Annons:
Etikettjobbet
Läst 1067 ggr
Pick
2/13/19, 10:14 PM

Pirrar i hela kroppen...

Hej. Har ingen som jag kan dela mina tankar med och blir snart uppäten av känslorna. Det är så här….. Jag har fått förbjudna känslor … Jag är gift och har barn… Han är gift och har barn….. Han är min chef ….. Jag kände inget i början .. trots att han var påträngande och dök upp vid mitt kontor för att jag inte svarade.. Han var ny och jag var less eftersom vi har bytt chefer titt som tätt.. Vi hade medarbetarsamtal .. Och där hände något. Jag blev nervös mitt i samtalet .. visste inte vad jag skulle säga och pratade i gåtor.. Jag brukat kunna känna mig lugn i alla slags situationer.. Jag blev där och då .. väldigt upphetsad. Han borrade in sina ögon i mig och jag blev helt tagen. Han är en äldre man.. ca 10 år äldre än mig och väldigt artig, lugn , stabil, trygg osv. När jag gav honom positiv feedback verkade han bli generad vilket fascinerade mig lite.. Efter det samtalet har jag inte lyckats släppa tankarna på honom. Jag brukar inte bli så av ett möte med en man.. En gång efter det samtalet så möttes våra blickar när han kikade in på ett möte för att leta rätt på ert annat möte.. Så tittade han på mig .. och det var som en explosion.. I MIG.. Vad är det för fel? på mig…????? Känslorna blir så kraftiga.. jag svettas dagligen kopiöst mycket. jag är nervös när jag träffar honom.. och jag längtar efter att träffa honom.. VILKEN JAG mår dåligt över .. Vad är jag för hemsk människa?? Jag vill men samtidigt inte .. Jag har sexuella fantasier om honom .. och jag kan inte få ur honom ur mina tankar.. Vi jobbar på lite olika platser .. och under veckan här var jag till en plats ca 30 min från orten där jag bor. Det ingår i mitt jobb och jag brukar åka dit två gånger per månad. Jag åker dit och vem får jag syn på där? JO HAN.. vad är oddsen .. och att han enbart skulle vara där halva dagen precis som jag? Så jag frågade om jag kunde åka tillbaka med honom och det fick givetvis. Men under hela färden trodde jag att jag rent skulle tuppa av, Jag var nervös. När han pratade så kunde jag inte slita min blick från hans ögon och mun. Fantiserade naturligtvis under hela färden och njöt av hans sällskap. Som sagt så var jag nervös så jag fick fram några ord av hans fråga.. men sedan satt jag tyst som en mus hela färden. Han är min chef ? Han måste tro att jag är helt inkompetent som beteer mig på detta vis.. I dag på jobbet var vi på samma ställe och jag önskade få se honom. Vilket jag fick.. I slutet av dagen sätt han och fikade tillsammans med de andra. När jag kom in så hälsade han inte.. inte jag heller .. blev besviken men det är nog lika bra.. Jag gick bara och hämtade mitt kaffe och gick ut igen ur rummet.. Ville inte sitta där och svettas och är livrädd att någon kollega märker mitt dreglande efter honom …. Jisses.. vad ska jag ta mig till ? Jag blir GALEN. Jag kan inte leva så här…….

Annons:
fruktgumman
2/13/19, 11:32 PM
#1

Du ska väl inte göra någonting annat än att koncentrera dig på ditt jobb. Han är din chef och ni är båda två upptagna.

Pick
2/14/19, 5:50 AM
#2

Fast jag försöker ….. det gör jag verkligen. 🙄

Herveaux
2/14/19, 7:35 AM
#3

#2 Då kanske det inte är det smartaste att samåka t ex. 

Håller med #1 koncentrera dig på ditt jobb och din familj.
Är det något som saknas i din och makens relation som gör att känslorna vandrar?
Ge dig själv en mental örfil varje gång känslorna vill ta överhanden.


// Harley
Sajtvärd Star Stable
Medarbetare Film, Hamster

Pick
2/14/19, 9:07 AM
#4

Ja fast vi måste spara på jobbet så jag hade som inget val. Haha den där mentala örfilen ska jag testa att ta fram. Tack för dina tips… JA .. jag och min man har haft det väldigt turbulent sedan barnet kom till världen..

Caeli
2/14/19, 11:50 AM
#5

Om du inte klarar av att släppa tankarna på chefen så är det kanske läge att se sig om efter ett annat arbete?

Upp till toppen
Annons: