Jag beklagar. Så hemskt av honom att inte vara öppen och få dig att tro på något som inte är sant. :(

Just en omgjort sådär mot dig och gått in iäktenskap… jag skulle lämna. Men om du vill försöka rädda äktenskapet så är det att kräva att han och du ska få familjeterapi. Men ärligt, han verkar itne haahft problem med att föra dig bakom ljuset under hela ert förhållande, jag kna inte säga hur man lagar ett så brustet förtroende.

Hur man reser sig? Det han gjort, gjorde han själv mot dig. Du har inte gjort fel som litade på honom. Han gjorde fel som utnytjade din tillit och kärlek!

Tack för era svar! Det kändes så skönt och det stärkte verkligen attt få respons. Jag har inte talat med någon annan om det här än. Alla mina vänner är så glada för min skull samtidigt som de tycker att jag flyttat alldeles för långt bort. Jag gav upp mitt tidigare liv för den här mannen. Vi hade ett fantastiskt bröllop. Nu har allt rasat, den första stormande förälskelsen, romantiken, alla brev vi skrev, våra möten, allt var falskt. Han har satt sig att skriva erotiska brev till någon annan direkt efter en helg med mig. Jag har varit som tokig nu i en månads tid. Rasat, bråkat, härjat med honom. Mailen kunde han ju inte förneka men alla erotiska dejtingsidor han registrerat sig på, dem förnekade han i det längsta. Tills jag hade letat fram så många bevis att han inte kunde förneka dem längre. Det var bara skräppost hävdade han ihärdigt. Trots att han lagt upp sin profil och var registrerad.Han tycker att det där är gammalt och är arg för att jag gräver i det som varit. Han tycker att han är i underläge eftersom det bara är jag som får kritisera honom. Han tycker till exempel inte om att jag reser bort säger han nu. Det har inte varit några problem med det förut. Vi har haft ett gott äktenskap sedan vi gifte oss och det här kom som en blixt från en klar himmel för mig.När jag har rest bort har det varit till mina hemtrakter, släkt och vänner som jag flyttade ifrån och det har ändå inte varit ofta.Jag har förstått nu varför han hållit så hå rt i sin dator, jag har insett varför han slängt på luren direkt ibland när det ringt och morrat om försäljare som stör. Det har gett mig dåliga vibbar men jag har trott på honom. Att han så ihärdigt har förnekat har skadat lika mycket som det andra. Jag skäms över mig själv som varit så blåögd och jag mår så dålig över hans svek.Jag känner inte min man längre. Han vill att vi börjar hos en terapeut. Han tycker att jag har bråkat tillräckligt med honom nu och vill ha en terapeut med i det här och det är ju sunt. Det är jag som inte vet om jag vill.

Jag gillar inte snokande på datorer osv men smtidigt har du ju nu gjort detoch han har fortsatt att neka- och som du säger, det har bara gjort mer skada för då har han inte bara bedragit dig, han försöker även få dig att lite mindre på dig själv än på  honom- trots att hn uppenbart ljuger, bortom alla tvivel.

Jag hade själv gått, jag har varit i liknande sits (hann dock aldrig gifta mig, gud ke lov :P ) Men jag flyttade över Sverige för att vara med honom, vi skrev brev, jag trodde att han var uppriktigt och mannen i mitt liv.

Tyvärr var jag inte den enda kvinnan i hans. Och han ljög och han anklagade mig tillbaka. Han beskyllde inte mig för otroheterna, men han beskyllde mig för att inte lita på honom.

Vilket jag såklart inte kunde, han ljög ju hela tiden för mig.

Bli inte manipulerad, men samtidigt så ÄR ni gifta. Även om du inte vill fortsätta med honom så kan det fö din egen skull vara en god idé att gå på terapi och se hans sida- varfr han gjorde så. Om han nu någonsin kan erkänna det. Mitt ex hade svårt att se sig själv som en "bad guy". 

Han kunde inte säga att jag varit en dålig flickvän och förtjänat otroheten men han kunde int eheller riktigt sätta sig själv i samma fack som "andra otrogna". Han va rju världens bästa pojkvän! :) Så att gå i terapi med honom hade varit meningslöst. Men jag hade försökt, om vi varit gifta och om han gått med på det.

