leva utan sexpartner, så var öppen med din make om det. Han måste få välja om han ändå kan tänka sig ett öppet förhållande, eller kanske rentav att han kan tillfredsställa dig sexuellt utan att själv bli tillfredsställd.  Fungerar inte det måste du nog välja att göra slut eller att vara utan ömsesidigt sex.

Men det är också viktigt att han tar tag i sin situation. Är det verkligen fråga om depression, så kan det finnas behandling. Om det finns någon annan orsak bakom, så måste den också komma fram i ljuset på ett eller annat sätt. Inte bara för din sexuella tillfredsställelse, utan framför allt för att problemet finns som en skugga mellan er på fler plan än det fysiska.

freyya_
1/24/18, 4:15 PM
#10

#8 Det är ju också skillnad på att inte ha sex under en period och fyra hela år.

Gia91an
1/24/18, 5:21 PM
#11

Ts jag förstår att detta måste vara en svår sits för dig. Har med en deprimerad man (dock bara sedan några månader) och han vill inte heller ha sex. Vilket jag tycker är väldigt jobbigt. För min del är sex en viktig del i förhållandet och jag vet att om jag var i din sits hade jag nog haft väldigt svårt att inte vara otrogen. Jag tänker som så att om du inte kan ha sex med din man så får du nog tänka på vad som är viktigast för dig. Är det att vara gift med honom? Eller sex och närhet? Det är klart att han kan komma att må bättre, men har det redan gått fyra år är risken att det tar lika lång tid igen. Står du ut så länge? Kan ni ha sex och använda leksaker? (Så att det blir en gemensam grej men han kanske inte är mer än medverkande även om han inte har "sex"?) Tror det är bra att besvara frågorna ovan med. Får han hjälp och tar han emot den?

ellips
1/24/18, 6:36 PM
#12

Nu har jag ingen erfarenhet av depression men kan det verkligen hålla i sig i fyra ÅR? Utan att man kunnat hjälpa honom med vad som nu finns. Läkemedel? samtalskontakt?

Och jag reagerar på att ts skriver att mannen säger att han är deprimerad.  Är det inget han fått diagnosisterat av läkare? Och om inte borde han då inte söka hjälp för sin depression?

Zira
1/24/18, 7:59 PM
#13

Svar till freyya. Ja, det håller jag dig om. Behöver förtydliga. Jag menar alltså att om hon känner att hon hellre tar ut skilsmässa än att fortsätta förhållandet utan sex, men egentligen vill fortsätta förhållandet om hon tillåts ha sex med annan partner ( i väntan på att äkta makens lust återkommer) så ligger bollen hos maken. I den situationen hade jag låtit maken välja. Sök hjälp och jag förblir dig trogen, eller vägra ta emot hjälp men då får du acceptera att jag får sexet någon annanstans. Eller också går vi skilda vägar. Naturligtvis måste maken få möjlighet att fatta sitt eget beslut om han vill ha hjälp eller inte. Sen får han ta konsekvenserna av det beslutet. Men att år efter år vägra sin partner sex, att vägra att ta emot den hjälp som erbjuds för att lusten ska återkomma och samtidigt begära att partnern stillatigande ska acceptera situationen, det känns för mig som mer egoistiskt än vad som ska behöva accepteras. Men allt detta är alltså under förutsättning att han vägrar att söka och ta emot hjälp. Om han söker hjälp och gör sin del för att det ska fungera igen, så är det ju bäst att lungt och utan krav invänta den stora dagen. Utan hjälp lär situationen förbli oförändrad och åren bara lunka på framåt.

Annons:
taxarärbäst
1/24/18, 8:00 PM
#14

#12 depression kan hålla sig hur länge som helst. Jag är på mitt femte år nu Det kan va svårt att söka hjälp i början men han måste ta sig i kragen och söka hjälp om han vill bli frisk

[SweetSunday]
1/24/18, 10:59 PM
#15

Håller med om att du får ge honom valmöjligheterna som du kan acceptera. Dvs till exempel:

1. Sök hjälp och jobba aktivt för att må bättre (vilket förhoppningsvis ger ett bättre sexliv för er båda) och då får han ha sin fru trogen sålänge han håller sin del.

2. Han får acceptera att du vill söka dig till någon annan för sex och då får han välja om det ska ske inom er relation eller om ni ska separera.

Förklara att bristen på sex är jobbig för dig och förklara hur det känns. Försök få till en dialog. I slutändan handlar det ju om att välja, både för honom och för dig. Känns allt för jobbigt så kanske det är bättre att själv lämna (om det är det som känns rätt såklart). Du behöver inte känna dig bunden som anhörig om det inte känns som att det är det du vill. Du har ingen skyldighet att stanna och ägna ditt liv åt något som bara tar energi och inte ger tillbaka. Känns det däremot som att det är något du vill hjälpa honom med att bli frisk från och fortsätta ert liv tillsammans så är det också ett val. Bara du kan känna vad som är rätt, det viktiga är att du är öppen mot honom om dina tankar och känslor så att ni kan prata om det.

LMB
1/25/18, 1:45 PM
#16

Oj, det var många svar.

Han har depression i släkten . Han har aldrig gått till läkare med motivationen att han inte vill gå på piller. Han är rädd för att det blir värre med piller. Han har sett släktingar som blivit knepiga med medicin.

Jag kan tänka mig att om jag ger honom alternativet att antingen fungerar vårt sexliv igen eller så skiljer vi oss alternativt skaffar jag mig en "älskare" så kommer han att ställa upp igen. Det kommer att kännas väldigt krystat och inte speciellt upphetsande eftersom det blir "under hot". 

Jag kan inte betona det nog; Han vill inte gå till läkare.

Jag tackar för de svar jag fått, det har fått mig att fundera.

OlgaMaria
1/25/18, 3:07 PM
#17

#16 Fick inget svar på min fråga, men skulle vilja säga att om han t ex onanerar ibland men inte haft sex med dig på 4 år så tycker jag det är en slags otrohet. Det är så jag ser på saken och alla behöver inte hålla med mig om det såklart, men det är inte ovanligt att onani kommer i vägen för "vanligt" sex mellan två personer. Onani kan vara mindre kravfyllt och enklare och det kan bli en vana som stöter bort partnern till slut. Upplevelsen av onani och "vanligt" sex är väldigt olika vilket med lätthet kan innebära att det ena föredras framför det andra, och vid depression vill man ju helst bara göra det som är enkelt, så med tiden kan sex upplevas jobbigt och kravfyllt. Jag tycker att här är en bra början. Sex är till för att delas i en relation. Man kan behöva låta bli onani för att få tillbaka glädjen med sex i relationen.

Sen kan jag rekommendera L-arginin som ofta är bra hjälp för deprimerade män. Det ökar även sexlusten.

/ OlgaMaria, sajtvärd på Allergier iFokus

alicetrött
1/25/18, 3:50 PM
#18

Ville bara säga #17 att nej, onani är ALDRIG otrohet, inte ens när det sker istället för sex med sin partner. Otrohet är när man involverar andra personer i sitt sexliv bakom ryggen på sin partner, men inte att ha sex enbart med sig själv. Sen får man väl ogilla onani om man vill det men absolut inte att det är otrohet att ha sex med sig själv utan sin partner.

I övrigt håller jag med. Det är säkert inte lika "omständigt" att ta till onani, man behöver bara tänka på sig själv osv.

MissClue
1/25/18, 7:16 PM
#19

#0 Verkar han förstå att du tycker det är jobbigt? Alltså reflekterar han någonsin från din sida? Mitt ex rörde inte mig på 2.5 år, tog jag intiativ slog han bort mig men det berodde inte på depression, fick aldrig svar på varför. Det var lite kontrast för killen före honom lät mig inte vara en dag, där var det för mycket sex. hur som så gick jag in i en depression bla för jag inte fick någon närhet. Funderade på att vara otrogen men valde att lämna istället. Ifall din man inte är intresserad av att göra något åt sin depression tycker jag du ska göra det samma. Vet inte om han gått till psykolog ens? Man behöver ju inte knapra piller till att börja med, det finns ju olika grader men jag tog mig ur min utan piller. Man är ju inte dömd att vara deprimerad bara för att det ligger i generna, dock lätt att intala sig det.

I love not man the less, but Nature more…

Zira
1/26/18, 12:24 PM
#20

Det finns många olika varianter av hjälp att få vid depression. Det finns också många olika mediciner att tillgå. Alla människor reagerar inte heller på samma sätt på medicinerna. Dessutom kan han ju avsluta behandlingen om den inte hjälper. Men att låta åren gå och inte ens vilja försöka det låter för mig som ett resultat av sjukdomen. "Orkar inte" "Ingen idé" osv. Men då kanske han behöver någon som peppar honom, som kan ingjuta lite styrka och mod och hopp om en bättre framtid.

Annons:
Katti
1/26/18, 1:20 PM
#21

En anhörig till mig var deprimerad för ett anatal år sedan. Han vägrade först söka hjälp, men sedan jag sett till att han fick det vägrade han fortfarande även att äta mediciner. En läkare frågade då om anledningen till detta, och han svarade "Jag vill inte stoppa i mig något som förändrar min personlighet". Hennes svar kom snabbt "Så din personlighet är sån som du är nu? Meningen med medicinerna är ju att man ska hitta tillbaka till den man faktiskt är." När han väl började medicinera blev han snabbt fri från depressionen!

Sajtvärd på Kennel iFokus, medarbetare på BARF iFokus

Zadeira
1/26/18, 1:56 PM
#22

Jag är i väldigt liknande sits, fast tvärt om. Pga depression och nyligen konstaterad ptsd har jag nog inte velat ha sex på tre år nu. Ibland, kanske en gång i halvåret funkar det att jag är med när han tillfredsställer sig själv och jag bara är bredvid, men annars har sex blivit totalt oviktigt för mig och jag känner noll lust eller vilja till sex.

Tyvärr är det inte alls oviktigt för honom och vi har haft många, långa diskussioner om hur vi båda ska kunna bli nöjda med sexlivet. Som det är nu måste han ju rätta sig helt efter att jag inte alls vill. Han skulle aldrig få för sig att tvinga mig, men man märker också hur dåligt han mår över bristen på sex vilket gör att jag känner mig orättvis, trots att jag inte med meningen inte vill ha sex.

Jag har hjälp för min depression, men nu har vi kommit till punkten där vi gemensamt kommit överens om följande: Jag i samråd med min psykolog ser vad det finns för särskild hjälp att få för just min ptsd och sexlust. Min partner nöjer sig tillfälligt med att det helt är min sexlust som är det viktiga. Beroende på vad vi kommer fram till får vi antingen hoppas jag får behandling som hjälper eller så har jag insikt nog om att han får ha ett sexliv vid sidan av eftersom det är så viktigt för honom.

Har du gjort klart för din man hur viktigt det känns för dig med din sexlust? Beskrivit hur det drabbar dig och ditt mående? Att du känner dig deprimerad pga er brist på sexliv? Att du drabbas av att han inte söker hjälp utifrån, och att det kommer drabba er också?

Har han fått chansen att verkligen berätta hur han mår och vad/hur han känner inför sex? Har han fått förklara varför han inte vill ha hjälp? Varför han inte vill att du går till nån annan för sex men samtidigt "vägrar" ha sex med dig och fylla det behovet hos dig?

Kommunikation är superviktigt. Inte att man pratar en gång om det utan att man upprepade gånger pratar om det, för att få mer och mer perspektiv och kanske börja tänka i andra banor. Jag, som är parten hos oss som inte vill ha sex, måste gång på gång förstå hur min partner mår och känner när jag nekar honom sex. Min partner som är den som behöver sex måste gång på gång förstå hur jag känner inför det.

Upp till toppen
Annons: