Annons:
Etikettallmänt
Läst 2052 ggr
minusplus
11/1/18, 6:37 PM

Saknar dejtingtiden

Jag saknar dejtingtiden med spänningen man kände inför att man skulle träffa någon ny. Man levde upp liksom och allt var så spännande och nytt.

Är det normalt att sakna den tiden även nu när man har ett fast förhållande?

Är det ett tecken på att något är fel och att man borde göra slut?

Annons:
Honestyisdead
11/1/18, 6:40 PM
#1

Jag har aldrig saknat det i mina förhållanden. Och nu har jag blivit för bekväm med singellivet så det känns bara jobbigt att behöva lära känna nog om på det viset igen. 

Saknar mest någon att komma hem till.

Bjornberg
11/1/18, 8:23 PM
#2

Känner samma sak, saknar det också. Men minns att när jag var singel så saknade jag närheten som man har i ett förhållande.

[Devya]
11/2/18, 6:41 AM
#3

Låter inte konstigt. Jag kan också sakna den tiden men mest av allt saknar jag att bo ensam. Det var så min grej. Jag bodde bara ensam i 2-3 år och så var det slut med det. Alltför kort tid! Men jag skulle inte ge upp det jag har nu för att gå tillbaka. Jag är gift, vi har världens goaste kissekatt och en bebis på väg vilken vecka som helst nu. Bara för att saknar något betyder inte att det är något fel med det man har nu.

minusplus
11/2/18, 4:08 PM
#4

#2 och #3  Vågar ni berätta en sådan sak för era partners? Det kanske kan verka sårande att få höra tänkte jag. Jag har inte sagt något till min partner.

[Devya]
11/2/18, 5:07 PM
#5

#4 Absolut. Min man vet redan om det och tyckte inte alls att det var något farligt. Han förstod mig fullständigt. Som sagt, jag skulle inte byta ut min familj mot det jag hade tidigare även om jag ibland saknar att vara helt ensam och göra min egen grej. :)

Honestyisdead
11/2/18, 5:09 PM
#6

Jag hade blivit sårad om en partner saknade livet innan oss.

Annons:
[Devya]
11/2/18, 5:12 PM
#7

#6 Om man är väldigt känslig så kanske man kan bli sårad. Jag blir inte alls sårad av sådant men kanske är det för att jag kan förstå känslan så jag vet att det är ingen stor grej alls.

sp0ngeb0b
11/2/18, 9:21 PM
#8

Jag känner samma sak. Brukar gå upp och ner men periodvis kan jag sakna väldigt mycket att vara singel av olika anledningar. Men jag försöker tänka på fördelarna med ett förhållande och hur mycket jag älskar min partner i stället. Tänka på vad jag skulle sakna om jag blev singel nu, det hjälper. Jag tror inte jag kommer att berätta detta för min partner, däremot kan jag säga saker som att jag inte vill flytta ihop eller att jag inte vill träffas så mycket eftersom jag vill  vara för mig själv, vilket inte är samma sak men det är ändå lite liknande.

Katti
11/2/18, 9:23 PM
#9

För att svara på TS fråga om  såna tankar betyder att något är fel måste man nog ha en del självkännedom. Jag vet med mig att om jag kände så hade förhållandet jag levde i inte varit värt att ha kvar. Men då är jag också extremt monogam (demisexuell).

För många andra tror jag inte att det är något märkvärdigt alls!

Sajtvärd på Kennel iFokus, medarbetare på BARF iFokus

sp0ngeb0b
11/2/18, 9:30 PM
#10

Jag tror inte heller att det behöver vara något fel. Men kanske är det något som saknas? Du kan ju reflektera lite och fundera på om du är nöjd med din relation och om inte, vad du skulle vilja ändra på. Kanske kan du få in lite mer spänning på något sätt och därmed sluta sakna dejtinglivet. Jag tror det är normalt att känna så ibland även om inget är fel, men det kan ju också vara ett tecken på att något saknas.

minusplus
11/2/18, 9:45 PM
#11

Det har inte med sex att göra heller. Jag var inte någon som hade sex med alla möjliga när jag dejtade. Det var mer känslan när man skulle träffa någon. Spänningen. Det är svårt att göra förhållandet mer spännande också.

Noctis
11/4/18, 12:50 AM
#12

I slutändan handlar det ju om att hela tiden lyssna på sitt inre kall. Det är ju det som vi alla förhoppningsvis gör våra val utifrån. Att ständigt göra som hjärtat säger och eftersträva inre harmoni. 

Alla har vi inre fantasivärldar som vi vill ska uppenbara sig på detta jordliga plan, många gånger innefattar det även andra karaktärer som kanske ännu inte finns i våra liv… och då börjar en dröm att gro som gör att vi plötsligt inte trivs längre i vår vardagssituation. 

Jag är lycklig singel (eget val), men har levt i samborelation också under några år. Jag är en person som när jag blir kär, ger hela mitt hjärta åt personen i fråga och mår bra i dennes närvaro. Klart att egentid är väldigt viktigt för mig med, men man ska aldrig tillåta sig själv att stanna i en osund relation som inte tillåter en att vara sig själv. Om du inte längre trivs med samboskapet, bör du reflektera kring om det har med att du förändrats eller helt enkelt för att du lärt känna din partner utan och innan (tankar, rutiner, intressen, samtalsämnen… osv) och därmed förlorat mystiken? Det är rätt skönt med människor som inte har behovet att ständigt prata och uttrycka åsikter om allt.. det gör dem med intressanta och levande, i mitt tycke! :) Närvarande för det spontana! :D

Effie
11/5/18, 10:42 AM
#13

Det är alltså spänningen som saknas?

Min första reaction är: går det att hitta den där spänningen på annat sätt? Själv tycker jag väl att det blir väldigt ytligt I längden att träffa nya människor hela tiden, och att det är spännande att lära känna någon på djupet. Men det är jag.

Så jag funderar:

  • Göra nya kul grejer ihop, och se hur det går? Kanske ser man nya sidor hos varann?
  • Skratta mycket; det är viktigt för mig.
  • Skaffa nya spännande relationer till nya människor? Och nu pratar jag vänskap.
  • Egentid. Och gamla vänner, förstås.
  • Och reflektera, over livet.

Visst går det. Om inte annat, så går det galet

Annons:
setfree
11/6/18, 8:35 AM
#14

Jag är gift sedan många år. Jag har aldrig någonsin saknat dejtingtiden.

Det finns en trygghet som jag trivs med. Lite beror det nog på negativa erfarenheter när förhoppningar slutade i besvikelse.

När man är ung och vacker och attraktiv så är dejting kul. Till skillnad mot mig så är mina barn lite snyggare och de verkar trivas med uppmärksamheten. (De har fått utseendet från sin mamma(min fru), inte från mig)

Anne.K
11/6/18, 2:20 PM
#15

Jag saknar inte dejtinglivet. Trivs fantastiskt bra med min sambo.

Men vill tillägga att det behöver inte betyda att något är fel i din relation bara för att du saknar spänningen.  Ofta tror man ju att gräset är lite grönare på andra sidan, men när man väl står där, så inser man ju många gånger att det inte var så mycket grönare och man längtar då istället tillbaka till det man hade kanske. 

Vet inte om du förstår det jag skriver, kanske blev lite luddigt, haha. 

Men jag tror att om du verkligen älskar din partner du har nu, så kanske du ska försöka vända dina tankar tillbaka till din partner istället. Försök att väcka spänningen i förhållandet igen. Det kan vara lite svårt till en början, men det går. :) 

Man kan få tillbaka det där härliga pirret igen. Det har jag fått många gånger med min sambo, det gäller bara att hitta rätt saker som kan väcka det till liv på nytt i förhållandet. :) 

Tyvärr kan jag inte ge några fasta tips, då olika saker fungerar för olika par. Men prova dig fram. :) 

Om du däremot känner att det är hopplöst att försöka, så kanske det är dags att reflektera över ditt förhållande och fundera på om det verkligen är rätt för dig.

 Föredetta: Registrerad uppfödare av Gerbiler: Myomorpha - Gerbiluppfödning

nypisnina
11/8/18, 12:57 AM
#16

Jag tror det är viktigt att ha dejter med sin partner oavsett hur länge man har varit tillsammans. Man gör i ordning sig, gör något som man inte brukar göra och man rår om varandra helt enkelt på ett sätt som man annars kanske inte hinner eller orkar med i vanliga fall. Tycker inte att det är något fel när man saknar "första gången" upplevelser, det är ju väldigt speciellt, men man får minnas dem för vad de var och se det som något som alltid går förbi. Men man kan nog göra en hel del som gör att pirret i magen fortsätter komma tillbaka då och då.

Jag är öppen med att jag behöver ha egentid, jag tror inte att det är så roligt att höra, jag hade nog själv blivit ledsen, men jag tror att min sambo förstår mig är jag förklarar hur jag menar. Jag passar på att unna mig egentid när han är iväg på sina grejer eller när jag är ledig och inte han t.ex.

OlgaMaria
11/8/18, 2:53 PM
#17

Inte konstigt alls skulle jag säga och jag tror det är helt och hållet en personlighetssak mer än en temperaturmätare på förhållandet. Vissa är sådana typer som bara vill stadga sig medan andra vill ha förändring och spänning. Jag är en sån person som vill göra nya saker och förändra allt hela tiden och det är nog bara mina ideal (och min fina man) som gjort att jag stannat i relationen mer än 12 år. Det är ett beslut som jag fattar om och om igen för att jag vill ha det här, även om känslor kan dra iväg och längtan efter något annat. Men det är väldigt ytligt och handlar nog mest bara om att man vill ha en kick, lite spänning, och det finns knappt något så berusande som att dejta och bli kär. Jag måste tänka med min hjärna att tryggheten och kvaliteten som jag har i min relation verkligen inte är något jag vill kasta bort. Skulle inte heller säga till min man varje gång jag får någon sådan känsla… det är något jag anser att man måste hantera själv och inte ge så mycket utrymme för. Skulle vara väldigt elakt mot honom om jag fantiserade iväg och tänkte på sådant hela tiden.

/ OlgaMaria, sajtvärd på Allergier iFokus

Upp till toppen
Annons: