Allmänt

Bättre på prata

2018-07-26 08:50 #0 av: tystast

Hur blir man bättre på att prata? Menar inte med nära personer. Mamma och min pojkvän har jag ju inga problem att prata med. Men med bekanta som man bara känner men inte så nära.

Att öva hjälper inte för det har ju gått många år och problemet är detsamma alltjämt.

Anmäl
2018-07-26 08:55 #1 av: _Fisken

Är väl ganska normalt problem men jag tror faktiskt att "face the fear" är det enda. Även om det är skitjobbigt så gör du det ialla fall. Vad man ska prata om är en annan sak. Tunghäfta finns ju.

Liknelser? Jag är höjdrädd. När jag jobbade på ett pappersbruk så blev jag tvungen o klättra på rör högt upp under taket. Jag var svettig av skräck.  Efter några dagar vande jag mig och jag var inte längre höjdrädd. Efter att jobben var klara kom höjdrädslan tillbaka. Så det kräver ständigt underhåll. 

Jag hatar telefoner. För att råda bot på det slutade jag att skriva epost. jag ringde istället. Gillade det verkligen inte MEN ogillandet till telefoner försvann. Kräver också underhåll.

Anmäl
2018-07-26 09:14 #2 av: tystast

Jag påminns ju hela tiden om hur värdelös jag är också då jag märker att folk undviker att vara själva med mig. I en större grupp är det lättare då fler personer "hjälps åt" att komma på saker att säga men är det bara jag och en till person tar det stopp ganska fort.

Anmäl
2018-07-26 11:09 #3 av: OlgaMaria

Kan vara svårt att ändra hur man är även om man kan bli bättre på att hålla igång konversationer men det viktigaste är nog att du förändrar hur du ser på dig själv och vad du tänker om dig själv. Ofta blir man bemött på det sätt man förväntar sig att bli bemött på. Om du tänker att du är värdelös och tyst och att ingen vill vara med dig så blir det nog lätt så att folk undviker dig, men inte för att de tycker du är värdelös utan bara för att du verkar otillgänglig. Man behöver bjuda in folk till samtal och samvaro och då måste man släppa tankarna om att man är värdelös. Ofta läser vi in våra egna känslor om oss själva i hur andra bemöter oss. Du tror att folk tycker du är värdelös för att du tänker så om dig själv. Men folk vet nog bara inte hur de ska umgås med dig på tu man hand för att du är lite otillgänglig. Tänk goda tankar om dig själv. Låtsas att det är lika lätt att prata med folk som med din pojkvän och mamma.

/ OlgaMaria, sajtvärd på Allergier iFokus

Anmäl
2018-07-26 11:35 #4 av: tystast

#3 Det är inte bara i mina tankar jag är värdelös. Ok "värdelös" var fel ord men "svår"... svår att umgås med. Vissa har sagt det rakt ut till mig, vissa har jag råkat höra när de pratat OM mig och vissa bara märker jag det på kroppsspråk mm. Att de blir obekväma när de är själva med mig.. att de skruvar på sig harklar sig och till slut  kommer på att de har en tid att passa och skyndar sig iväg.

Bara här om dagen sa en granne till mig att jag var den mest svårpratade människa hon träffat på. Jag hade tagit en promenad, och mötte då henne ca 7 km hemifrån. Hon föreslog att vi skulle följas hemåt på promenaden så vi gjorde det. I ett par minuter småpratade vi men sen stod det bara still i mitt huvud. Jag hade ingen aning vad jag skulle komma på för fler samtalsämnen. Till slut sa hon "Nej vet du vad, nu tar jag en joggingtur hem själv. Du var ju den mest svårpratade människa jag mött, hejdå"

Det gav inte mig bättre självförtroende. Hon skulle bara veta hur mycket jag verkligen försökte komma på något att prata om. Hon trodde kanske att jag bara gick tyst och tjurade, men i själva verket snurrade mina tankar hela tiden om att komma på något att säga.

Anmäl
2018-07-26 11:47 #5 av: OlgaMaria

#3 Ja, det är ju inte så kul att få höra sånt. Lite okänsligt sagt, men du är säkert "svårpratad" men däremot inte alls värdelös. Svår att umgås med är något neutralt. Det är säkert många som tänker att du är det.... men det behöver verkligen inte betyda att de tänker elaka tankar om dig. Du får acceptera att du är som du är. Det är många som är sådana och de är inte sämre människor. De förtjänar inte att någon tänker illa om dem för att de är sådana. Det är en personlighetsvariant bara. Du förtjänar inte att du själv tänker elaka tankar om dig själv för att du är som du är. Acceptera att du inte är en pratig typ, men att du är värdefull ändå. Det viktiga är inte heller att bli omtyckt av alla, utan att ha några i sitt liv som man själv tycker om och som tycker om en tillbaka. Värdelöshetstankarna gör det heller inte lättare att hitta på något att säga, för man blir så enormt självkritisk och dissar alla idéer man kommer på om vad man kan säga. 

/ OlgaMaria, sajtvärd på Allergier iFokus

Anmäl
2018-07-26 16:42 #6 av: Hera

Jag kan bara prata om den andra är social och bra på att prata.

Anmäl
2018-07-26 17:22 #7 av: tystast

#6 Ja det är mycket lättare då. Det hade inte blivit något mellan mig och killen om inte han varit den som pratade på och tog initiativ i början. Jag var alldeles för inbunden och tillbakadragen men av nån anledning såg han igenom det trots att han är en helt annan typ av person än jag, Mycket mera öppen och pratig i sociala sammanhang.

Anmäl
2018-07-27 11:26 #8 av: Hooked on a feeling

Onödigt sagt av din granne kan jag tycka.. Har själv lääänge varit tyst, tillbakadragen och gärna hållit mig i bakgrunden. Inte för att det har varit det jag helst velat utan för att jag känt mig osäker och blyg, väldigt inåtvänd. Vet att folk kunde påpeka ibland hur tyst jag var och det gjorde alltid saken värre för mig.

När jag skaffade min hund började det faktiskt att ändras. Vi gick på promenader och man stannade till för att hunden ibland skulle hälsa på andra hund kompisar, så blev det ofta att man småpratade lite med ägaren. Visst, det var bara ytligt prat - om hundarna, vädret osv - men för mig gjorde det stor skillnad. Hade aldrig innan vågat öppna munnen och prata med nån jag inte kände! Men då blev det plötsligt ganska naturligt. Efter det har jag fått mer självförtroende och blivit bättre på att prata med folk.

Anmäl
2018-07-27 11:28 #9 av: Hooked on a feeling

Håller med i inlägget av #5

Anmäl
2018-07-28 10:04 #10 av: _Fisken

Sen måste jag faktiskt säga att det är inget fel i att inte prata (så mycket). Finns inget fel i det. Problemet är att du gjort det till ett problem. 
Nu upprepar jag nog säkert nåt som någon redan sagt i tråden men det tål att sägas igen. Alltså; Se det inte som ett problem. 

Anmäl
2018-07-28 10:16 #11 av: tystast

#10 Precis det är inte fel att inte prata så mycket. Men det är inte jag som gjort det till ett problem. Men det blir ändå till ett problem när jag märker att andra har problem att umgås på tu man hand när det blir tyst för långa stunder. Jag hade inte haft problem att promenera hem utan att prata hela tiden med grannen jag berättade om i #4 men när jag märker att det är så besvärande för henne (och många med henne) så blir det även ett problem för mig.

Anmäl
2018-07-28 10:46 #12 av: _Fisken

Det är kanske det jag menar; Din reaktion på dina egna tankar och andras beteenden. Det är reaktionen hos dig som du ska försöka ändra på. Det kanske tar  tid och ändra på. Du ska säga till dig själv att du är bra som du är och att dina egenskaper är underbara.

Se klipp på Youtube. Det experimentet visar vikten av att säga positiva saker - hela tiden - varje dag. https://youtu.be/zvShgttIq7I

Anmäl
2018-07-28 11:07 #13 av: tystast

#12 Nej jag tror inte du förstår mig. Om hon tyckt att det varit helt ok att jag inte pratade så mycket så hade hon inte sagt som hon sa och sedan springa iväg själv.  Då hade hon promenerat med mig trots att jag är ganska tyst. Det var ju för att jag är "svårpratad" som hon valde att springa före. Det sa hon ju själv. Det var inte jag som "smet iväg"

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.