Du kände inte den döde, men du känner väl din vän?

Är du en riktig vän så ställer du väl upp för henne.

#1 instämmer!

Klart du ska gå! Vad andra tycker har ingen som helst betydelse, din vän har bett dig att närvara som stöd och då är det självklart att du ska ställa upp. Jag har själv gått ensam på två begravningar av anhöriga och det är bland det djävligaste man kan göra, så har du en möjlighet att låta din vän slippa den upplevelsen tycker jag absolut att du ska utnyttja den.

Jag har bara varit på en begravning tidigare, förutom en när jag va liten men iallafall, det var min mormors. Jag stod min mormor närmast, men kände inte alla som var där men var glad över att dom kom. Det hjälpte faktiskt, på nått konstigt sätt. Min morfar har hus i ett samhälle 20 mil härifrån, och dom som äger kinarestaurangen där skickade till och med blommor. Det värmde så otroligt mycket..

Självklart vill jag vara där och stötta min vän. Men som sagt, vill inte att någon ska ta illa upp. Jag tycker det här är fruktansvärt tragiskt det som hänt och lider verkligen med dom.

Jag tycker att Du ska gå. De närmast sörjande kommer vara upptagna med att sörja och hantera detta - de kommer sällan hålla reda på alla bekanta och okända gäster. Ni kommer inte sitta längst fram heller, så de kommer inte se Er hela tiden. Du kan hoppa fikat efter.

Du är ju där för din väns skull, inte den dödes. De tär en helt annan sak när man själv inte känner dne som begravs. Man beter sig respektfullt och finns där för sin vän, som stöd- att vara där är allt som behövs.

Varför skulle någon tro att du "gottar dig"? Vem gottar sig i någon annans död, det är ju hemskt! Självklart ska du vara där för din vän!

Följ med som stöd!  När du inte är nära anhörig är det inte så jobbigt för dig och då orkar du vara stöd.

Varför skulle någon ta illa upp? Din vän har ju bett dig komma. Det är det som är viktigt.

Jag har varit på många begravningar, 4 stycken bara 2010, och jag kan bara hålla med #5. Jag har ingen vidare koll på vilka som var med på begravningarna och inte. Ett fåtal personer vet jag fanns med, men då på grund av att de sa/gjorde något speciellt. Så håller du dig i bakgrunden så kommer ingen reflektera över att du är närvarande.

Det är istället en väldigt fin gest av dig att följa med och vara stöd för din vän.

Alltså… du kommer inte vara i centrum på begravningen. Tror inte ens att 80% av folket kommer minnas dig, dom kommer se förbi dig så att säga. Dom har nog med sitt helt enkelt och kommer inte ha tid eller ork att bry sig om något annat.

Var ett stöd för din vän, det är det viktigaste i denna situation. Bara ställ upp.

Klart att man inte gottar sig! 

Tycker absolut att du ska gå.

Jag hade absolut gått och stöttat min vän! Inget konstigt med det och det är ju inget ovanligt att man kan vilja ha med en vän som stöd även om denna vän inte känner den som gått bort.

Jag förstår inte varför de skulle tro att du gottar dig i deras sorg, att du följer med visar mycket mer på att du älskar din vän och vill finnas för henne när hon har det svårt. Om du dessutom var engagerad i hans försvinnande på något sätt så är det ju inte märkligt alls, att visa sin respekt för någon som gått bort är ju istället något fint.

Tänk på din vän och bry dig inte om de andra. Klart du ska gå.

Då han blivit mördad och det sällan händer här påstår t.ex mina systrar att det skulle tolkas som att jag är nyfiken. Men det är en begravning, vad finns det att vara nyfiken på? Att se dom sörja? Mina systrar menar alltså att jag skulle gotta mig i deras sorg, när det absolut inte är på det sättet.

Men som #10 och #11 sa så kommer folk inte att direkt lägga märke till mig. Och de närmaste kommer nog inte bry sig heller, så länge man är respektfull osv. Jag kommer att gå på begravningen och stötta min vän.. Har inte träffat henne på många många år, och även om vi kunde ha träffats under roligare omständigheter, så ska det bli "roligt" att träffa henne igen.

Jag satt som sagt inte heller och bara tittade på den månaden som han var försvunnen. Delade MPS's bild på honom på facebook flera gånger, deltog i två av tre skallgångar som arrangerades. Tredje kunde jag inte då jag var i Turkiet. Sen när dom hade hittat honom så höll MPS en minnesstund som jag gick på, tände ljus och la blommor. "Tillhör" även samma minoritetsgrupp som honom. Allt det här gör att det känns lite bättre att gå, också.

Hoppas att familjen känner att de kan få ett avslut iom begravningen och den rättegång som väntar. Hoppas att de som tagit deras pappa/bror/son/pojkvän ifrån dom får ett förjävligt straff precis som dom förtjänar.

Begravningen var idag och jag var där. En otroligt fin begravning, många som kom. Vackra blommor, fin musik och sång. Akten fortsatte vid graven och han begravdes intill min mormor så jag gick dit och fixade lite efteråt. Sen bad systern min kompis att komma på fikat, och jag blev medbjuden så vi var där med. Kändes lite konstigt men det gick ändå.

Det som var "värst" eller svårast att hantera var att jag "kände av" den som har dött, nästan så jag såg honom. Ingenting jag sa dock och ingenting som hör hemma här.

Nä sånt är inget man säger åt folk på en begravning…eller så tycker jag. :) Eftersom man tror på olika saker kring sånt. :) Men bra att du tog modet till dig och fanns därför din vän, det gick ju väldigt bra låter det som! :D

#18 Nej det gör man absolut inte, därför jag höll det inne. Men var så att jag ville ställa mig vid hans syster, hoppa runt henne å skrika "här är jag!!" och krama om henne, haha. Sjuk känsla..

Men ja, det gick väldigt bra.. Över förväntan faktiskt. Finaste begravningen jag vart på förutom min mormors då (partisk). Kyrkan var fullsatt och man fixade så alla som inte hade bil fick åka med någon, då vi skulle till kyrkogården.

Hoppas allting lugnar sig snart och att familjen får lugn och ro. Rättegång osv väntar ju nu, men sen så ska dom förhoppningsvis få tid att sörja och läka. Lider så med dom..

Det var snällt att du ställde upp :)

Jag håller med #20 om att det var starkt att du ställde upp för din vän.

Däremot har jag svårt att acceptera att det finns så många "Klart du ska gå på begravningen"-inlägg i denna tråd. Det finns absolut inga måsten när det gäller sådant här.

#21 handlar nog mer om att folk utgår från tankarna TS hade som gjorde att hon gärna avstod- dvs vad hon trodde folk tyckte och tänkte om man gick på en sådan sak som utomstående. Själv anser jag att man självklart ställer upp för sina vänner om de ber om ett ådant stöd, precis som det är självklart för mgi att vara trogen min partner och andra saker självklara "måsten". Det är såklart inte  självklart för andra. Ingen har sagt att det är ett måste för TS, men det är ju dumt om man låter bli för att man TROR att folk tycker dumma saker om en då- för det är ju inte vekrligheten. Skulle någon ta illa upp av att Ts närvarade som stöd för sin vän så skulle det vara på den personens samvete, inte på TS.

Det var flera på begravningen som inte kände honom. De skrev ut på facebook att alla var välkomna på själva ceremonin men de som kände honom fick komma till fikat då. Dit hängde ju dock jag med.. med min kompis ju. Men det var ingenting så. Systern satt med oss osv. Men som sagt, klart jag ställer upp för min vän.

Det känns nog alltid lite malplacerat att gå på begravningar där man inte är särskilt "anhörig", och man vet att man inte kommer sörja lika mycket som de mest närstående. Men att gå som stöd även om man inte kände personen, som du gjorde, är ju fullt normalt. Fint att du gick :)