Tar av sig sina strumpor när han kpmmer hem från jobbet, dom landar där han är. . Snusdosor överallt, både tomma och med snus i. Pet flaskor på köksbordet, vi har en påse på balkongen, men 2 steg till är för jobbigt. Alltid jag som plockar i och ur diskmaskinen. Men han plockar ändå mycket, då även efter mig ;)

Åh, ja det där med strumporna! Han har en grej med att lägga dom på bordet? Spelar ingen roll vilket bord, soffbord, köksbord, hörnbord. Rätt ofräscht enligt mig, enligt hans mamma är det nåt han alltid har gjort och hon vet inte varifrån det kommer.

Nja, mer på soffkanten, min datastol eller mitt på golvet! Ibland hamnar dom på bord med men det är som tur är inte så ofta :)

Det var hushållssysslorna i början men han fick ganska snart lära sig att disken inte diskar sig själv när jag struntade att diska hans tallrik osv. så nu är det inga problem längre.

Nja, hans strumpor hamnar där han sätter sig, men det gör mina också!. Haha. Fast nej, jag stör mig inte alls på småsaker eftersom jag vet att jag är förmodligen inte bättre själv. Men det kanske ändras om vi skulle skaffa barn.

Men lika viktigt som det är att lära sig städa efter sig är det att lära sig att göra tjänster för andra och att lösa konflikter på ett bra sätt i en familj. Tror inte ert barn vill växa upp i ett hem där man gnabbas om hushållssysslor hela tiden heller. :) Det är också något fint att ta hand om filtallriken åt någon annan. :)

Försök tänk om, tänker jag. Det är nog lättare att du sköter småplocket och så kan du be din sambo göra andra saker, eller göra en större insats med städningen då och då. Det kanske funkar bättre. Båda blir nog gladare om man accepterar att man är olika och bidrar med olika saker. Att strö saker omkring sig mer eller mindre är en vana för många och extremt svårt att bara sluta med. Men det innebär inte att man inte kan bidra på många olika sätt.

Min man har svårt att se de där små sakerna som behöver göras i vardagen. Jag försöker acceptera det. Med tanke på att det funkar jättebra för honom att jag skriver en lista med saker att göra till honom ibland så känner jag att jag vinner på det ändå. Jag skriver upp lite olika saker som behöver göras och som jag tycker passar för honom att göra, och då kan han göra det i sin egen ordning och behöver inte höra på något gnäll över huvud taget från mig, utan bara glada hurrarop när han gör grej efter grej. Det funkar asbra.

#6 - Tack! Kände att jag verkligen behövde läsa det :) Jag har väl egentligen inget emot småplockande, utan mest att det enligt honom är "ingen fara" med väldigt mycket grejer…

Min sambo gör samma sak och jag håller med dig. Jag städar alltid direkt efter mig. Diskar direkt (lämnar enbart enstaka glas). Min sambo lämnar all disk jämt. Och vi har ingen diskmaskin, jag har skaffat en åt oss men han kopplar aldrig in den. Även om han spiller något (typ läsk) tar han en handduk och torkar slarvigt upp med. När jag sedan går på stället är det jätte klibbigt och kladdigt så jag måste skura efter honom (såklart att det inte blir rent utan vatten och ev såpa när det är socker och annat gegg)! Och byta strumpor. Irriterande till max. Tappar han ex kakor, kex, knäckebröd på golvet tar han upp set värsta och sopar undan smulorna till hörnet (!) och tror att jag inte ska märka det. Som ett barn!! Så enkla små saker som går fort orkas inte med från hans sida (han har mkt jobb och utöver det skruvar han i verkstaden både som extra jobb och hobby) Säger inte så mkt längre för jag betalar inte 50% hemma än (har inget jobb… Enbart lite som kan gå till mat) men den dagen jag börjar betala mer för mig i hushållet ska jag kräva att han plockar och städar mer efter sig. :)

Vi har exakt samma problem här hemma… Men jag gör honom medveten om det och att det inte är jämställt. Något jag också är noga med är att vi Kvinnor KAN inte skälla på männen och se dom som bovarna i detta. Det är nämligen samhället, den könsroll dom fostrats in i som är vidrig, inte dom. 

Många män ser inte skiten för dom har inte behövt se den. Någon annan har gjort det för dom. 

men vi har pratat och idag vart jag sur när det alltid är jag som måste gå upp på morgon om det ringer på dörrn och han ligger kvar och trynar.. nedrans rättvist det också… Så nu städar han i köket och jag sitter här i sängen och har det gott. 

Men hur kan man dela upp det så det blir rättvist?????

Har inget med könsrollerna att göra utan individen :)

#10 Åh jo det har det. Det är ju som att säga att det inte ligger i min könsroll som kvinna att städa. 😐

#9 Men det är en könsroll som har funnits genom hela evolutionen tror jag. Kvinnor ÄR bättre på multi-tasking. Inte så konstigt då vi i alla tider tagit hand om barn i olika åldrar samtidigt som vi gjort flera andra saker. Männen har mer kunnat fokusera på olika former av arbete och jakt och gjort mer en sak i taget. Så har vi utvecklats och jag tror att det inte är konstigt alls att Kvinnor är bra på att småplocka och hålla snyggt runt sig samtidigt som vi gör massa andra saker. För män är det svårare att tänka på sånt. De är mer enkelspåriga och fokuserar på färre saker i taget, och det finns fördelar med det också. En annan skillnad som också hör ihop med detta tror jag är att Kvinnor är vana att vara mer eller mindre beredda på att göra en insats dygnet runt, för att vi tagit hand om barn. Männen har mer kunnat jobba hårt vissa timmar och vila hårt andra timmar. Jag tror att det är mer uppdelat för många män med tiden för arbete och tiden för vila, medan många Kvinnor tänker nästan hela tiden på saker som ska göras. Många Kvinnor behöver ta ett chill pill och vila lite eller göra något kul ibland.

Men min man sköter det mesta av den tunga städningen. Han dammsuger, moppar och städar toaletterna, men detta gör han i ett kör, och utöver det bara saker jag säger till om (typ, gå ut med soporna, ta fram utemöblerna osv). Ibland kan det hända att han gör något i hushållet på eget initiativ men det händer väl 1 gång på 50 gånger då jag gör något på eget initiativ.

Sen finns det så klart undantag. Men tror ändå detta är en generell skillnad mellan könen som man inte bara kan trolla bort på en generation. Och jag tycker man ska acceptera läget och se det från den ljusa sidan istället. Varför ska vi vara precis likadana för?

För mig hjälper det inte att strunta i att plocka/städa/diska för han gör det aldrig ändå. Ex han börjar inte diska för än det är fullt i diskhon eller slut på bestick (kanske han diskar bara det han behöver) eller tills det börjar lukta surt!! (Jag har provat). Spiller/tappar han något och jag struntar i det, men städar i övriga huset (trivs inte i en svinstia) men låter just det området vara, kan skiten ligga där helt allvarligt i över 8 månader (det var spillt en hel makaronpåse, massa kex och en glasburk söndrigt längst ner i skafferiet. Låg så sedan i somras). Så jag måste göra det för att få det gjort. Om han inte får något ryck att han vill plocka i ordning allt bra inför något (ex en fest)

Art det skulle finnas nån biologisk förklaring som# 12 är inne på tror jag absolut inte på. Däremot är jag övertygad om att Kvinnor i lika hög grad som männen bär ansvaret för att traditionell ansvarsfördelnung fortfarande i så pass stor utsträckning förekommer, även i de relationer o familjer där kvinnan yrkesarbetar lika mycket som mannen. Att delas om uppgifterna är inte samma sak som att dela på ansvaret. Hur man vill ha det är naturligtvis upp till var o en familj. Personligen är jag inte med på att "städ o hem" ansvaret skulle vara mer mitt än mannens. (Vi jobbar lika mycket) och om jag som #12 föresråker skulle be min man göra det ena o det andra då hade ju jag varit någon sorts chef som leder och fördelar arbetet och nej, jag vill ha delat chefskap på det området. En del av våran lösning, som även involverar barnen är att bi söndag förmiddag gär en "husesyn". Gemensamt. Då är det allas uppgift att öppna ögonen och se stök och smuts och avgöra vad som behöver göras. På så vis lär sig även barnen oavsett kön att se att hoppsan, nu såg toaletten allt sunkig ut och behöver städas. Sen hjälps vi alla åt med det vi gemensamt bestmd behöver göras.

Min sambo är slarvig med att ta rätt på sina papper. Han öppnar sina brev och sen ligger det en massa papper utspritt på köksbordet som jag får bunta ihop och sedan tjata på honom att ta rätt på.

#14 Fasen vad smart med husesyn med barnen också!! Det ska jag komma ihåg till när jag får barn. Och alla ska tusan göra lika mycket. Jag vill att mina barn ska bli jämställda personer.  

Hur fördelar ni arbetet som blir?

Här hittade jag en artikel om det jag var inne på.

http://www.dailymail.co.uk/sciencetech/article-2516990/Sorry-chaps-brains-arent-multi-tasking-But-women-hard-wired-juggle-jobs.html

Levt med en man som kunde lova att han skulle sköta hälften men ändå lät mig göra allt. försökte jag protestera med ord eller handling så fick disken stå tills den vandrade iväg av egen maskin :P

Till slut lärde ju jag mig att hellre fixa allt själv direkt än att vänta på honom och att disken blev _vidrig_ att hantera. JAg försökte lösa det på olika sätt- göra diskscheman osv. Hans idé- men han avr alltid den som missbrukade det. T.ex sket i att diska de sista dagarna och resultatet blev att jag fick en stor, hög med disk att ta hand om när min period började. Eller att när han hade tur att diska gnällde han om man använde porslin osv- och han passade på att beställa mer mat osv. Väldigt störande och gjorde mig mer arg!

Men jag upptäckte att det han tyckte om att göra behövde jag aldrig gnälla om, men kanske nämna att det behövdes göras. T.ex dammsuga.

Min pojkvän dag, bor jag inte tillsammans med men han tar hand om sitt hushåll och när han är hs mig så tar han gärna tag i disken heller än att se den stå framme och det är så otroligt skönt. Men jag tror att det är en könsstruktur, absolut-men även en fråga om hur man är som person och kanske hur det gick till där man växte upp?

Mitt ex hade en jämnårig syster och kom från en persisk kultur där kvinnorna passar upp på männen väldigt mycket i hemmet. Jag tror att en syster + din bakgrund gjorde att han, trots sin svenska uppväxt och värderingar i tanken, blev svår att göra i praktiken. 

Min pojkvän idag som inte har några problem med hushållssysslor, är en av två bröder och den andra brodern hjälper inte till med någonting (jag drog vinstlotten, kan man säga) och han har fått kompensera för sin bror, och far. Hans mor har förmodligen ställt krav på honom att faktiskt ta hand om hushållet när hon behövt hjälp/inte orkat. 

själv hatar jag hushållsgöra och växte upp i en fmailj med enbart döttrar och en far som sket i allt- och vi döttrar tog efter vår far :P Just för att det orättvisa var så uppenbart och jag vill minnas att jag nästan SKÄMDEs över att vara kvinna, att det var så orättvist om jag vad infödd i ett öde likt min mors- att passa upp på en soffliggande karljäkel.

Men som #6 skriver, det är något fint också i att göra något för sin partner. Att man kanske måste acceptera att rollerna är som de är och försöka tänka om och anpassa rollerna lite så de passar båda. Jag gillar att rena avlopp, min partner gillar att dammtorka, då kan man dela upp det så. Men nej, man ska inte behöva göra allt. Inte på grund av könsroller. 

Män kan också stiga upp på mornarna och öppna en dörr, och män vet hur man stoppar ner en filtallrik i diskmaskinen. Så där handlar det kanske bara om att få ens partner att förstå hur man känner inför det och att det ÄR en stor sak, för det är så det känns.

Jag tror inte på könsrollerna just för att jag är precis lika dålig på att ta upp exakt allting efter mig som han är. Jag öppnar min post sen ligger det papper och kuvert på köksbordet, jag slänger rätt ofta av mig kläderna nedanför sängen och inte i korgen som står i samma rum. Jag är dålig på att torka av spisen efter mig när jag lagat mat, jag lämnar toalocket uppe. Ställer mina skor precis innanför dörren. And so on. Vi äter gärna framför tvn och är båda precis lika dåliga på att plocka ut disken ur rummet direkt. Kollar gärna klart på filmen/serien först. Dock ställer han det oftast bara på bänken, jag plockar in det i maskinen. Vår tvätt ligger rätt ofta kvar i torktumlaren för vi båda hatar att vika tvätt. Listan kan göras lång. Så nej, det handlarnom hur man är som individ. Inte könsroller.

#19 könsroller finns även om du tror på det eller inte, sen är vi ju alla individer med olika bakgrunder. Jag röker inte trots att det finns grupptryckt och reklam :D Däremot rakar jag benen utan att egentligen fatta varför ;/

Jag är en riktig slarvmaja, men skillnaden i mina relationer med de _flesta_ männen är att JAG är den som först börjar störa mig och tar tag i saker som rör hushållet. Men Kvinnor kan vara minst lika sunkiga och slarviga som män. Frågan är vem som först tar initiativet att fixa oröran och ta tag i skiten. 

könsroll handlar inte om att man är infödd och MÅSTE bete sig på ett visst sätt- utan om att samhället stöttar ett visst beteende som normalt och accepterat. En roll många tar på sig utan att förstå varför det är så, antar jag. Att du inte stämmer in på könsrollen betyder alltså inte att könsroller inte existerar och orsakar ett problem i en relation där man eftersöker mer jämlikhet.

