Vet inte riktigt vad jag ska skriva. Svårt att ge råd när man inte vet vad som har hänt.

Men du bör nog prata med psykolog om du känner sådan avsky för dig själv.

:-( Kram på dig. Ibland gör vi alla dumma saker. Försök tänk att du är din syster eller din bästa vän, hur skulle du tänka om dig då? Ibland är det lättare att ha medlidande med sig själv, om man tänker efter hur man skulle tänka om man själv var någon annan som man tycker om. Hängde du med?

Vad har hänt? Du kan PMa mig om du vill!

Vad överväger, det positiva eller negativa (om du sammanfattar alla känslor som du haft angående detta)?

Finns det någon motivation att sträva efter den där stoltheten du hade innan?

Som den mamma jag är vill jag bara ge dig en kram och säga att du ÄR värdefull vad som än hänt.

Hoppas allt ordnar sig!

Psykologer ska såklart hantera svåra fall, men jag har gått igenom en situation som har vissa likheter (men också olikheter) med din situation, här är några egna reflektioner…

Se det som en fas som du går igenom, och att du kommer att klara av att gå igenom den. Det går att komma ut starkare ur det hela. I unga år tror man att man kommer vara samma person hela livet med samma sorts upplevelser och perspektiv, men vi förändras. Vi mognar med åren, och mognaden kommer att bidra till att du tillslut kommer över dina inre problem, och att du kommer bli en starkare människa i slutänden. 

I yngre dagar räknade jag ut ungefär hur länge jag hade kvar att leva, och det var ungefär 20 000 dagar. Hur skulle jag kunna stå ut med det? Jag hade stor skam och starkt självhat i perioder under flera år, men av andra anledningar. Kände mig djupt värdelös. Kunde vakna glad på morgonen med idéer för vad jag skulle göra under dagen, men, när jag sedan mötte mig själv i spegeln så föll jag in i skam, sorg, hopplöshet och självförakt och tappade min lust till allt. Senare i livet insåg jag att det inte är rätt att hata någon så mycket som jag hatade mig själv, oavsett om det är en själv eller någon annan.

När du når den djupaste svackan, ska du påminna dig själv om att du kan ha ett val. Du har ett val i hur mycket du vill fortsätta med självdestruktiva tankar. Jag hade olika kreativa sysslor som jag uttryckte mina känslor genom, men under perioder så sjönk jag djupt ner i en inre självdestruktivitet, och tillslut fanns det bara en enda liten röst inom mig som vädjade till mig att byta riktning… att visa nåd till mig själv, precis som jag skulle ha visat nåd till en medmänniska… att helt enkelt bara avbryta självhatet, skamen m.m här och nu (när det väl sker).. det handlade inte om några särskilda psykologiska teorier, utan det handlade om att säga till sig själv "enough is enough", "nu får det räcka" (fast med starkare kraftuttryck), och att gå in för den kampen, med avsikt, kraft, ilska, eller vad som krävs för att vända på det hela .. att göra uppror mot destruktiviteten. Det löser såklart inte problemet på lång sikt, men att jag gjorde det valet - att välja att sluta i stundens hetta - kanske var avgörande för att jag inte skulle trilla ner i djupare mörker. Flera gånger; det kändes verkligen som att jag stod på kanten vid ett stup till något värre.

(sedan kanske det finns folk som inte har ett val inom sig på samma sätt och då är det väl mer en fråga om att få hjälp)

I dagens läge är allt okej! Det är en fas som är över.

Älska dig själv, oavsett vad du tycker om dig själv. Kärlek har inga villkor. Den kommer till alla oavsett om de tycker de förtjänar den eller inte. Man kan också prova att se det som att kärleken kommer från en högre (valfri) makt, som älskar dig oavsett vad.

Usch, fan vad jag lider när jag läser detta.

Kram på dig tjejen och du, en sak ska du veta, alla har ett värde oavsett vad som hänt innan eller vad de gjort.

Jag kan inte göra mycket mer än att säga än att var stark, kämpa, en vacker dag har du lagt detta bakom dig.

Jag förtjänar inte att ha höga tankar om mig själv efter det här. 

 Antar att det är svårt för er att sätta er in i vad som hänt när jag skriver så flummigt…

 Jag har träffat en kille i ett par veckor. Inte direkt känt att jag haft SÅNA känslor för honom, men har hela tiden tyckt mycket om honom och bryr mig mycket. Älskar när han bara tittar in på en kopp kaffe, eller när jag fick passa hans hund för att han skulle jobba…Har hela tiden haft känslan av att han är en sån som verkligen går långsamt fram, vilket jag har tyckt vart bra eftersom jag nyss kom ur ett förhållande och har inte känt mig redo att inleda något seriöst med någon ny. 

Den här killen är äldre. Snart 30. Själv har jag aldrig ansett att ålder spelar någon roll och vill egentligen ha någon som är i den åldern. Men jag var inte alls beredd på all osäkerhet och alla frågor som skulle uppstå. "Tycker han verkligen om MIG? Är jag bara hans tidsfördriv? Är ålder viktigt för honom? Kommer han någonsin bjuda ut mig på en riktig dejt?" 

Har alltid haft svårt att läsa av honom. Har aldrig riktigt vetat var jag har honom eller med vilka ögon han ser på mig. Och istället för att bara sätta mig och prata med honom så drog jag mig undan. Jag ville inte prata med honom om det för jag ville inte framstå som en desperat kärlekskrank unge. Tänkte att det kanske bara gjorde honom avtänd på hela vår relation. 

Så vad gör Penny då, förutom att dra sig undan? Jo, jag stämmer träff med en annan snubbe som jag aldrig träffat. Känt honom i en kvart över sms typ. Detta fastän killen jag egentligen träffar tydligt sagt att han nog inte vill träffa mig mer om jag ligger med andra.
 Han kom och HÄMTADE mig, tog mig med till honom, sen kan ni ju nog räkna ut resten själva. När jag vaknade så ville den snubben ha en avsugning som betalning för att köra hem mig igen…Jag började gråta och insåg långsamt vad jag hade gjort emot mig själv. 

Samma dag skrev jag till den här killen som jag träffat i ett par veckor, att jag behövde prata med honom och träffas. Han själv är ju inte född igår och började pressa mig med obekväma frågor. Så jag bekände…och han blev så upprörd. Han ringde upp mig och det var så hemskt. "Detta trodde jag verkligen inte om dig. Fattar du vilka Kvinnor jag har tackat nej till för att jag varit nöjd med dig och så gör du såhär? Jag har SAGT till dig att jag tycker om dig, men vi ska ju inte gifta oss imorgon! Trodde jag träffade en bra tjej, inte något jävla svin. En sak ska du veta…Jag rör inte vid dig förrän du kollat upp dig, OM jag nu vill röra vid dig igen. Fy vad äckligt" 

 Och så fortsatte det…Eftersom han nyss fått veta så tog jag bara emot. Kände att jag inte var i position till att bli arg tillbaka och tydligen hade han ju mycket känslor med i spelet. Så han har fått skälla på mig så mycket han vill. Och det får han fram tills dess att han tagit ett beslut. 

 Han ringde igen senare på kvällen och då hade han lugnat sig. Själv var jag helt förstörd, efter att ha insett vad jag riskerar att förlora på grund utav total jävla obetänksamhet och dumhet. Dom som vet om detta försöker trösta mig med "Ni är ju faktiskt inte ihop". Men tycker inte det spelar någon roll. Det är ändå ett fett jäkla svek och det har förstört förtroendet som fanns mellan oss. 

Så nu sitter jag här…rödsvullen efter att ha skrubbat kroppen med svinto i en halvtimme…Mitt underliv är svullet och ömt efter att man försökt tvätta bort allt det äckliga…också med svinto, i två dagar. Kan inte ens ha trosor på mig utan att det gör ont, men jag vill bara att det ska försvinna. Vill få bort alla möjliga rester ifrån den andra killen…vill inte att killen jag träffar ska tycka att jag är äcklig…

Du… den där killen är inte så jävla underbar som du verkar tycka och jag skulle säga: TA INTE EMOT SÅDAN SKIT!!!

Ni var inte tillsammans men hade en överrenskommelse men att ha sex med någon gör inte dig SMUTSIGT, eller ÄCKLIG. Möjligen gör ditt svek det, men inte …åh gud. jag blir så upprörd!!!

Hela tankesättet runt kvinnoroch vår aunderliv som något skört och fint som skall låsas in. inte "besudlas" etc. Som att vi är nån spermapåse som går runt med sexuella sjukdomma och samlar gammal, rutten säd fårn varenda snubbe som råkat ha sex med oss.

" Fattar du vilka Kvinnor jag har tackat nej till för att jag varit nöjd med dig och så gör du såhär? "

De tär väl ändå HANS problem?

Ni var inte ett par. Du är inte äcklig. Däremot kanske du missbrukar sex när du är trängd. En förstående kille med någon somhels tinsikt i detta hade förstått det och INTE skrivit att du är vidrig, äcklig, och att du är orsaken att han i onödan har avslagit kontakt med andra, bra tjejer, eller hur man ska tolka hans meddelande.

Är dne här mannen vekrligen så jävla underbar att du ska behöva må såhär för ditt misstag?

Varför skadar du dig själv såhär. Det är inte resterna efter den andra killen som 30ringne är upprörd över egentligen, utan för att du svek en överrenskommelse.

Sök hjälp, hitta tillbaka till dne starka, vackra tjej som du faktiskt är. Sen kanske den här killen inte heller var rätt för dig.

SEX gör dig inte äcklig!!! Du blev inte våldtagen. Du hanterade en situation på ett sätt- det är det du ska söka hjälp om. Men SEXuell kontakt gör dig inte äcklig, trasig, fel, vidrig eller liknande. Det gör dig inte till en sämre människa eller sänker ditt värde. Du är du.

Så ingen mer svinto, någonsin igen.

Alla har rätt att göra fel, killen du träffade och hade sex med är ett svin så jäkla enkelt är det, DET ÄR INTE DITT FEL vännen… det är hans fel!

Killen som du umgåtts med och träffat, som jag förstår det hade/har ni inte ett förhållande? Om detta stämmer så är du inte skyldig honom ett skit.

Vad kan jag säga för att du ska må bättre?
Jag önskar att jag kunde hjälpa dig.

Vilka ykliga karlar, båda två… Okontrollerat känsloliv, och själviska är dem båda två, och den ena (den första ”nice-guy”) som bara vill se till hur mycket han själv lider för vad någon annan har gjort.

Spelar väll ingen roll vad en partner gör, för man har ändå ett människovärde, och man har överseende med andras misstag, för man inser att man själv har brister.

Den första killen som verkade okej; det visade sig att han bara var korkad… Skulle inte råda att springa efter honom, för hans förakt kommer säkerligen ta sig mer dolda uttryck genom relationen, som han själv inte kommer vara medveten om.

Tycker inte han ska få skälla på dig. Jag tycker han är en ynkrygg och du är ödmjuk som låter han få sitt okontrollerade utspel, över dig.

Visst… han kan väl göra slut om han inte trivs med situationen, men han kränker ju dig verbalt. Vem tror han att han är? Folk gör fel, och trivs han inte med det kan han dra vidare.

Jag var ihop med en tjej som låg med en annan kille vid ett tillfälle, under vår relation, men inte vräkte jag ur mig sådana saker, det är ju att kränka. Ok.. han kanske tycker att du kränkte honnom, men vadå? Kan han inte ta det på ett moget sätt?

Du använder starka ord mot dig själv, så jag tar samma ord och riktar dem åt andra hållet: Killen du träffar, den förste, han är äcklig som breder ut sina kränkningar över dig. Han ser inte konsekvenserna. När han, om han, inser konsekvenserna, kommer han inte vara nöjd med sig själv.

Skriver ett pm till dig. Kram

#9 Det där var ju hans första reaktion…han måste ju också få lov att reagera eftersom det är han som är sviken och sårad. Han lugnade sig ju efter bara ett par timmar och då såg det mer ut såhär: 

"Deppa inte ihop över detta nu. Jag kan inte lova något med dig och jag tycker bara att det är jävligt synd och onödigt. Jag tycker ju om dig och vill kunna lita på dig. Sen är jag inte dummare än att jag vet att folk gör misstag, det har jag också gjort. Och är det så att vi fortsätter vår relation så kommer du aldrig mer höra ett ord från mig om detta. Utan bestämmer vi oss för att fortsätta så lägger vi det bakom oss, men jag måste klara av det så att säga och det vet jag inte än om jag gör." 

Hela dagen igår ägnade han egentligen åt att bekräfta mig…likaså idag..förklarade ju för honom att det var för att jag inte förstått om han tyckt om mig eller hur han har tyckt om mig, så det är precis som att han försöker vara tydlig nu..Han har även bjudit hem mig till sig så att vi kan träffas och prata och bara vara med varandra…

Penny, med tanke på hur han reagerade så kan jag säga att du är för bra för honom. Att han har gått och tyckt om dig betyder inte att ni har ett förhållande, han äger inte dig och har inte rättighet att behandla dig på det sättet. Om han vore din vän hade han istället funnits där som ett stöd för dig.

Skit i honom, han förtjänar inte en fin tjej som dig.

Vänta då tills han vet om att han "klara av det", annars är risken att han intalar sig att han har kommit över det, för att han ändå vill ha dig, och för att han vill vara snäll, och sedan blir han påmind svagt om allt det där som fick honnom att tycka du var "äcklig", varav hans agression kommer upp (även om den inte blir tydligt synlig), och han kommer att se ner på dig inom relationen, och du kommer att uppta ditt självskadebeteende som en konsekvens.

Jag tycker att du ska bilda en uppfattning om honom, se om han kan komma över ditt misstag.
Kanske inte att du ska kasta dig in i en relation med honom på en gång. För innan du tar dig an ett seriöst förhållande så borde du prata med någon om hur du använder sex, så att du inte missbrukar det på samma vis igen, för du sårar inte bara dig själv utan den personen som bryr sig om dig.

Jag själv är en person som kan säga dumma saker när jag är arg för att göra andra lika ledsna som jag är, inte det mognaste men så funkar jag. Och inte vill jag att folk ska fly sin kos för det.

Tycker du om honom så tycker jag att du kör på det!

#15 Jag är absolut inte för bra för honom. Nej han äger mig inte, men jag bröt överenskommelsen. Vet inte om han vet hur starkt jag känner eller vilka problem jag har haft med att vara just äcklig, men det är ju sånt jag har tänkt ta upp med honom imorgon. Han har ju inte behandlat mig ILLA, det är ju jag som pissat på honom…Han hade en första reaktion där han fick sagt mycket dumt, men han är också den som försökt att avdramatisera det hela igen och han har upprepade gånger sagt att han uppskattar att jag berättade för honom. Jag hade väntat mig att bli totalt utfryst…var helt säker på att han skulle vända sig om och gå. 

 Istället börjar han skriva att han saknar mig, att han vill och BEHÖVER träffa mig, att han tänker på mig hela tiden, skickar knäppa kort för att försöka lätta upp stämningen, säger att jag är vacker och att han längtar efter att få hålla om mig igen. 

Visst, det stämmer inte överens med allt det han hävde ur sig först. Men återigen så är han inte heller mer än människa, med känslor som jag uppenbarligen sårade, så jag kan ändå ha överseende med det som blev sagt, förutsatt att han aldrig använder sig av det igen, för det klarar jag inte av psykiskt. Det var ju reaktionen och känslorna han hade när han precis fått reda på det. Pratade nyss med honom i telefon och sa att jag var nervös inför att träffas imorgon nu efter allt som hänt och får bara tillbaka, helt lugnt "Tänk inte så himla mycket. Du behöver inte om du tycker att det är för jobbigt, men jag vill väldigt gärna träffa dig. Men måla inte fan på väggen nu, det behöver inte alls bli så jobbigt som du föreställer dig. Gör dig iordning nu och gå och lägg dig sen så du får sova." 

Är det verkligen en dålig kille? Det har bara gått två dagar…

Du är verkligen INTE äcklig, du har skadat dig själv genom att göra sådant du egentligen inte vill.

Men du är absolut inte äcklig på något vis!

Ta ett steg tillbaka från killen du träffar och försök bli hel själv först igen.

Håller tummarna för dig Penny 🌺

#17 Vi kastar oss inte in i något. Att bygga upp tillit på nytt tar tid och är enligt min egen erfarenhet många gånger omöjligt. Är däremot glad att han visar mer tydligt nu vad han känner för mig. Önskar bara att han gjort det tidigare…Då hade jag aldrig dragit öronen åt mig. 

Jag har planer på att kontakta min psykolog…Men kan inte boka någon tid hos henne just nu då jag precis börjat på utbildning på ett nytt jobb. Ska ringa henne när jag har fått mitt schema. 

Jag tycker mycket om honom…Han är också en sån där kille som har allt man önskar. Jag hoppas att han kan hitta ett sätt att lägga detta bakom sig så att vi kan fortsätta utveckla vår relation, vart den än leder…

Vad är det för överenskommelse ni har haft? Inte min ensak men du är en fri kvinna som får lov att göra vad du vill.

Det är jättebra att han har lugnat ner sig och är mer ödmjuk nu och snäll men jag ärligt talat, jag är rädd att han bara säger det du vill höra och att hans "ilska" fortfarande finns där och kommer fram vid ett annat tillfälle, jag känner dig inte Penny men vill inte att du såras.

Jag har kanske fel, jag hoppas att jag har fel och att han är en toppen kille som kommer ta väl hand om dig, men jag är en cynisk jäkel.

"Han har ju inte behandlat mig ILLA, det är ju jag som pissat på honom."

Du övertygar inte mig om det. (båda har kanske gjort fel, men igen: men det han gjort är ju dåligt… sett till konsekvenserna)

"Istället börjar han skriva att han saknar mig, att han vill och BEHÖVER träffa mig,"

Du har också behov.

"Men återigen så är han inte heller mer än människa, med känslor som jag uppenbarligen sårade, så jag kan ändå ha överseende med det som blev sagt, förutsatt att han aldrig använder sig av det igen, för det klarar jag inte av psykiskt."

Låter bra… men … Jag vill inte påstå något, men det är bra att fråga sig själv. Är man den typiska misshandels-kvinnan (eller misshandels-mannen) som kommer att säga "det var mitt fel att han slog mig, det var jag som skulle gjort annorlunda"… "allt blir bra (han slutar slå) bara jag ändrar på mig (och allt blir som i början)"… och sedan låter sig smickras av hans/hennes djupa ånger och smicker i form av "förlåt, jag älskar dig, ska aldrig göra så igen".

Du vill inte vara den personen. Jag säger inte du är sådan, men du lägger skulden på dig själv för en hel del, och det ena leder till det andra. Kombinera hans reaktionsmönster med andra misslyckanden i livet, kommer han ta ut det över dig?

Överdriver jag? Dramatiserar jag? kanske, men jag själv är ingen gambler. Overcome. Improve. Be the best. Go for the best.

#22 Överenskommelsen var väl egentligen att vi hade varandra att vara intima med…jag fattade det bara inte från hans sida som att han var intresserad av mig på DET sättet. 

 Han är inte arg längre. Han är inte den typen…jag frågade honom dagen efter nämligen om vi var okej och då sa han bara att han inte vill lägga mer tid och energi till att sura över det, för det kommer vi ändå ingenstans på och han ansåg själv att han gnällt färdigt och fått sagt det som sägas skulle, så han vill inte älta mer i det. 

 Försöker intala mig själv att vår relation kanske behövde omskakningen. Jag för att jag skulle inse att han inte är värd att kasta bort utan faktiskt värd att vänta på och han i sin tur för att han fick se att han inte både kan ha kakan och äta den..för han har ju blivit ännu mer kärleksfull dom senaste dagarna än vad han varit innan…Och nu ska vi äntligen på vår första, riktiga dejt…Så i sin ilska och frustration över mitt klantiga misstag, så har han ju ändå lyssnat på vad jag sagt när jag försökt förklara varför jag gjorde som jag gjorde…

"Jag är absolut inte för bra för honom."

Kom igen ;)  Du har ju demonstrerat ödmjukhet eftersom du lägger skulden på dig själv och nedvärderar dig själv. (Det är en bra egenskap i genom hela livet, när den balanseras rätt med andra egenskaper, och många människor saknar just ödmjukhet)

Han kanske har många bra sidor, men han har ju demonstrerat ett verbalt reaktionsmönster som är på en 17-årings nivå. Man säger helt enkelt inte till någon "Du är äcklig" eller på annat vis anför att någon är äcklig (i ett sådant sammanhang).

Jag vet inte vad han har för attribut, men du har inte betraktat den inre delen av dig och han helt…

Håller tummarna att allt blir bra Penny.

Kram på dig och ta det lugnt.

#21 Så länge det känns bra för dig så tycker jag att du gör rätt. 🙂

#23 Jag läser det du skriver, men jag upplever inte alls den här killen som en sån person. Han är väldigt drivande, stöttande och förstående. Han har uttryckligen sagt att han förstår mig också i hela den här soppan, men att han är besviken. 

 Jag tar på mig skulden, ja, för jag gjorde fel. Det visste jag ju många timmar innan han fick reda på vad som hänt. Låg ju och började böla i den andra killens säng liksom…

 Han fick skälla på mig då, med all rätt. Däremot ska han inte komma nästa vecka och börja haspla ur sig samma visa igen. Men han visar ganska tydligt, tycker jag, att han vill fortsätta framåt som det ser ut just nu. Vem vet…om ett par veckor kanske han inser att han faktiskt inte kan leva med det här, men då får han vara fri att gå. 

 Han sa också något igår, som ändå i allting var en liten tröst. 

"Det finns ingen anledning att jag fortsätter gapa på dig. Isåfall är det bättre att släppa dig och låta dig gå än att hålla dig kvar enbart för att straffa dig"

Oavsett hur det går Penny så måste du sluta att straffa dig själv så hårt, det är mänskligt att fela, ta det inte så hårt.

Ta hand om dig vännen

#28 Jag ser, i din text, hur mycket du trycker ner dig själv, och jag ställer det i relation till vad som är rimligt… Eftersom du reagerar så starkt mot dig själv, så väljer jag att skriva kraftigt mot honnom, för att ge inspiration till ett tänkande som inte bara målar ut dig som en dålig person.

Att du känner dig äcklig, att du agerar destruktivt så som du beskriver, det kommer inte bara från dig själv, det är hans ord, hans nedvärdering, hans kränkning, som skapar en reaktion hos dig.  Jag skuldbelägger honnom för det.

Jag överdriver kanske lite, och jag ser inte tilll hela hans person. Men jag vill skapa en kontrast till det du skriver… även om det kanske blir överdrivet (men,… om jag hade vart kvinnan i fallet, då hade jag agerat med min attityd, hoppas jag… ibland får man vara enkelspårig, och dömande..)

Hoppas det går bra iaf…

Kära Penny!

Du har inte för så längesedan brutit upp med en person som var missbrukare, sådant tar tid att läka.
För man blir medberoende oavsett om man vill det eller inte i en sådan relation.

Jag kan förstå denna killen, men detta är inte ditt fel.
Relationen är så ny och om han redan reagerar på detta viset så är det inget att ha.

Mitt råd är att jobba med dig själv och hålla dig undan från förhållanden ett tag framöver.

Det är mitt enda råd.

🤗

och ja.. han har ett verbalt reaktions-mönster som en 17-åring… det kommer jag inte ifrån hur jag än läser texten…

och ja, hans känsloutspel är ynkligt… det står jag för..

Han framförde ju:

"Detta trodde jag verkligen inte om dig. Fattar du vilka Kvinnor jag har tackat nej till för att jag varit nöjd med dig och så gör du såhär? Jag har SAGT till dig att jag tycker om dig, men vi ska ju inte gifta oss imorgon! Trodde jag träffade en bra tjej, inte något jävla svin. En sak ska du veta…Jag rör inte vid dig förrän du kollat upp dig, OM jag nu vill röra vid dig igen. Fy vad äckligt"

Nej du är inte ett jävla svin. Du är inte äcklig. Och ja, du behöver få hans bekräftelse på att han tycker om dig (även om ni inte ska "gifta [er] imorgon!"

Jag ska påpeka en annan sak.. Han är ca 30 och du är i gymnasieålder..det är, eller borde vara, en stor mental distans mellan er.. Han måste ta det i beaktning, men jag är osäker på att han gör det.. Det verkar som han ser dig som jämnårig.. Han ska bemöta dig med överseende och förståelse.. Han ska ha självdistans.. Han ska vara mer som en förebild, eftersom han har den åldern som han har…. Han måste veta att du är i en känslig ålder.. Känslig ålder.. Så är det även om det låter negativt.. Du kommer att hålla med om det om 10 år ;) Om han säger nedsättande, skuldbeläggande saker så väger det sannolikt också tyngre för dig eftersom han är äldre..

