Känslor

Vad är det han tycker om?

2019-05-08 14:46 #0 av: [SweetSunday]

Jag identifierar mig som djurmänniska. Jag identifierar mig också som hundmänniska, hästmänniska, kvinna, friluftsmänniska, matälskare, naturälskare, student och säkert fler saker.

Jag vet att min pojkvän inte är särskilt intresserad av djur och han är heller ingen friluftsmänniska. Resa tycker han om (jag med, men vi har lite olika tankesätt där också, även om vi gjort en trevlig resa tillsammans förra sommaren). Jag prioriterar min hund väldigt högt. Ekonomiskt och tidsmässigt går han först. Detta är inte heller något som min pojkvän värderar.

De saker jag kan tänka att han uppskattar är att jag tycker om mat, att jag är student och att jag är kvinna (av de saker jag rabblade upp). 

Det som surrar i mitt huvud ibland är att jag inte känner mig särskilt uppskattad för att jag är jag. Just för att jag ju är en djur- och naturmänniska (det är min främsta identitet) och det är inte saker han skattar särskilt högt. Jag vet att han tycker jag klär mig i friluftsbyxor för ofta, och att han tycker att jag sminkar mig lite för sällan exempelvis. Vad med mig är det som gör att han ändå vill vara med mig...? När han inte uppskattar den jag identifierar mig som?

Jag förstår såklart att jag har egenskaper också (trevlig, slarvig, envis, ex), som han kanske kan tycka om mig för, men på något sätt känner jag att jag inte riktigt duger för att jag är jag. Uppenbarligen vill han vara med mig, men jag behöver nog hjälp att veta hur jag ska förhålla mig till detta? Hur jag ska undvika att känna mig som att jag inte är bra nog och att känna mig ouppskattad? 

Anmäl
2019-05-08 15:27 #1 av: hetväggen

Vet inte riktigt vad du vill ha för svar. Man kanske inte gillar precis ALLT med sin partner men eftersom han är tillsammans med dig är det ju så att de positiva sakerna överväger. Kan du inte bara känna dig nöjd med det?

Anmäl
2019-05-08 15:38 #2 av: Sindri

Hmmm! Din pojkvän skulle nog skaffa en annan flickvän och du en annan pojkvän.

Det är inte meningen att den ena parten i ett förhållande skall slå knut på sig själv för att passa den andra.

Det finns någon därute som kan älska dig för exakt den du är, och som inget hellre vill än att dela din intressen, för att personen själv gillar det du gillar. Kanske inte exakt allt, men tillräckligt för att ni skall få ett roligt och meningsfullt liv ihop.

Anmäl
2019-05-08 15:42 #3 av: Milkshake

#1 Men hon skriver ju att hon inte känner sig uppskattad som hon är. Varför ska man nöja sig  med det?

Anmäl
2019-05-08 15:56 #4 av: hetväggen

#3 Jag ser inte olika intressen som ett problem bara. Hon skriver:

" Det som surrar i mitt huvud ibland är att jag inte känner mig särskilt uppskattad för att jag är jag. Just för att jag ju är en djur- och naturmänniska (det är min främsta identitet) och det är inte saker han skattar särskilt högt."

Jag  och min partner har också väldigt olika intressen. Jag älskar djur, han är ointresserad av djur. Han är i garaget och mekar med bilar stora delar av sin fritid. Jag är ointresserad av bilar och motorer.  Men vi älskar varann och det är ju det viktiga. Så om TS inte älskar sin partner ska hon givetvis lämna förhållandet.


Att man har olika intressen innebär väl inte att man inte uppskattar varann som personer.


Anmäl
2019-05-08 15:57 #5 av: Russinlimpa

Förlåt men då låter det ju inte som att ni är rätt för varandra. Hade min sambo påpekat att jag gick i träningstights för ofta och att jag skulle sminka migså hade jag flyttat ut...

Ens partner ska ju uppskatta en för det man är, inte något man kunde vara. :/

Dessutom skulle jag inte kunna vara med någon som inte gillar någorlunda samma saker. Jag är också en djur och natur människa, älskar att vandra.

Min sambo gillar hundar (jag har två så tur för honom) och har inget emot att gå ut och gå. Visst han avgudar det inte lika mycket som mig, men han förstår varför jag gör det och följer alltid med. :)

Anmäl
2019-05-08 16:27 #6 av: [SweetSunday]

När man skriver såhär är det lätt att skriva endast de negativa delarna. Förr ville han aldrig följa med mig ut i skog och sådär, men vi har hittat lösningar på det som gör att båda tycker det är trevligt även om det är på mina initiativ det sker. 

Han brukar inte direkt påpeka det så som #5 skriver, men jag märker väl det mer på hans standard när vi ska till affären gentemot min och att han om jag frågar "måste man sminka sig när man ska "dit"" (exempelvis ta en fika på stan), så svarar han kanske att "men det är väl roligare" ect. På samma sätt som att jag säger när vi ska på någon aktivitet (vi säger ex kosläpp eller nåt) att "jag borde kunna ta dessa (hundförarbyxor), det är ju inget fancy vi ska på" så kan han säga kanske "ah, okej, jag tar nog jeans" eller "kan du inte ta jeans" eller liknande, dvs om vi bara är hemma så spelar det ingen roll och när vi ska någonstans säger han mest om jag öppnar upp lite för det (vilket jag ofta gör för jag har beslutsångest och dålig på att välja). Det är väl mer att jag vet att han tycker jag är finare i smink och jeans eller kjol eftersom jag hör det mellan raderna och att jag får lite känsla av att han inte tycker om mitt utseende som jag ser ut till vardags eftersom jag vet vad han tycker är fint. På något sätt kanske jag blir lite självmedveten. Det kan också grunda sig i att han i början av vårt förhållande (3 år) gav mer komplimanger, och nu var det nog 3-4 månader sedan jag fick någon komplimang sist, så det handlar nog om självkänsla hos mig. Något slags bekräftelsebehov. Så någonstans handlar det nog mer om att jag behöver sluta bry mig så mycket om det. Det viktigaste är väl att jag tycker om det jag har på mig.  

Jag tror kanske att jag lägger så mycket vikt i den delen av mig som lever för hund, häst och skog att jag har svårt att se vad han uppskattar hos mig om det inte är dessa saker. Det är ju det enda jag gör på min fritid i princip. Det är nog svårt att förklara min känsla. Jag tror att jag som sagt inte får höra vad han gillar hos mig särskilt ofta (däremot ger han bekräftelse genom fysisk beröring t.ex, så är nog mer det där med ord, jag är en väldigt verbal människa) som gör att jag blir lite osäker på mig själv. Jag har sagt det till honom och frågat, men han verkar inte riktigt så medveten om vad svaret på frågan är själv heller. Han är inte så analyserande så i hans fall blir det väl mer "för att jag tycker om dig" eller liknande som svar, inte "för att du är rolig och det är spännande när vi gör x ihop" om ni förstår vad jag menar. Jag är mycket mer analyserande. Saknar väl också ibland att höra "vad fin du är" när man gjort sig fin och ska någonstans, eller varför inte i vardagen. Jag kan säga så till honom, typ att "gud vad snygg du var i den där" eller du passar så bra i detta" eller "du har fina ögon" ect. Skulle väl vilja höra mer än "du med" som svar på dessa, att han tog initiativet till det.

Anmäl
2019-05-08 16:41 #7 av: [SweetSunday]

Kan tillägga att jag själv är lite perfektionistiskt lagd och bygger mycket av mitt egenvärde på prestationer, har behandlats hos psykolog mot utmattningssyndrom. Så jag är medveten om att mina tankar och känslor kring detta också kan höra ihop med tankar om egenvärde och perfektionism. Kanske också att jag ibland även tänker att vårt förhållande ska vara perfekt, vilket ju blir svårt att leva upp till. I perioder är jag som ett energiknippe med massor av idéer och då brukar också relationen vara bra, när jag sedan dippar kommer många såna här tankar och känslor upp. Så hur jag uppfattar relationen har mycket att göra med mitt eget mående också. Så alltihop är egentligen lite svårt att klura ut. Så kanske egentligen vill ha mer tips på hur jag stärker mig själv när jag är nere och hur jag övertygar mig själv om att jag är bra nog och att även han verkar tycka det om han vill vara med mig.  Tror jag har lite av någon romantisk drömbild om att han när han ser mig med mina vanliga friluftskläder ska lysa upp och känna att den här människan är underbar (ish). Om ni förstår vad jag menar? Och det kanske inte heller är helt realistiskt för vem känner så om sin partner varje dag? 

Anmäl
2019-05-08 17:24 #8 av: Devya

Oj, min man och jag är som dag och natt men jag ser inga problem med det. Jag vet att han älskar mig fast han inte har samma intressen som jag, annars skulle vi ju inte vara tillsammans.

Jag känner dock att jag är mer än mina intressen. Mitt värde sitter absolut inte i mina intressen. En människa är lite mer komplex än så vilket du bör hålla i åtanke.

Jag ser mig själv som en djurmänniska medans min man är inte riktigt på samma sätt även om han tycker om djur förstås. Sen igen älskar min man bilar och kan prata massor om just det ämnet. Jag är inte särskilt intresserad av sådant men älskar honom på grund av andra saker, inte för att han gillar ditten och datten. =P

Min man har också saker och ting han föredrar. Han tycker om då jag klär upp mig och tycker jag är finast då jag har upp håret och sätter på rött läppstift. Sen bestämmer jag väl själv hur jag vill klä mig och hur jag vill ha mitt hår. Det respekterar han och han älskar mig oberoende.

Jag tycker om då min man fixar håret sitt och har på sig rena och hela t-shirts. Men ibland vill han ha på sig sin t-shirt som säkert har över 20 hål. Det gör mig ingenting. Jag älskar honom inte mindre för det.