Könsrollen är att i en relation där två personer är stökiga så antar omgivningen att det är kvinnan som inte städar upp. Eller att en man som inte kan meka med sin bil är omanlig- könsroller får oss mest att må dåligt då vi inte stämmer in i dem.

#19 Det där skulle kunna vara en beskrivning av mig. Men jag tror ändå på könsroller, att vi är olika i grunden, men givetvis påverkas vi också mycket av vår uppväxt och kultur.

Jag är mycket slarvigare än min man. MEN, när vi städar får jag hundra saker gjort på kort tid, medan min man tar god tid på sig att dammsuga och moppa riktigt noggrant så allt blir skinande (vilket är något jag har mycket svårt för att orka med).

Jag sa inte att inte könsroller finns, jag sa att jag tror inte att hur hushållet sköts beror just det. Det är individuellt, och hur man är uppfostrad. Klart att dom finns, men i just detta ämnet tror jag inte som sagt att just det väger högst :)

Min karl har en förkärlek för påsar och jag finner dem överallt ! Vi är särbos, fast han sover här 20 dagar/mån. Och han tar kläder m.m. fram o tillbaka i påsar. Får helt enkelt köpa en sportbag eller nått. :) Ett ex trodde han kunde valsa in efter jobbet till dukat bord, och dra vidare till nästa jobb utan att ens ta tallriken från bordet. Jag löste det genom att diska mitt och mitt barns disk. Hans tallrik fick stå kvar på bordet med kycklingben i flera dagar innan han fattade vinken. Sen dumpade jag hela honom någon månad senare. :)

Jag har en sambo som har en annan toleransnivå för skit hemma än vad jag har. Han är väl uppfostrad och när han väl städar gör han det bättre än mig. MEN jag är lite för snabb och impulsiv med att städa så han slipper lätt undan. Börjar jag fixa med något en kväll så blir det lätt att hela lägenheten är städad sen. Det gör mig ingenting de flesta dagar och andra dagar säger jag till. 

En sak som för mig är viktig är att han inte kräver eller förväntar sig att det ska vara rent eller finnas rena tallrikar. Alltså att om jag inte t.ex. dammsuger och han inte orkar så får det vara smutsigt och han skulle aldrig klaga på mig för det.

# 16 Vi fördelar det olika olika gångar så att alla får "prova på" alla uppgifter. Vi försöker få det att bli så rättvist som möjligt så att alla ska hålla på lika länge och alla är med o fördelar uppgifterna också.  Ibland kan det vara så att någon är mer "skyldig" till nån nerstökning och då kanske dom flesta tycker det är mest rimligt om den som lortat ner t.ex. golvet i hallen jättemycket också får ta den biten.

#25 okej så man har nästan rullande schema på vad som görs så jag exempelvis slipper dammsugningen varje vecka. 

Låter det "rättvist" om man har ansvar för vissa rum ena veckan och byter till nästa?

Här har vi börjat dela upp sysslorna eftersom vi jobbar lika mycket. Så var det inte först då jobba min man medans jag var hemma med barn o sen sjukskriven därefter jobbsökande + små jobb. Jag tycker det är bra att skriva upp på en lista 30 minuter varje dag ska gå till hemmet det innebär att varje dag ska man plocka 30 minuter, sen är det städning detta delar vi upp jag är mer petig när jag dammsuger så han får torka golven plocka i ordning gör man tillsammans. Jag har valt att ta tvätten eftersom jag är lite petig på vända på alla kläder ut o in + viker ihop allt. Mat står jag för handla mat står han för att dela upp lite underlättar sysslorna. 

Detta med skitiga kläder känner jag igen, min man hade förkärlek till lägga sina kallingar i sovrummet jag tog inte upp dom utan peta dom under sängen hans låda med kallingar vart mindre o mindre så tillslut fundera han på vart tusan är alla kallingar…. Efter det så hitta han visst tvättkorgen även till kallingarna-.

Är man hemma med barn så har man mer tid för hemmet o tyvärr så stör man sig lite även då. Jag tycker det kan vara bra att prata om detta att sätta sig ner o säga du jag tycker du gott kan ta o ställa in din fil tallrik i diskmaskinen innan du går till jobbet på så sätt slipper jag störa mig på den. Enkel lösning. Sen finns det ett ställe där skitiga kläder ska vara, hamnar dom inte där så tvättas dom inte. Tänk på att små gnabb är skit trist för båda så lös det innan man blir för arg.