Allmänt

Singel eller inte

2018-02-23 11:34 #0 av: vadvilljag

Det blir nog ett rörigt inlägg då jag inte vet vad jag vill och hur jag ska ens kunna förklara det.

Jag är alltså singel, och ungefär 90% av tiden trivs jag jättebra. Men så är det de där 10% som det bara gör jätteont att inte ha någon att älska. Då bara längtar jag efter att dela livet med någon.  Vill tillägga att vänner har jag ju men det är ju inte riktigt samma som en partner.

Jag förstår bara inte varför jag inte är konsekvent. Varför trivs jag utan partner för det mesta men ibland så är det jättehemskt att vara singel. Jag skulle vilja kunna känna antingen eller. Jag vill trivas till 100% med att vara singel.. eller så att jag vill vara i ett förhållande till 100%.

Tänk om min tudelade känsla finns kvar om och när jag träffar en partner. Det går ju inte att ha ett förhållande 90% av dagarna men ha singellivet kvar till 10% Det låter ju helt sjukt.

Ni som är i förhållande eller om ni är singlar. Känner ni verkligen att det är 100% rätt som ni lever? Ni vill aldrig både och, beroende på dag?

Hoppas ni förstår mitt inlägg.

Anmäl
2018-02-23 12:18 #1 av: Herveaux

Vad är det i singellivet du tro att du ev skulle sakna om du träffade någon?
Mycket går att lösa bara man är öppen och kommunicerar med sin partner. 

Jag och maken har båda haft ett behov av mkt egentid så dom första 5 åren träffades vi (och bodde tillsammans) endast på helgerna, sen har vi dom senaste 8 åren varit sambos 5 dagar i veckan och på måndag ska vi titta på vår första gemensamma lägenhet. Glad

Om det är den "sexuella friheten" du kommer sakna från singellivet så finns där alla möjliga olika konstellationer av öppna relationer och annat pusslande, bara båda parter är med på tåget såklart.

För att svara på din fråga så känner jag mig 100% säker på att jag lever som jag vill med min partner, och har alltid gjort.

// Harley
Sajtvärd Star Stable iFokus
Medarbetare Hundar iFokus
"Your differences make you important and special"

Anmäl
2018-02-23 12:31 #2 av: vadvilljag

Svårt att förklara, nej det är inte sexet. Men mycket annat blir annorlunda när man har partner känns det som. Vännerna prioriteras inte längre.

Vi är ett gäng som brukar bland annat resa ihop när vi får pengar över. Vi är alla singlar, både killar och tjejer. Ibland har någon träffat en partner och då ska den plötsligt bara resa/gå ut och äta och göra andra sociala saker med sin partner bara. Sen kanske personen blir singel senare och plötsligt vill h*n vara med oss igen.  Ah, dåligt exempel kanske men känns som med mina vänner så är det så. Antingen är de singlar och med i gänget eller så är de bara med sin partner och avskärmar sig.

Anmäl
2018-02-23 12:43 #3 av: Herveaux

#2 Aha, förstår preciiis vad du menar där. Har en vän som går helt under jorden när han träffat en tjej. Iaf den första tiden  i förhållandet.

Om alla i gänget är med på det kan man ju alltid ta med sig sin partner på utekvällar och resor eller försöka pussla ihop det så att man kan få kvalitetstid både med sin kärlek och sina vänner. Det ena behöver inte utesluta det andra.

// Harley
Sajtvärd Star Stable iFokus
Medarbetare Hundar iFokus
"Your differences make you important and special"

Anmäl
2018-02-23 14:20 #4 av: 134643

Jag är i en relation och 10% av tiden tycker jag att det verkar roligare att vara singel ;)

Jag tror att det handlar om att man missar något, oavsett om man är singel eller inte. Som singel kunde det hugga till i hjärtat när jag såg ett par vara intima, om det så bara var att de höll hand, kysste varandra eller såg på varandra sådär som man bara gör när man älskar någon. Idag har jag allt det, men så har jag dagar där jag saknar att kunna flörta, göra vad jag vill och inte behöva oroa mig för att såra någon som älskar mig.

Jag tror inte att det är något fel med att bara vara nöjd 90%. Det är nog rätt så många som önskar att de kunde vara nöjda så stor del av tiden. Det finns fördelar och nackdelar med allt, var inte så hård mot dig själv att allt måste vara 100% hela tiden, det är det nog inte för någon.

She needed a hero, so that's what she became. Sajtvärd på tonåringar och medarbetare på RåttorSkrattarRegnbåge

Anmäl
2018-02-23 16:27 #5 av: Fien

Men relationer går ju upp och ner. Både relationer till andra men också relationen som man har med sig själv. Jag tror att väldigt få personer är 100% säkra på något konstant. Saker händer, livet ändras, ibland på ett önskvärt sätt och ibland på ett mindre önskvärt sätt... det är väl bra om man hänger med i svängarna och vet vad man trivs med.

Trivs du med att vara singel just nu så ska du ju vara det, 90% är ingen dålig siffra :). Ändrar du dig om ett år eller fem eller tjugo så får du ju göra något åt din situation då. Inget är ju hugget i sten liksom...

Anmäl
2018-02-24 02:59 #6 av: sp0ngeb0b

Jag är i ett förhållande och ja, jag saknar ibland singellivet. Egentid är viktigt för mig men det är enklare att lösa. Svårt att förklara men jag saknar att bara vara fri och självständig. Nu är det alltid någon jag ska prata med varje dag, någon att ta hänsyn till, att göra allt (eller det mesta) med, någon som vill umgås typ hela tiden. Tro mig, jag älskar att vara i ett förhållande, att ha någon att dela allt med och att finnas där för, och troligtvis känner jag bara såhär för att det var så längesedan jag var singel.

Det är bara det att som singel har man i princip ingen annan än sig själv att ta hand om, ta hänsyn till osv. Mer självständigt. Saknar det ibland. Men jag vet att jag som singel saknade förhållanden väldigt mycket också.

"Before you ask someone why they're vegan - ask yourself why you're not."

Anmäl
2018-03-07 11:12 #7 av: Gaara

Jag trivs till 100% med att vara i ett förhållande. Men självklart har jag tankar ibland om att "OM jag var singel", Men jag vill inte vara singel. Fanns dagar i förra förhållandet då jag hellre hade varit singel men det handlade mer om att förhållandet inte var speciellt bra tyvärr. Nu har jag liksom hittat hem på den fronten och skulle inte vilja byta ut min fästman mot alla roliga singelkvällar i världen. XD 

Anmäl
2018-03-07 13:44 #8 av: MissClue

Jag trivs inte 100% varken i förhållande eller som singel. Nu är jag i ett förhållande och sakerna jag saknar med att vara singel är väl mina killkompisar och att man inte la energi på osäkerheten som jag känner i förhållandet. Jag grubblar på om vi är rätt för varann, ifall han kommer såra mig blabla. sådana oroligheter hade jag inte som singel. Och jag får ha killkompisar bara att jag märkt att dom tagit avstånd sedan jag fick kille. När jag är singel saknar jag närheten och att ha ngn speciell i livet. Med tiden hoppas jag att bli mer nöjd med att vara i förhållande för det är det jag vill vara men mycket är upp till en själv att se till att det blir så. 

Anmäl
2018-03-08 11:03 #9 av: Gaara

#8 Varför har dina killkompisar tagit avstånd för att du fått kille? Hade förstått om du tagit lite avstånd till dem men förstår inte varför de tagit lite avstånd till dig... Är mest nyfiken. :)

Anmäl
2018-03-11 23:41 #10 av: MissClue

#9 Önskar jag visste.. två har sagt att de respekterar min kille, ngn slags brocode eller ngt. de andra två som var närmast kan jag bara spekulera i att de kanske var intresserad av mig men ja vet inte...väldigt trist för jag saknar dom. har försökt hålla kvar kontakten men det är inte alls som förr, jag är den enda drivande. 

Anmäl
2018-03-12 07:35 #11 av: Greta G

Du skrev att när man är i ett förhållande så prioriteras inte vänner. Det är ju inte något som är förutbestämt eller en lag, det är ju upp till dig hur du vill göra. För egen del har jag aldrig bortprioriterat vänner och kommer aldrig göra det i en relation och det har inte min bästa vän heller och vi hänger ihop än sedan vi var 7 år gamla. Sen förstår jag dig om att vilja vara singel. Jag är också sån, trivs bäst så och känner mig låst och fast, motsatsen till fri i en relation men kan som du sakna att ha någon som man är viktigast för och så klart passion och beröring av någon som älskar en. Är inte så mkt för ons, jag får inte ut något av det. 

Så en relation för mig skulle vara perfekt om den var på distans och man sågs på helgerna eller varannan helg typ. Vet inte om det skulle funka men då tror jag att jag skulle känna att jag fick så pass mkt egentid och frihet att jag mådde bra plus att jag ska ha någon som gav mig allt jag nu saknar. 

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.