Anmäl
2019-05-09 00:13 #9 av: [SweetSunday]

#8 

Det du säger verkar ju väldigt rimligt :-) Jag vet ju att mitt värde inte sitter i intressen och prestationer egentligen, men jag hamnar lätt i den fällan i min vardag. Men det jag tänker är ändå att om jag ställer frågan "vad älskar du hos din man?" så har du väl vissa saker med honom som du kan sätta ord på? Det är nog lite det jag saknar. Och då önskar man ju att en av de saker ens partner tycker om är en del av en som är ganska stor. Det skulle på något sätt kännas bättre om han älskar hur jag lyser upp när jag är ute i skogen, eller hur jag kan bjuda på mig själv när jag tränar hund eftersom det är saker jag gör varje dag än om han skulle säga att han älskar hur jag skrattar när vi går på en komediföreställning som vi kanske gör en gång per år. Om du förstår vad jag menar. När jag tittar på min pojkvän kan jag ibland få en varm känsla i kroppen, ofta hör det ihop med något han gör eller säger. Jag blir varm i kroppen när jag ser honom mysa med min hund. Jag tycker han är vacker när han sitter i solen i skogen. Jag ler när han ler. Jag är stolt över att han är "min" när vi är bland folk och han är trevlig och smart. Ect. Dessa saker har ju visserligen precis som du säger inget att göra med hans intressen utan mer med kommunikation, egenskaper och samspel att göra, men jag saknar nog att få höra sådant från honom  ibland kanske :-)

Anmäl
2019-05-09 00:21 #10 av: [SweetSunday]

Jag vet ju snarare att han inte uppskattar att jag leker eller tränar med min hund på våra gemensamma promenader, vilket jag ju också kan förstå då han känner att jag lägger min uppmärksamhet på hunden, men jag önskar väl att han kunde titta på mig och hunden med värme och bli glad över vår glädje såsom jag blir när han leker med min hund. Iallafall i några minuter här och där så jag inte behöver känna dåligt samvete och stress att inte leka för länge varje gång jag leker en liten stund med hunden på en gemensam promenad. 

Anmäl
2019-05-09 07:21 #11 av: Sindri

Kanske är din pojkvän lite omoget svartsjuk?
Det verkar lite "snålt" att inte kunna glädjas med sin partner, även om det inte är ett intresse man delar i sig. Han är för stor för att kunna kräva din odelade uppmärksamhet. Hur blir det sedan om ni ev. får barn. 
Om du nu känner att det här är mannen i ditt liv så bör ni nog prata om hur ni båda känner inför den andres gillande/inte gillande.

Du måste poängtera att det här med ditt intresse för din hund, natur och djur inte kommer att gå över, för det är en del av din person. Det är något din pojkvän måste förhålla sig till. Så länge ni är ihop.

Anmäl
2019-05-09 09:46 #12 av: Pingpongboll

#10 Personligen skulle jag tycka det vara urtråkigt att titta på någon som tränar/ leker med en hund. Helt ointresserad. Sån är jag.
Lyssna på Devya #8 mycket bra råd!
Slappna av lite. Älska dig själv och ta lite lättare på saker. Många killar skulle aldrig i livet hänga med på hundrundan över huvud taget.
Hur ofta ser man flickvänner hänga i en bilverkstad till exempel? Intressen skiljer sig.
Gör en liten god matsäck och ta med i skogen då kan han sitta och mumsa på en sten medan du tränar.

Anmäl
2019-05-09 10:08 #13 av: oh-la

#10, det du tar upp där som du uppskattar är ju saker som också är kopplade till dina stora intressen och kanske inte är typiska för din partner. Känner du extra glädje och kärlek när han gräver ner sig i sina intressen? Är det hans stora passioner som gör att du älskar honom?
Jag och min man är vansinnigt olika i fråga om intressen. Jag älskar trädgårdsarbete, odling och hästar. Han brinner för dataspel och träarbete. Kan ju inte påstå att jag älskar honom extra mycket när han har ett dataspelsläpp eller när han låser ner sig i garaget och släpar upp sågspån i hel huset.däremot är jag glad över att han har intressen som driver honom och gör honom glad, precis som han är glad att jag har det jag brinner för, även om han kanske inte tycker jag är snyggaste frun just med trädgårdsbyxorna och fingrar så jordiga att inte ens nagelborsten får dem riktigt rena.
Även om våra intressen är en stor del av oss är det kanske inte just intresset är det vi älskar utan annat som också kan vara kopplat till intresset.
Jag älskar min man för hans beslutsamhet, hans intelligens, hans humor och hans sätt. Jag kan ju inte påstå att det som får mig att älska honom extra mycket är hur han klarar en raid i world Of warcraft eller vad han nu spelar 😂
Sedan tror jag att många av egenskaperna man älskar kan visa sig i intresset, men jag tror inte att intresset nödvändigtvis måste vara det man bygger sin relation på. Ditt liv med hund och friluftsliv gör ju du för dig och för att du ska må bra, inte för att andra ska berömma dig och ditt värde i en relation.

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.