Spontant: Vilken fegis! Den människan skulle inte jag satsa på. Den vill inte lämna sin nuvarande partner förrän den vet att den får komma till dig. Till råga på allt går den i giftastankar med sin nuvarande också.

Allvarligt, detta är inte ditt problem. Den måste själv avgöra vad den vill göra med sitt liv. Och det utan att ha en reträttväg.

Det är aldrig bra att gå från en partner direkt till en annan. Det vet jag av egen erfarenhet.

Halloj!
Jag uttryckte klumpigt. Jag skrev _då h*n inte vågar dumpa sin nuvarande innan h*n vet att h*n har någonting annat att gå till.

_Det behöver inte vara en käresta h*n vill ha att gå till!

Alltså den här personen vill inte bo ensam i en lägenhet.
H*n vill alltså inte behöva komma hem till en tom lägenhet, den h*n bor med behöver inte vara någonting annat än en kompis. 

Hade jag dennes ryggsäck skulle jag inte heller vilja bo själv.

Jag tror den behöver jobba med sig själv och försöka må bättre. Saker kan hända här i livet som gör att man blir ensam, det behöver inte vara en separation som gör det. Inte lätt, men jag tror inte det är så bra att flytta ihop med andra människor för att man inte vill vara ensam.

#3
Visst behöver h*n det och gör det, det vet jag!
Terapi pågår för fullt.
Vederbörande har haft otur med föräldrar och livskamrater.

#1 glömde förut..jag vet att det inte blir bra att gå från en till en annan famn.
Jag har inte tänkt att utnyttja att h*n är sårbar när det andra förhållandet tar slut. Vill inte vara något tröstpris!!!

Jag vet ju att personen inte är perfekt i fråga om bagage osv men tror att med rätt vän vid sin sida och terapi så kan denna människa växa och bli en alldeles underbar person att dela resten av sitt (mitt?) liv med.

* Ska jag lägga benen på ryggen och springa låta det gå som det går.
* Eller ska jag stanna upp, ta mig tid att sträcka ut en hjälpande hand och hjälpa denna person hjälpa sig själv?

Ingen aning. Själv skulle jag inte inleda något förhållande med en som går i giftastankar med någon annan. För som jag tolkar ditt inlägg är det inte bara vän du vill vara?

vad JAG skulle gjöra, rent personlig?
jag skulle iaf inte "ta för mig" av nåt som helst även om bjuden. Jag spelar 1a fiolin i en persons liv förhållandemässigt, jag är ingen ekstraröst!
Vill h*n inte ha mig som en av två röster i sin duett är jag inte med som 3de röst. EOD.

Jag skulle sagt "vill du ha mig får du va tillgjänglig" och gjort det klart för personen att jag är inte nån reserv på nåt vis, trots fakta att personen inte är kär i sin partner. Oavsett skäl.
jag är faktisk så ohyfsat att jag anser mig va värde att va partnerns partner, inte "number 2" ;)

och jag tycker definitivt du är värde att h*n chansar på att du är rätte person att va med i ett ordentlig förhållande.

Alltså, om jag fattat det hela rätt. Personen i fråga som du är intresserad av är upptagen i ett annat förhållande och går också i giftastankar, därutöver ber han dig att DU ska ta för dig??? Av VADÅ, om jag får fråga?

Bagage eller inte, det har vi väl alla i någon utsträckning? Det ursäktar ingen människa att behandla andra illa.

Du skriver om att du är osäker över hur du ska göra, för på något sätt har du ju fattat att det inte känns helt rätt och riktigt. När du får råd och infallsvinklar från människor här inne, går du (inte helt oväntat) i försvarsställning för hur den här killen agerar gentemot dig. Men om du nu tycker att det är okej och förståeligt, vad tvekar du på då? Då är väl allt i sin ordning och du kan lugnt ge dig in i att spela andrafiolen, eftersom det för en utomstående som mig, är helt uppenbart vilken personlighetstyp du har råkat ut för. Han vill bara ha bekräftelse, är road och smickrad av att du nappat på hans inviter, och han håller dig gärna där, på halster. Och, precis enligt standardmallen lägger han över ansvaret på DIG, att ta er relation, eller vad det nu kan kallas, ett steg vidare?!

På det sätt, som du beskriver personen, så kan man enkelt se att han är en ansvarslös person, som inte drar sig för att manipulera andra för att tillfredsställa sitt trasiga ego. Vad fanken, trasiga egon har väl alla mer eller mindre? Jag tänker inte behandla andra människor illa för det, än mindre be dem laga det åt mig.

En äkta och sann kärlek tvekar inte, väntar inte och håller ingen på halster. Den är öppen och nära, verklig och trofast. Den håller dig i handen, lyfter upp dig och visar dig för omvärlden. En sann kärlek ber alla gamla trasiga förhållanden ge vika för att vilja leva tillsammans med den som betyder något.

Mitt råd till dig är; Dumpa den här relationen, gå vidare med ditt liv. Det finns så många trevliga, snygga och roliga singelkillar därute.

Personligen? Jag aktar mig noga för människor som inte kan leva ensamma. FÖr mig betyder det att personen är otrygg med sig själv och sånt kan inte en partner fixa. Det måste man göra SJÄLV.

Så om jag vore du skulle jag ta ett steg tillbaka. Om h*n verkligen gillar dig så kan h*n vänta. Eller ta steget först och göra slut med sin partner. Sen kan ni se vad ni känner för varandra.

Jag tycker också att det är FEGT att tala om sina känslor INNAN man gjort slut med sin partner. Om h*n gör så här mot henne/honom så kommer h*n att kunna göra så mot dig också. Folk förändras inte så lätt…

#8. Mycket klokt.

Karln låter som om han vill både ha kakan och äta den…

Hej och tack för alla svar.
Detta är inget försvars tal utan bara ett sista inlägg där jag talar om hur läget är idag

Steget tillbaka är redan taget.
Har inte haft någon kontakt sedan slutet av maj.
Tänker inte ta upp den heller utan bollen ligger hos det andra laget..

När denna personen började prata om sina känslor sa jag åt den att kom igen när förlovningsringen är borta och du är över den du bor med i dag! 
Vet inte varför jag helt plötsligt började svika mina egna principer som jag har haft så länge jag kan minnas?

Börjar sakta men säkert hitta tillbaka till dom.
Tänker inte spela någon andra fiol!

Återigen tack för alla råd.
KissMe

hej, måste bara tillägga några ord i ämnet…=)

Jag är djupt imponerad av ditt steg ifrån allt, KissMe! Jag håller med till 100%, och tror inte att det något annat hade varit rätt, men det häftiga är att du tog åt dig och hittade tllbaka till "dig själv" efter råd och tips- det är bra gjort!

Det är lätt att tro att man har vissa värderingar/principer, men när det verkligen gäller, så är det lätt att svika dom… då gäller det att ta sig i kragen och fundera hur man tänkte om liknande saker förut.

# 12 Tackar..
Ljuger om jag säger att mitt intresse är borta för det är det definitivt inte. VI är väldigt lika och jag håller fast vid att denna person skulle kunna vara min "tvillingsjäl"

Kommer dock inte att göra någonting innan den andra är borta ur personens liv helt och hållet!! Förmodligen är det bara en tidsfråga innan han har gjort bort sig igen.

Jag tycker fortfarande att Bröllopet är ett skämt men vill dom genomföra skämtet så får dom väl göra det då.

Jag kommer att finnas där som en vän till att börja med.
Så får vi väl se vad framtiden bär med sig!

Tänker inte svika mina ideal ingen vill hon ha mig så är det upp till bevis

/KissMe