Ja, du har rätt om det där med snokandet, jag vill verkligen inte vara en sådan personsom jag varit sista månaden. Det hade varit så skönt om han hade berättat på en gång. Han hävdade att kvinnan som skrev var efterhängsen och ville ha honom, att han bara kommit råkat komma in på chatsidorna av misstag och aldrig själv tagit initiativ till något. Han var arg och föraktfull för att jag inte litade på honom. Jag kände mig så kränkt. Han svor på att han aldrig varit otrogen. Ja, jag letade och hittade, förslag från honom om tillfällen till sex osv. Jag känner mig inte stolt över attjag snokat men jag hade aldrig fått veta något av honom. Han har ju hållits med det här sedan långt innan vi träffades och det handlar väl om ett bekräftelse behov och sexberoende antar jag. Massor med datingsidor för erotiska kontakter. Tänk att det finns en som heter otrogen.nu. Dejta nu och var otrogen om fyra timmar skriver de.Nu har han rensat sin dator, bytt kod och förutsätter att jag ska lita på honom. När jag frågar om han inte haft dåligt samvete för min skull så säger han nej. Han har inte tänkt på det som otrohet säger han. Jag upplever att han mest är irriterad över att jag inte litade på honom från början. Men du har rätt i att det kan vara bra med parterapi.Fast jag känner inte att jag någonsin kommer att kunna lita på honom igen.

Jag har varit med om exakt samma sak, förutom att det var ett mycket kortare förhållande - men med någon som jag litade på till hundra procent och trodde var mannen i mitt liv. När jag läser det du skriver får jag för mig att det är samme man, men tyvärr verkar det finnas ett par stycken likadana… :( 

Min erfarenhet säger mig att dessa män är sjuka, skadade känslomässigt. Du kommer aldrig kunna lita på honom, han kommer alltid att skylla på dig, på något sätt. Bara det att han inte känner sig skyldig (exakt så sa min med) - man blir ju mörkrädd. Så totalt utan empati och endast ute efter att "rädda sig själv". 

Förlåt om jag är rörig, skriver lite i affekt. Blev påverkad. 

"Min" karl ljög om mycket mer, visade det sig. När jag började komma på honom mer och mer rämnade det och en dag när jag kom hem från jobbet hade han försvunnit. Det var som att han aldrig varit där. Svarade inte på meddelanden, mail eller tellefon. Långt senare hörde han av sig, när jag inte var intressera tyckte han att jag skulle "sluta hänga läpp". Jävla svin. 

Nej du, dra. Skilj dig. På en gång. Personligen sätter jag inte äktenskapet så högt att man "måste" stanna och kämpa "bara" för att man gift sig. Det finns gränser för vad en (jag iaf) tycker är värt. Han kommer fortsätta skada och ljuga och kommer du på det igen har du snokat och allt är ditt fel (enligt honom).  

Jag känner så med dig, det är helt fruktansvärt. Men rädda dig själv nu. Du överlever. Det är vidrigt, det är hemskt att förklara för alla, men det går. Han är absolut inget att ha - och som du själv sa: allt var lögn. Kanske inte direkt initialt, känslor fanns, men i slutändan var allt det fina ingenting. 

Gah, förlåt igen för att jag blir så personlig och skriver så… I affekt, ja. Ta hand om dig och lycka till, vad än du väljer att göra!

TS som du skriver är hansproblem fömodligen at than är beroende av spänningen och uppmärksamhetenhan får via nätet- bekräftelsen. Det kom även mitt ex fram till, han dejtade en del tjejer efter mig och gick i terapi för att komma iordning med sig själv. Idag, några år senare så har han en hälosam, väldigt trogen relation med en kvinna, de är lyckliga och jag är ganska säker på att han är nöjd i den relationen och inte söker samma typ av bekräftelse från andra nu.

JAg kan till viss del förstå att människor söker bekräftelse och kanske går lite över gränseerna över nätet, men att faktiskt planera riktiga sexmöten skulle oroa mig stort :(

Gå i terapin och se vad han har att säga. Det är svårt att du ska känna tillit till honom igen, men han verkar också behöva inse att HAN faktiskt är den som gjort fel. Att snoka är fel men han var den som svek ditt förtroende till att börja med- så det är bara ett sätt att försöka komma undan med "vi ligger jämnt, nu börjar vi om".

Jag tror mycket väl att han kan bli en annan man bara han blir medveten om att han handlat fel mot dig och er relation. Att gå terapi ihop betyder itne att du MÅSTE stanna hos honom. Ni måste inte ens bo ihop under terapin.

En gång när jag kom hem efter en lång dag på jobbet var sängen väldigt tillrörd med tilltrasslade lakan. Jag hade bäddat innan jag gick. Han hade druckit mycket och hävdade att han varit dålig och vilat. Jag tänker ju på det där nu. Tvivlet gnager i mig. Jag var på konferens med jobbet den dagen och skulle komma hem senare. Det visste han. Vad gäller överenskommelser om sexmöten så har uppgjorda träffar inte blivit av säger han. Han anklagar mig för att inte lita på honom och han hävdar också att jag gjort fel som åkt till mina hemtrakter och varit borta över ett par dagar några gånger. Han tycker att det är tråkigt att vara själv och menar att all brevtrafik då bara varit för att han känt sig ensam. Inget att bli arg för. Vi har olika värderingar bara säger han. Jagkan inte leva med en man som har sådana värderingar. Och nog tycker jag att det ser ut som om det blir uppgjort om sexmöten i mailen. Hör ni, jag är så glad att ni diskuterat det här med mig. Det känns som ett så fint stöd och det är bara bra att ni tycker lite olika. Jag behövde verkligen det här. Nu är jag int e ensam om att ha de här upplevelserna.. Ni vet hur hemsk det känns .och ni har klarat er igenom det. Det ska jag också göra. På något dätt. Tack!

Jag var med om nå liknande, vi pratade om det och jag bad han att sluta med det. Han lovade helt och hållet att det inte skulle upprepas igen, men det hände gång på gång på gång. Till sist fick jag nog så jag gick, och när jag gick mådde jag långt ifrån bra med självförtroende, självkänsla och tillit till människor. Jag önskade att jag hade gått direkt än senare, och sluppit blivit lurad och besviken flera gånger om. Om han inte är nöjd med mig och respekterar mig, och jag vill inte att han håller på som han gör så går jag. För att hur mycket skit som helst ska man inte ta, då finns det bättre killar som tycker om en precis som man är utan att behöva söka sig till andra.

De flesta problem hade jag stannat, försökt reda ut och gått i terapi om det hade behövts, men med en sådan där sak hade jag inte stannat. Tillit är för mig något av det viktigaste i ett förhållande, och jag hade aldrig kunnat lita på killen igen - aldrig.

Speciellt eftersom han inte ens tycker han har gjort fel, då kan jag inte tänka mig att ni är rätt för varandra. Var stark, och ta hand om dig själv.

Generellt tycker jag ju att är man gift, då har man också lovat att först och främst försöka lösa alla problem tillsammans, inte bara ge upp och gå,. MEN i det här fallet skulle jag säga att äktenskapet har ingåtts under falska premisser. Han har inte varit där på riktigt. Gick det att ogiltigförklara äktenskap snarare än skiljas (katolsk grej) i svensk lag skulle det ha varit ett mer passande alternativ enligt mig.

Min gissning är som flera andras att han är sex-/kärleksmissbrukare och har rätt stora problem. Visst, det finns behandling för sånt och det kan gå att få rätsida på det. Problemet är att han inte verkar särskilt motiverad. Om han hade brutit ihop och erkänt att han har ett stort problem, att han fattar att det inte går längre och att han är beredd att göra allt för att bli av med (och sen följer upp den utsagan med konkret beteende i form av att söka terapi osv), då hade jag kanske kunnat avvakta och se hur det går. Men han är uppenbarligen inte där. Istället börjar han leta fel som du ska ha gjort så att han kan säga "men du då!" Som om det är ett lika stort fel att åka och hälsa på familj och vänner någon gång ibland som att aktivt söka upp mängder av sexkontakter utanför relationen…

Jag är ledsen, men det låter extremt osannolikt att den här relationen skulle gå att rädda. Däremot kan det fortfarande vara en bra idé att gå och prata med någon, för jag gissar att du är väldigt chockad och förvirrad just nu. Det kan ta en stund att få tillbaka orienteringen när mattan rycks undan under fötterna på en och något visar sig vara på ett helt annat sätt än man trodde.