Har jag fel?
I det här hushållet har jag alltid varit den som lagar mat. Under hela sommaren har sambon lagat mat tre gånger, en gång chili con carne och två gånger köttfärssås och spagetti. Vi har ätit hämtmat max två gånger i veckan, ibland inte alls. Jag har alltså stått för middagarna resten av tiden.
Resten av augusti är han ledig när jag jobbar och jag ledig när han jobbar. Så idag när jag kom hem vid fem med en sprängande huvudvärk och undrade vad det blev till middag så blev han galen! Han tänkte minsann inte laga middag bara för att jag kommer hem och kräver det!
Är det fel av mig att tycka att han faktiskt kan laga mat de här dagarna när jag kommer hem sent och han är hemma hela dagarna? Jag försökte få honom att förstå att jag har lagat nästintill all mat här de senaste åren, men han påstår att det inte är sant. Att jag lagar lika lite mat som han! :O
Känner mig förtryckt och stampad på! Då kan jag ju lika gärna strejka, jag gör ju ändå ingenting? Förstå hur mycket pizza vi skulle äta då.. Vad ska jag göra? Funderar på att sätta upp ett schema där man skriver upp vad man har gjort i hushållet så kan vi jämföra vem som gör mest. För han tror ju ärligt talat att han gör massor och jag inte ett skit. Förmodligen kommer han tycka det är skitfånigt med en lista på vem som gjort vad och kommer aldrig fylla i den. Men hur ska jag annars få honom att fatta hur ledsen han gör mig när han säger att jag inte gör nånting?
nej du har inte fel, det är inte mer än rätt att han borde laga maten om han ändå är hemma. det gäller tyvärr bara att få honom att förstå det…
Gör en lista så får ni se hur väl uppdelat det är. :)
Be honom flytta tillbaka till sin mamma igen, det är därifrån han fått sina fasoner!! Stå på dej. Kram
Tycker absolut du ska göra en lista..Sätt en guldstjärna för varje gång ni varit duktiga..Skämt åsido en del karlar är så envisa…
En krukmakare och bloggare http://krukmakerihemjord.blogspot.com/
![[Sajberlena]](/images/avatar-dead.svg){kind=avatar}
En period hade maken och jag ständigt små dispyter om vem som gjorde vad, eller rättare sagt; vem som INTE gjorde vad.
Jag började föra små hemliga anteckningar i min almanacka under en månad, vilka jag sedan redovisade för honom. Han var tyst i flera dagar!!!!
Jag håller med nummer 1 & 3 :=)
Stå på dig! Kör med lista om det är nödvändigt.
Visa var skåpet ska stå 
Medarbetare på HBT ifokus
Nä, vad är det för sätt? Jag säger som #6, VISA VAR SKÅPET SKA STÅ!
förlåt men gud vilken barnslig karl du verkar ha…
jag får nog gå emot retsen o inte tycka att lista är ngt bra… jag hade förmodligen själv inte blivit överlycklig över en sådan. Han borde väl fatta ändå att du inte är hans hemmafru. Skit i o laga mat till honom istället, laga bara till dej själv. så kan ha ju laga sin egen mat
Jag tycker också att du ska börja föra dagbok över vad du gör och sen kan du ju alltid börja med att laga middag bara åt dig själv.
Tack för era förslag!
Idag när jag kom hem hade han lagat pannkakor… Kanske nåt gick in i huvudet på honom igår trots att han aldrig skulle erkänna det ^^
#10 ja ibland vill de inte bara erkänna att de gjort fel men någonstan ramlar poletten ner ändå!! Hoppas det fortsätter så !hade blivit galen om det varit så, här hemma!
-Jaaa..sätt upp ett schema..Det blir mer rättvist för Dig själv. Då kan han ju åtminsone få LÄSA allt det Du gör !!
Lycka Till
Laga din egen mat och låt honom vara utan - eller min favorit - ät INNAN du åker hem. Då är du mätt och belåten när du kommer hem och kan strunta i resten, disk, inköp,mm. Tar bara några dagar skulle jag tro innan han fattar, kanske en vecka. Tar det längre tid är det dags att flytta! För honom alltså!
ja vet hur du känner, är i samma sitts själv…
vill vara e äkta hycklare och säga att :
Ta inte sådant skit!
har inte riktigt klart för mig vilken ålder och allvarligheten i förhållandet är mitt råd är att gå på din egna magkänsla det kan låta som strunt men alla psykologiska studier och all familjeterapi kan inte vara lika exakta som din instinkt, du vad som är ok ! ok?
önskar er all lycka
Påminner om att tråden är från 2007
Låter exakt som mitt förhållande det här.
fast vi bestämde att vi skulle ha en som lagar mat, den andra sköter disken och vi delade på tvätten. Så köpte han en diskmaskin och helvetet bröt ut för att jag insåg att jag gjorde mer än honom och han vägrade byta "uppgifter" som det så fint heter.
Det blev mycket bråk om att han gjorde mer och att jag "bara" lagade mat och knappt ansträngde mig för det (jag tröttnade, därför blev det snabbt ihopkok bara).
Vi har däremot tjafsat om det så länge nu att jag nästan var på brytpunkten och funderat på att flytta isär - så då gick han med tillslut på att vi skulle prova att BYTA uppgifter, för jag vill att han förstår hur jobbigt det är att laga mat varje dag när man kommer hem.
Jag slänger hellre disken i diskmaskinen och smutstvätten, som han fått göra för att jag inte haft orken längre, och då har jag mer tid precis som han har nu.
Vi har inte kommit igång med det ännu, men förhoppningsvis blir det lättare nu för honom att förstå varför man är grinig och varför an inte har ork till "allt annat runtomking" när man lagar mat 24/7.
Sätt upp schema. Varannan vecka kanske fugnerar bra - så har ni allt på papper vad ni ska göra - så byter ni veckan efter. på så vis gör ingen mer än det andra! Ibland är det bra att ha ett sådant system, har man barn så är det bra att blanda in dom också så att de får en "uppgift" också :)
Starta ny diskussion