#33 Han låter som en liten snorunge. 🙂

En sådan man är inget att ha. 😐

Penny, jag ger dig ett varningens finger på denna killen. Han uppträder inte normalt. Jag ser det som att han försöker manipulera dig utifrån det som du skriver. Han ser din reaktion på hans utfall. När han skriker så tackar du och tar emot. Dagen efter sopar han det under mattan, när du redan ligger där, skamsen och äcklad över dig själv. Jag hoppas innerligt att jag har fel… Den andre du träffade är ett stort ar*le, men det kunde inte du veta när du stämde träff med honom. Hur skulle du kunna? Ta din Svinto och tvätta honom med istället… Att du skulle betala för att bli hemkörd fattar jag som att det är den största törnen i det hela. Frågan är: Om han hade varit underbar, gett dig världens upplevelse som många bara drömmer om, kört dig hem och avslutat med en puss på kind eller liknande… Hade du känt dig äcklad av att få en helt underbar stund med denne? Jag tror inte det… Åter igen till fakta: Var uppmärksam på "din" killes reaktioner och beteende. Minsta lilla han brusar upp igen så backa direkt. TRO mig när jag säger: Detta är inte bara ditt fel. Han bär också skuld, och det där blåbäret som du tyvärr råkade på. Du skriver att han är ~30, men hans reaktion är av helt annan ålder. Han beter sig ungefär som att du repat hans bil för några veckor sedan och först nu har du erkänt att du gjorde det med handväskan. Och att han skickar roliga bilder… Han vill att du ska sänka garden, börja lita på honom igen för att han ska ha övertaget… Det är inget liv att leva "Been there, done that…" Jag talar av egen erfarenhet. Jag hoppas att du en dag kan bevisa hur fel jag har… Alla är vi människor. Jag har själv råkat ut för "äckliga män" på både det ena och det andra viset. 3 ggr… Jag vet att jag inte är den skyldiga någon av gångerna. Jag gjorde inget äckligt mot mig själv, det var dom som gjorde det. Det var dom som gjorde sig skyldiga till sexuella brott, inte jag. Jag har träffat män som varit underbar tills man kommit till det speciella steget att vara intima. Då har det slagit slint totalt hos vissa. Det var foten i ändan direkt trots att vi träffats i ett halvår innan… Jag har också varit med om psykisk misshandel i ett förhållande. Han knäckte mig sakta men säkert och sen satt jag inlåst i hans lägenhet i nästan 1 år. Han tog hand om min lägenhet och gick igenom min post. Jag slutade jobba för att han ville det… Han började betala mina räkningar och jag skulle vara tacksam över det. Ingen är värd så mycket så att du ska sitta och skrubba sönder din vackra kropp, bokstavligen talat. Du är en själ som bor i en kropp, en kropp du fått till låns för att du ska kunna uttrycka dig. Ta vara på din kropp, du har bara en. Alla ser vi olika ut och alla är vi vackra på vårt sätt. Kom ihåg att mina ord kommer från mig själv trots 3 idioter som utnyttjat min kropp på olika sätt… Jag har inte haft någon professionell hjälp, det känns inte rätt för mig, så jag har jobbat jättemycket med mig själv i många år. Utåt sett har jag varit stark och oövervinnerlig, men på insidan har jag varit den svagaste av alla svaga… Du betyder mycket, du är ju du. Och ingen annan är som dig… Tur är nog det för då hade vi haft två Pennys här inne… Stora kramar skickar jag med också…

#33 - 20 är inte gymnasieålder, men jo.. mellan 20 och 30 år är det en stor mental skillnad, men glöm inte bort, tjejer mognar snabbare än killar och denna killens mentala nivå har vi redan konstaterat som låg med tanke på hur han reagerade.

Alltså jag ser en massa överreaktioner nu. HUR kan man döma ut killen för att han reagerar negativt på en negativ nyhet? Även jag har reagerat med ilska och äckel när jag fått veta att den som inte skulle göra så gjort så. Haft sex med någon annan. Tycker ni han borde tyckt synd om ts som själv valde att ha sex? Skulle han strunta i sveket bara för att hon är yngre? Tycker inte alls hsn betett sig som en farlig man. Dessutom vill han försöka igen. Det är stort. Ts; ja det var dumt att svika hans förtroende. Men livet är inte slut. Och han verkar ju villig att försöka ändå. Det är naturligt att må dåligt när man gått emot sina principer. Men lär dig av det hela. jag tror inte du gör om det igen. Och med tiden kommer den intensiva känslan svalna och du kommer må bättre. Men med ditt förflutna och det han gjorde på morgonen råder jag till psykolig.

Jag håller med Hera.

Men sen tänker jag så här Penny. Tänk efter vad du vill, rent fysiskt. Är du redo att ha sex med den här killen? 

I din situation kan jag tänka mig att du låter det hända som killen vill, för att du behöver bekräftelse nu, och för att du känner dig i lite underläge. 

Jag tror det är bra om du vet vad du vill och hur du ska markera det innan ni träffas på tu man hand. Du har inga skyldigheter annat än mot dig själv. 

Kram!

Jag har nog blivit missuppfattad. Att han reagerade, helt klart, det ärju naturligt, men att sen skicka "roliga bilder" dagen efter och låtsas som det regnar, det är det jag personligen reagerar på.
Som jag också skrev, jag kan ha fel…

Jag skulle vara väldigt försiktig om jag var i din situation. Det faktum att han reagerade på det där viset visar att han har svårt att behärska sig.

Mitt ex var likadan och det ledde till en massa hemska ord som han aldrig någonsin kunde ta tillbaka. Då han blev arg och upprörd kunde de mest hemska ord komma ur hans mun. Sådant förstör. Om man blir upprörd och arg så ska man ändå kunna tänka efter och fortfarande vara omtänksam mot den person man har känslor för.

Jag har aldrig hävt ut mig sådana där hemska ord oberoende hur sårad och upprörd jag har blivit - för jag kan ändå i sådana situationer bete mig som en människa och inte som ett monster. Jag håller alltid i åtanke att det som sägs nu kommer aldrig att kunna tas tillbaka. Ett förlåt fungerar inte alltid - ord sätter spår djupt inom en.

Jag håller också helt med Hera.

Att man reagerar så till en början när man får reda på något sådant är inte mer än mänskligt.
Att sååå många här inne försöker måla ut honom som djävulen själv får mig att börja ifrågasätta vad för typ av människor folk är vana vid att handskas med.

Penny, jag håller tummar och tår för dig och din framtid. Jag tror den här killen är en fin kille då han ändå verkar vara förstående och mogen, iom att han vill gå vidare och lämna det dåliga bakom er.

OK, din 30åring reagerade illa i ilska, men bättre efter att ha lugnat sig. Kan vara värd att ge en chans.  Den andra killen är ett as. 

Du är inte äcklig alls, men du verkar använda sex som ett medel att vara självdestruktiv. Det är inte ovanligt tyvärr :( Men, du är värd bättre.

