Annons:
Etikettförhållande
Läst 2546 ggr
Blablabla123
6/6/20, 10:01 PM

Distansförhållande.

Hej! Behöver hjälp med mitt distansförhållande. Vi har vart tillsammans ett år nu. Men jag känner att vi har flera små problem som blir stora när man slår ihop allting. Vi pratar om det ofta och försöker lösa det men det ligger alltid kvar någonstans och skaver. Ska försöka förklara mig kort; Jag är inte en svartsjuk människa och har aldrig varit och vet inte om det är det det här handlar om heller. Min partner har en vän på jobbet av motsatt kön som den börjat umgås med extremt mycket med, nästintill varje dag. Vännen och min partner har haft en fling för 3-4 år sen och vännen är nybliven singel nu precis innan dom börjat umgås så mycket. Min partner har inte vågat berätta hur mycket dom umgås fram till för 2 veckor sen när vi pratade om det här. Nu har det kommit fram att dom umgås nästintill varje dag på något sätt. Äter, åker och handlar, shoppar, chillar hemma hos någon av dom mm. Jag skiter egentligen i om det är en av samma kön eller inte. Men vill jag tex shoppa är det alltid suck och stön, tråkigt, handla snabbare, kan vi åka hem snart osv. Men med den här vännen gör man det jättw gärna, fler än en gång i veckan om det inte finns något annat att hitta på. Sen det här med spelandet. Den där förbannade jävla datorn. Jag har inte problem att personen spelar. Men när jag överraskar med att komma en dag tidigare tex, kom ihåg att vi har distans, eller jag har vart med om nånting jobbigt och åker till honom för att få den där kramen man kan behöva av sin partner ibland så ska hen alltid spela. Vi kan inte ha setts på 2-3 veckor, jag kommer dit, vi har sex sen är det direkt till datorn och spela tills läggdags. Är jag fjantig? Ska jag låta hen spela eller är min känsla helt okej att ha? Är vännen nånting att vara svartsjuk på? Ska tilläggas att personens abslout närmaste vänner av samma kön har jag inte träffat trotts ett år tillsammans. Men den här vännen ska jag eventuellt på träffa om 2 veckor för min partner vill att jag ska känna mig lugnare i vilken typ av relation dom har. Jag vettefan längre, mitt huvud säger att det borde vara okej och att dataspelet är hans intresse så jag får bara vänja mig att känna mig som andrahandsvalet hela tiden. Men min magkänsla skriker att det är konstigt med vännen och att jag borde vara förstahandsvalet när vi ses så sällan som vi gör.

Annons:
Cireea
6/6/20, 10:19 PM
#1

Har du kommunicerat det här till din partner? Alltså hur du känner kring vännen, spelandet och att du själv känner dig som ett andrahandsval.


Film, Gravid, Hamster, Litteratur, Sommar, Twilight & Sydkorea
"Better Yehet today than Kkaebsong tomorrow"
Eyos Hamsteruppföding

Blablabla123
6/6/20, 10:25 PM
#2

#1 Ja vi har pratat om det och det har blivit ändring. Tex så berättar han när han umgåtts med vännen samt att han slutat "klaga" när vi är och handlar. Men det känns ändå jobbigt när dom umgås nästan varje dag och att han skämtade senast vi har och handlade att han "måste ställa upp" för han gjorde det med henne så då måste han göra det med mig också. Med spelandet så slutar han spela om jag ber honom. Men det handlar inte om det. Jag vill inte vara den som säger att han inte får spela eller inte får umgås med sin vän. Hade vart så skönt om han kunde skita i att spela när jag kommer till honom efter 3 veckor isär för att HAN vill umgås, inte för jag ber honom att umgås med mig. Förstår du hur jag menar?

Katti
6/7/20, 4:59 PM
#3

Jag hade inte stannat i ett sånt förhållande.

Sajtvärd på Kennel iFokus, medarbetare på BARF iFokus

[ThinkingMe]
6/8/20, 1:40 PM
#4

Lita på din magkänsla, i många situationer är den bättre än det man medvetet tänker i sitt huvud. Själv så hade jag inte varit kvar i ett sådant förhållande, vissa saker går inte att förändra.

Upp till toppen
Annons: