Familj

Syskonrivalitet?

2019-01-02 11:44 #0 av: Wonnalesan

Vi har träffat många vänner i mellandagarna och pratat om våra vuxna barn. Vi är flera som upplever syskonavund både på varandra, men även på föräldrarnas sätt att vara mot barnen. Mätande av gåvor, eller hur gott ställt ett av syskonen har det till skillnad mot dom själva som exempel.

En del undviker att samlas, för mycket kommer till ytan just under jul och nyår. Vi är några som tröttnat på att hålla hov med mat och boende och tänker åka bort nästa år. Vi har ju haft julfirande för andra, en del av oss över 50 år. Har ni tankar i ämnet? mvh/WLBlomma

Anmäl
2019-01-03 22:46 #1 av: Kalli

Jag känner noll rivalitet mot min bror. Om jag tror att han är min mammas favorit, det vet jag att han är, men det är knappast hans "fel" och jag räknar det inte i antal presenter (kanske när vi var barn). Andra fördelar som bättre ekonomi har han ju skaffat sig själv, jag är glad för hans skull och önskar honom allt gott.

Anmäl
2019-01-04 01:10 #2 av: Scorpio97

Jag har tre äldre (halv-)syskon och jag upplever ingen rivalitet mellan oss, varken nu i vuxen ålder eller när vi var barn. Jag har aldrig märkt av att mamma har favoriserat eller behandlat oss olika heller. Att räkna antal eller värdet på presenter slutade vi med för länge, längre sedan om vi alls gjort det. Vi önskar det bästa åt varandra så om det går bra för någon är vi andra bara glada. 

Men vad jag kan komma ihåg har vi aldrig varit bråkat eller varit osams allvarligt heller. Vi har alltid kunnat prata, umgås och lita på varandra. 

//Jessie

Anmäl
2019-01-04 08:20 #3 av: Wonnalesan

Det låter fint! Att ha sina syskon en dag då föräldrarna lämnar livet är en tillgång. Jag har själv bara en syster och efter att våra föräldrar gick bort så har vi en fin kontakt, inte så ofta men vi hörs och ses någon gång då och då.

Jag har tre söner, en dotter och ingen av dom umgås, men ses vid tex jämna födelsedagar hos oss. Två av sönerna har alltid varit osams. Redan som små var de som hund och katt. Men ingen tvingar dom att ses.Den äldste är snart 50 år nu. De får sköta sina liv själva.

Men då vi sågs ca 7 par under och efter Jul kom ämnet upp och alla var ganska trötta på Jul , vi åker i alla fall bort nästa jul. Det ska vi unna oss.

Mvh/WLBlomma

Anmäl
2019-01-04 20:12 #4 av: Caeli

Det är väl som så att en vän som man inte längre har så mycket gemensamt med försvinner från ens liv men om det gäller ett syskon så fortsätter oftast umgänget. Att bryta kontakten är för många inget alternativ och istället håller man god min och träffas vid högtider, i alla fall så länge föräldrarna lever. Detta trots att man kanske är väldigt olika i åsikter, livsstil och som personer och egentligen inte alls har någonting mer gemensamt än sin bakgrund. Och då kommer även missämjan och konflikterna upp till ytan...

10% av livet är underbart, 10% är svårt, 80% är vad du själv gör det till.
Anmäl
2019-01-04 21:36 #5 av: taxarärbäst

jag känner grym rivalitet mellan mig och min syster. Hom har alltid varit bättre på ALLT! studerade klart till sjuksyster i december och jag har inte lyckats med något i livet...mina föräldrar har alltid gillat henne mer än mig. Jag är 24 snart 25 och min storasyster är 27

Anmäl
2019-01-04 23:23 #6 av: Kalli

Jag är av åsikten att man inte behöver umgås med människor man inte gillar bara för att man är släkt.

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.