jag hålelr också med Hera. och även en KK-relation kan innebära att man bestämmer att inte vara med andra. sådanna relationer har jag haft, utan kärlek och känslor, men där man väljer att inte vara med andra. har man gett sig in i en sådan relation kan man absolut svika ett förtroende om man går emot det. nu verkar det ju också vara känslor inblandade, vilket absolut kan förklara killens första reaktion. han blev troligtvis också lite tagen på sängen och kanske inte tänkte helt klart när han slängde ur sig elakheter. det har jag också gjort, fast jag är vuxen, när någon har svikit mitt förtroende. och har man sagt att man inte ligger med andra, och ändå gör det, oavsett hur relationen ser ut, så sviker man ett förtroende om man går emot det. att han dagen efter försöker släta över sin reaktion kan ju mycket väl ha att göra med att han fått fundera och insett att han överreagerade, och att han ändå vill försöka och ge det en chans till. det är helle rinte nödvändigtvis så att han förstår exakt hur dåligt TS mår och att hon spenderat dagar i duschen. det här kanske är hans sett att medla (min sambo är exakt likadan. när vi har bråkat och är ovänner brukar han öppna för att han inte vill bråka mer genom att skämta). det behöver verkligen inte vara menat som ett kontrollerade psykopatbeteende, inte alla hanterar konflikt på samma vis, och framför allt inte om man kanske inte helt och hållet har koll på hur den andra mår. jag kan också skämta mig vidare efter en konflikt, liksom för att visa att jag släppt det, vi går vidare och jag tycker inte att det som hänt är värt att stöta mer, vi bara släpper det. med det sagt TS, jag tycker verkligen att du ska ringa din psykolog omgående och boka in en tid. din reaktion på det här är inte bra. visst, det är normalt att känna sig dålig när man känner att man svikit någon, men din reaktion är inte "frisk". jag tror verkligen att du behöver komma vidare med detta och få prata om det så fort som det bara går så du inte dras längre ner. du är INTE smutsig. du är INTE äcklig. att skrubba sig själv med svinto är snarare ett självskadebeteende än ett försök att bli "ren", för du har ingenting att bli ren ifrån. försök ta tag i detta snart, få prata om det och få bearbetat det för risken är annars att du fastnar i det tankemönster som du har nu, som inte är bra. kanske ska du också försöka undvika att ha sex med den nya killen innan du faktiskt kommit vidare. risken är annars att det blir ett skuldtänkande även bakom det, och det ska det abslout inte behöva bli. alla gör fel ibland. alla gör saker som dom i efterhand ångrar. att ångra att man svikit ett löfte är helt normalt. att skada sig själv på grund av det är inte normalt, och tyder på att du behöver hjälp. huvudsaken när man gör fel är att man lär sig av det och förstår att man gjort något dumt, mer kan du inte göra. du är bra även om du gör fel ibland. det är väl det som gör oss mänskliga, att vi inte är perfekta.

39 det är inget konstigt att han efter att han lugnat sig beslöt att hon var viktig och vill ge det en chans. 40 jag har blivit riktigt förbannad vid otrohet och inte alls varit trevlig när jag fått veta det. Det betyder inte att jag blir sådan när jag blir upprörd annars. Men inte en chans att jag är omtänksam vid tillfället jag får veta det. synd att du har tråkig upplevelse, men att tro att alla som reagerar hett i en sådan situation är sådana alltid är fel. Det stämmer inte. Tycker tvärt om att det är konstigt om man inte skulle bli förbannad.

Jag håller med om att killen döms ut j*vligt hårt. Ingen av oss här känner ju killen, och oavsett om man är ett par, KK, förlovade - ett brutet löfte är ju ändå ett brutet löfte! Och varför reagerar killen så hårt på det? Jo antagligen för att han känner att det finns mer än bara sex/vänskap med TS! Är inte reaktionen en tanke på känslor? Fastän det nu må vara omoget att kläcka ur sig dessa grejer är det helt naturligt att det ändå blir så vid en första reaktion. Alla är vi inte perfekta då vi blir svikna.

Var det någon som skrev något i stil med att hen hellre valde att smutskastade killen i den här tråden, för att TS skulle känna sig bättre om sig själv? Det är ju fel väg att gå i så fall. Att ta någons parti eller att måla upp någon till djävul bara för att den andra parten ska må bättre.

Ohja.. Hon, ts, kommer känna sig mycket bättre om hon inte sätter honnom på en pedestal, om hon inte höjer honnom till skyarna.. Då kommer inte hans kränkningar att gå rakt in i hjärtat på henne.. Och hon kommer inte att ensidigt skylla på sig själv.. Vi påverkas av vårt sälskap.. Om relationen får sådana konsekvenser som hon beskriver är det säkrare att byta sälskap. Men somliga dras till sälskap som är dåligt för dem på grund av tidigare händelser i livet..

46 Vem ska man skylla på menar du när man är ensam om att välja att ha sex med någon annan? Varför exakt anser du att han är dåligt sällskap?

Visst. Det finns ett drama bakom, men jag tar ej hänsyn till det, för det finns inget som berättigar hans beteende när man tar hans ålder i beakt.. Alltså att han kränker, och särskilt sättet han kränker på. Han "leker" bara med henne.. Kanske omedvetet av honnom, kanske inte. Men den känslan får jag. Ni får hoppas det inte stämmer.

Träffade du honom idag TS? Hur gick det?

48 Du TROR att han leker. Ålder har inte med saken att göra. Jag är också vuxen men avskyr otrohet och reagerar väldigt kraftigr mot det sveket och skulle utan att blinka kunna slänga ur mig värre saker än han gjorde. Det säger inget om mig som person i övrigt. Peka gärna ut kränkningarna du finner så hemska i den situationen. Tycker det är mäkta konstigt att ingen tycker att han kanske borde akta sig för att bli sårad igen av ts. Det är trots allt hon som svek förtroendet. Nä, verkligen överdrivet.

Fast nu var ju inte TS otrogen, hon kan förklara varför det blev som det blev och är känslor och relationer outtalat och man själv mår dåligt och agerar som TS gör-

Jag jämfördet inte med otrohet för jag ser inte TS som en person som ser lätt på otrohet. Överrenskommeplse och svek, jag hade förstått en sådan reaktion mot någon man faktiskt dejtade, alltås uttalat har en relation med.

TS klart du kna ge honom en chans om han också är villig att ge dig en- men se dig inte i underläge, att du är en som ska vara tacksam. Han har också betett sig illa mot dig så det är bra om ni båda kan lägga detta bakom er, på riktigt.

#50 Ja. Det är vad jag tror. Sedan gör vi olika tolkningar.. Och olika lösningar..

51 de hade en överenskommelse som hon svek ja. de har ju någon typ av relation uppenbarligen. Jag ser inte heller ts som någon som ser lätt på otroget. Tvärt om.

#53 och att skubba sitt underliv med svinto och kalla sig själv för äcklig är också en överreaktion, vi är överrens där?

#54 Absolut. Det är självskade beteende.

Hur skulle du själv regera om någon du har en intim relation med har oskyddat sex med en annan person?

#56 att kräva att kolla sig för sjukdomar kan jag absolut förstå. Men hela grejen att kalla folk för äckliga för att de haft sex med andra är på nivå med att kalla mnniskor för äckliga för att de har hår under armarna, råkar prutta, snyter sig osv. 30åringen lär väl känna TS och hon har kommit ut ur ett förhållande ganska nyligen. Han trodde "mer om henne".

Jag säger att det inte är okej att kalla folk för äckliga och att det finns en syn, speciellt på Kvinnor, att vi är äckliga och "använda" och "ska vara rena" vad fan nu det betyder…

Ts bedrog ett förtroende och gjorde fel mot 30åringen men 30åringen reagerade också på ett sätt som om de var ett par- vilket de inte var- det var ju det som gjorde TS så soäker. TS hanterade den osäkerheten på fel sätt. Nu ber snubben om ursäkt när han fattar läget mer och för TS skull hoppas jag att han är en fin kille, värd att vänta på.

57 han sa inte att hon var äcklig. Det var äckligt. Fullt normalt att känna så om någon går och har sex med andra trots överenskommelse. Ser inte alls varför du ska dra in nedrig kvinnosyn i det här. Här handlar det om ett svek som sårade.

Har läst alla era inlägg och tänkte komma med en uppdatering. Jag åkte till J igår. Var så nervös så jag ville vända om hem igen, men det var ju bara att ta tag i det. När jag väl kom in i hallen så kramade han och höll om mig, pussade mig på pannan och tog mina saker. Vi låg i soffan en stund och pratade om väder och vind. Han frågade sedan något i stil med hur jag kände inför att vara intim med honom. Berättade då om mina timlånga duschar och att kontakt med mitt underliv inte var att föra på tal på grund av svullnaden och irritationen. Han undrade självklart varför jag var svullen, så berättade om svinton och han trodde inte på mig först. Sen tittade han på mig igen och kände hur man verkligen sjönk ihop av skam. För ärligt, han kunde lika gärna dissa mig av den anledningen. Men fick bara "men gumman…" Sen höll han om mig länge samtidigt som han höll en redogörelse om hur farligt det är för slemhinnorna, att jag absolut inte får hålla på så osv. När vi sedan gick och la oss så förde vi situationen på tal igen…han ligger och håller om mig och pussar mig varpå jag får fram "så du hatar inte mig?". Han höll hårdare om mig och sa "nej, jag hatar dig inte, det kan jag inte och misstag kan alla göra. Lova bara att inte göra om det". Jag tog också upp lite utav det han sagt, och varje gång jag citerade något han hävt ur sig så skämdes han och sa att han visste med sig att det var dumt. Under hela kvällen visade han mig så mycket ömhet, gav mig komplimanger, berättade hur mycket han tycker om mig, frågade om jag hade åkt med utomlands om han vunnit på lotto (ja han är ju lite gammal, så han spelar på lotto ^^). Han kramade mig, strök mig över håret och på kinden. Imorse när han skjutsade mig till jobbet så höll han mig i handen hela vägen… Jag tror nog att vi kommer kunna ta oss ut det här. Har lovat att kontakta min psykolog för ett par möten samt hos gynekolog för att testa mot könssjukdomar och även få kollat så att jag inte har förstört något. Han är ingen ond och elak man. Han sa elaka saker, men han måste också få lov att göra fel ibland. Man är ingen supermänniska bara för att man är 30. Jag har själv erfaren av dåliga män, min egen pappa är en sådan och jag verkar vara den enda som genomskådar hans utstuderade beteende. Jag kan alla varningstecken på en destruktiv relation, det var ju därför jag lämnade mitt ex så hastigt, trots djupa känslor. Jag kan alla metoder och ursäkter och jag vet vad som är rimligt att ta och inte. Jag tycker faktiskt att jag fick ta att han blev arg och sa dumma saker. Jag vill inte bli särbehandlad bara för att jag är 19 och kvinna och därmed automatiskt i underläge. Mitt fel är ju lika fel oavsett om jag ät 19 eller 50 och får då faktiskt ta konsekvensen när man sårar folk. Dom blir arga, ledsna och svikna och det är mitt ansvar att visa att jag vill reparera det här. Jag åkte själv till den andra killen och hade sex. Allt var ju ett val hela tiden, från att bestämma träffen, hoppa in i bilen, följa med in, lägga mig i hand säng, ta av kläderna och sära på benen. I vilken värld skulle det inte vara okej att reagera så som J gjorde? Hand utbrott handlade om 20 min, sen lät han mig vara för att sedan återkomma ett par timmar senare för att försöka komma fram till något och för att TRÖSTA mig när jag som minst förtjänar det. Är inte det stort? Moget? Beundransvärt? Jag är tveksam på om jag hade gett någon den chansen i en liknande situation. Jag är destruktiv och har uppvisat höjden av dåligt omdöme. Varför ska han straffas, som jobbade hela den kvällen och natten och skrev att han saknade mig?

:-) Det låter fint! 

Hoppas allt blir bra och att du får må bra!

59 verkar som en bra kille.

#59 - Härligt att höra..

#59 se, du fick en ny insikt på köpet. :-) Jag tycker att du bara ska ta det lugnt och se vart detta leder. :-)

Vi kommer nog att ta det lugnt framöver. Men nu vet vi var vi har varandra och visar våra känslor mer öppet nu än vad vi gjorde innan. Så nu är det väl bara att njuta av färden :)

Vad skönt att det känns bra! Ta hand om dig TS!! ❤️

Dina ord du använder när du beskriver hur det har gått… Vilken lättnad! Det är riktigt härligt att läsa detta, att ni tar en dag i sänder… Härligt också att du själv vill ha professionell hjälp. Hoppas nu allt går vägen, först och främst för dig och ditt välmående.

Jag ska hålla tummarna för dig/er! <3

Vad bra det låter! 

Jag tycker att det faktiskt också låter väldigt bra att han skämdes lite för vad han sagt och jättebra att han inger sånt fötroende att du kunde berätta om din reaktion på hela grejen. 

Kör på (men lugnt) :)

Vad fina ni är! :) tack för alla lyckönskningarna. Jag sov hos J inatt med. Vill nog påstå att vi har det bättre nu och mer avslappnade jämfört med innan helgen. Vi ska faktiskt vara med varann nästa fredag…Valentin ^^

Allting du beskriver är som klippt och skuret ur ett destruktivt förhållande. Först trycker personen ner dig till fotknölarna och du tror själv att du förtjänar det, sedan blir du överöst med kärlek, känner en enorm tacksamhet och allting är fantastiskt. Sen börjar det om.

Ni har träffats i några veckor - det finns inga ursäkter, hans reaktion är inte normal. Jag vet att du säger att du varit med förut och är medveten om varningstecknen, men jag tycker inte att det verkar så alls.

69 Men snälla ! Uppenbarligen är vi flera som är av en helt annan åsikt. Så att säga att det inte är normalt blur bara konstigt. Är jag då onormal? Och att säga att han tryckte ner ts till fotknölarna är verkligen överdrivet. Vad i det han sade var så jäkla nedtryckande? Du anser inte att svek är nedtryckande? Nej fy för att skriva så. Överdrivet till max! Och verkligen orättvist mot honom.

Killen i fråga kan visa sig ha dåliga egenskaper. Men chansen att han är bra är minst lika stor. Så det skulle vara hemskt om ts lyssnade på er bara. Man måste ge saker en chans.

Alltså…det är ingen psykopat jag träffar…om jag tolkar honom rätt, så får jag extra kärlek nu för att han insett att jag letar bekräftelse på annat håll om han är otydlig med vad han vill, (menar inte att det är rätt av mig, jag har fortfarande gjort åt helvete fel) så nu vill han vara tydlig. Jag tror det är så att både han och jag byggt upp varsin barriär och varit osäkra på varandra, så ingen av oss har vårat släppa efter med risk att skrämma iväg den andre. Från min sida: han är 10 år äldre, självständig, kanske redo för familj, trivs med att vara singel, pratar alltid om hur mycket han jobbar och att han skulle dra om han hade pengar, alltså inte intresserad av seriöst förhållande. Från hans sida: hon är 19 och har aldrig haft ett riktigt jobb, kom nyss ur ett förhållande med en missbrukare, hennes familj har precis splittrats, hon har nyss flyttat hemifrån och börjat vuxenlivet. Visar jag för mycket vill hon troligtvis bli ihop nästa vecka…bäst att hålla lite avstånd. Varför tas det ingen hänsyn till att han också bara är människa? Med känslor, tankar och erfarenheter. Anses han farlig för att han är en vuxen man och jag en liten flicka?? Jag tror inte ens han menade att trycka ner mig, utan var ledsen och upprörd och antog att jag ville veta vad han tyckte och kände, vilket jag ville eftersom vi har någon form av relation. Jag, och bara jag har ansvar för mina känslor och handlingar. Om någon annan sagt till mig det jag gjort var äckligt så hade det inte tagit så mycket skruv som när det kom från honom, men det är ju inte hand fel. Han styr inte mina känslor. Det han sa triggade något inom mig som beror på tidigare erfarenheter som han inte ens är inblandad i. Han råkade bara bli den som tryckte på knappen som utlöste känslorna hos mig, sen valde jag själv att agera på det genom att skrubba mig och trycka ner mig själv, straffa mig själv. Detta kan aldrig någonsin bli hans fel, oavsett hur mycket psycho ni tror han är och oavsett hur elaka saker det än var att säga. Han sa inte det han gjorde med avsikt att jag skulle skrubba sönder mig, utan troligtvis för att visa mig hur ont mitt svek gjorde. Den här killen är verkligen inte manipulativ. Hade han varit det så hade jag fortfarande mått dåligt. En manipulativ man hade inte låtit mig hämta mig såhär mycket, utan fortsatt komma med små pikar eller idéer för att straffa mig och hålla mitt självvärde nere. Dvs raka motsatsen till vad han faktiskt gör. Allt känns normalt igen och till och med bättre.

Jag är en av de alla som skrev arga inlägg om honom osv, men ja. Du har rätt Penny, du är den som skrubbade dig och gjorde "detta" mot dig själv. Det jag var emot är att du faktiskt HAR en bakgrund som verkar småstrulig relationsmässigt och har haft självskadebeteende om jag förstått rätt. Detta borde han veta och därför vetat bättre än att uttrycka sig så- även om det var i affekt så hatar jag själva synen på kvinnan som SMUTSIG, äcklig osv. Att SEX är äckligt. Du var nedrig mot honom, ja. Men äcklig? Där är ju din egen syn också väldigt sned på dig själv.

Han verkar trevlig, kan inte säga mer än så att om man tolkar honom på det sätt som du gör och en del med dig- så är han säkert en jättefin kille. Lite för tidigt att kalla honom för psycho för en sådan händelse eftersom du faktiskt svek honom och det kom inte från tomma intet det han sa åt dig. Det finns inget upprepat mönster som man kan tyda att han skulle vara en störd individ…så att säga ;)

Så det låter jättebra att ni kommit närmre varandra och jag hoppas att det får fortsätta så, så lycka till :)

73 var och när uttryxkte gan wn spdan syn på Kvinnor och sex?

#74 han sa aldrig "SEX är äckligt" men han använde orden när han uttryckte sina känslor runt det som skett. Jag förstår det, såklart. Men ja, restne har jag förklarat, många gånger nu. Sen har du och ajg Helt världsskilda syner på att människor kan göra misstag när det kommer till svek och sex.

Sen tänkte jag även lägga till för Penny: Jag ser iaf inte på dig som en liten flicka. Handlar inte om att du är en liiiten liiten stackars flicksnärta som blir lurad av en äldre man, för ärligt är 30 inte så stor skillnad från 20, men 30 är mer vuxen än 20… Att du hamnar i underläge kan bero både på ålder (eftersom pondus ofta kommer med ålder) och för att du gjort något dumt mot honom och han förlåter dig och det är så stort. Men ni var båda en del i detta på sätt och vis. Ni har löst det. Går vidare. Jag gillade att han sa att "sen nämns det inte mer". För många skulle använda dt om och om igen för att såra sin partne roch få ett övertag i relationen- tyvärr. Så det är mest en uppmaning till att inte låta honom göra det för han glömmer kanske en dag bort sitt löfte.

#75 Nej du har inte förklara det alls. Var uttryckte han en sådan syn på Kvinnor. enkelt att svara på.

Det är nämligen inte OK att vända det till en kvinnosynsfråga när det inte någonstans har sagts något om det i situationen.

""Detta trodde jag verkligen inte om dig. Fattar du vilka Kvinnor jag har tackat nej till för att jag varit nöjd med dig och så gör du såhär? Jag har SAGT till dig att jag tycker om dig, men vi ska ju inte gifta oss imorgon! Trodde jag träffade en bra tjej, inte något jävla svin. En sak ska du veta…Jag rör inte vid dig förrän du kollat upp dig, OM jag nu vill röra vid dig igen. Fy vad äckligt" "

Det ger mig en syn av att han blev bitter över att han valt bort Kvinnor för hennes skull. Det var tydligen viktigt för henne att veta. Vilekt jag tycker är rätt illa i ärlighetens namn.

Men så var han sårad. Men jag förstår inte just den meningen egentligen.

Han gör kalrt att han inte rör vid henne, att det hela är äckligt. Att han trodde att hon var en bra tjej inte något jävla svin.

Kan man tolka som man vill. Du tolkar det som att hon varit ett otroget jävla svin (men de var inte ett par, de hade en relaion på gång). Om jag ska säga det såhär så tycker jag, trots ilskan, om detta är ordagrant- att hans sätt att uttrycka sig är väldigt utstuderat.

Jag hade inte valt att fortsätta med honom. nu när jag läser det där igen. TS är tcksma att han vill ha hennes tillbaka och förlåter henne. Jag hoppas att de fortsätter att vara lyckliga.

Jag gör det inte till en kvinnosynsfråga. Jag säger vad JAG reagerar mot och hur JAG tolkar det hela. och ajg ser RÖTT när man kallar sex för äckligt och speciellt TS syn på sig själv när hon haft sex- att HON är äcklig. Som att det är något om går att tvätta/skrubba bort (eller behöver bli det). inte minst biologiskt så ömsar ju vi vårt skinn ett större x antal gånger om året. Det är ondigt att skada sig själv på det viset eller slå ner sig själv med sådana tankar.