Vad skönt att du äntligen vet var det beror på, förstår att det känns väldigt jobbigt.
Jag har haft problem från och till i många år nu, hela mitt vuxna liv sen jag började att ha sex.
Det som hjälpt mig är att våga lyssna på min kropp att känns det inte bra så tar vi det lugnare med sex.

Kände ett tag att jag var en sån dålig flickvän om vi inte kunde ha sex så vi hade det trots att det gjorde ont, det var väldigt dumt.
Så klart det inte är vårt fel och vi har rätt att mötas av förståelse.
Sen finns det så mycket kel, mys och lek man kan dela utan att ha penitrerande sex.

Sen vet jag inte hur mycket praktiska råd du har hunnit med att snappa upp?

Men för mig har det hjälpt att skippa p-piller, som gjorde mina slemhinnor så onödigt sköra, se till att bara ha bomulls trosor, att inte tvätta med tvål utan med olja, smörjer ofta, nästan dagligen och se till att känna efter så du är ordentligt avslappnad vid sex, inte bra att tvinga sig att ha sex fast man är spänd, även om du sett till att använda glidmedel eller annat så du är tillräckligt våt.

Prata med din partner, se till att hen förstår hur du känns och vad som fungerar och när det inte gör det och respekterar och ger dig den stöttning du behöver då.

Jag har inga som helst problem att prata öppet om det här, så har du några frågor så blir jag bara glad om jag kan hjälpa dig, kramen. :)

Just nu har min gynekolog sagt åt mig att jag inte får ha sex, eftersom då hon bara är där med en tops så började jag gråta av smärtan. Jag är väldigt spänd och röd där nere och har börjat göra avslappningsövningar även fått en salva att smörja in mig med. Jag har samma kille som jag förlorade oskulden med (är bara 18 år) och enda från början har det gjort lite ont, men i början av sommaren blev smärtan så extrem att jag inte klarade av det. För mig har sex alltid varit kopplat till att ha ont, även fast jag har velat. Jag har aldrig haft den här spontana sexlusten, jag blir ju sugen om vi hånglar och så. Men nu har jag ingen sexlust alls. Innan jag fick veta diagnosen så har jag försökt prata med min kille, men han trodde att jag tyckte han var oattraktiv och inte ville ha sex med honom, han kunde även slänga ut sig dumma kommenterar om att vi inte hade sex och det gjorde så att min ångest växte och jag kände mig som världens sämsta flickvän. Nu när jag fått diagnos så har han läst på och förstår men han är fortfarande ledsen över att jag inte har någon sexlust alls. Alltså inte heller oral. Jag är också så himla ledsen över det och allt jag vill är att det här ska vara över och jag får min sexlust tillbaka. Vestibulit förstör så mycket psykiskt. Jag har blivit rädd för sex. Herregud vad jag skriver av mig nu haha

Jag har haft vestibulit sen jag var 4 eller nåt. Jag har alltid haft ont när jag torkat mig och ofta när jag hållit mig för länge när jag behövt kissa. Bedövningssalvan hjälper inte precis, men det är nog bättre än inget. Så jag är noga med att kissa när jag måste, att inte hålla mig.Annars har jag ont flera timmar efter att jag kissat, och det är bland det värsta jag vet. Även att skölja med vatten istället för att torka mig om jag druckit dåligt, annars svider det bara ännu värre. Sen lyssnar jag på min kropp vid sex. Att se till att vara våt är viktigt. Sen har jag mer eller mindre accepterat att det alltid gör ont vid sex, för det kvittar hur våt jag är, det gör ont i alla fall - mer eller mindre. Men jag har en väldigt förstående pojkvän, som nästan är mer försiktig än jag själv, haha.

Jag förväntar mig inte att bli av med det. Jag har haft det hela mitt liv, och det har aldrig varit någon mild version. Men jag gör det bästa av det :) Oljor och idominsalva kan också hjälpa ibland.

#2 Jag förstår att du har en massa du behöver få ur dig, jag är så glad att jag haft vänner som jag kunnat prata med, som tyvärr också har samma problem.

Det är så viktigt känner jag att få sätta ord på alla jobbiga känslor och få veta att man inte är ensam att känna så här och ha det så här.

Jag känner verkligen igen mig, inte så konstigt att du inte känner någon lust.
Svårt attt veta hur mycket beror på rädslan för smärtan och hur mycket beror på hur stor din sexlust skulle vara egentligen.
En del har inte så stor sexlust eller ingen alls och det är helt normalt.

Jag trodde länge att det var så för mig, men jag stängde av, för att det helt enkelt gjorde för ont och var för mycket negativa känslor runt sex.
De jag var tillsammans med var inte alls särskillt förstående och jag var för osäker för att se hur fel det var av dem att lägga ansvaret på mig och vara så själviska och bara såg till hur jobbigt det var för dem.

Du har all rätt att säga ifrån, visst har han rätt att tycka det är jobbigt, för det är klart det är, men han måste ändå ta det på rätt sätt så du inte känner dig pressad och som en dålig flickvän.

Det är bra att din gynekolog sagt ifrån,  låt dina slemhinnor vila och släpp alla måsten om att ha sex.

Det som hjälpte mig mycket att komma till rätta med all jobbiga känslor runt sex var att gå till en sex- och samlevnadsmottagning tillsammans med min partner.
Det finns en i alla lite större städer, jag var till den i Borås.
Man pratar inte direkt om att man varit dit, jag visste inte om att det fanns något liknande innan.

De har parterapi där som fungerar så bra, för mig kändes det som en lättnad att vi var två om att få det att fungera och inte allt ansvar var på mig längre.
Kanske känns konstigt, tanken att gå till någon och prata sex, så kände jag, men det är det inte.
De ställer inga intima frågor om vad ni gör i sängen utan pratar om hur det känns, vad som är jobbigt och hjälper er att förstå varandra och kunna slappna av tillsammans igen.
När vi gick där fick vi lova att inte ha sex igen förens vi gått egenom vissa steg och det var en sån lättnad att inte behöva ha det.
Vi träffades regelbundet och i mellan gångerna fick vi i uppgift att göra vissa beröringsövningar, som vi sen pratade om, inte vad vi hade gjort utan mer om hur det hade känts and hur vi trodde det känns för vår partner.
För att lära oss att kommuncera och se var vi pratade förbi varandra
Jag kände mig redo att ha sex igen när de kände att det var bra för oss att ta det steget igen ca 6 månader senare.

Det kanske inte går till exakt så om ni skulle söka hjälp tillsammans men tänkte det kanske känns mindre läskigt och mer intressant om du vet hur det kan gå till och hur det kändes för mig, att det verkligen hjälpte.

Jag har hört att det här kan gå över, men att du har haft det sen du var 4?? Undrar även om man kan föda barn då man har vestibulit även om det inte är aktuellt på flera år. Jag funderar på att gå till kurator som min gynekolog tyckte för nu pratar jag mest bara med min pojkvän om det och det känns som jag lägger allting på honom. Samtidigt känns det jobbigt att prata med någon som jag inte känner alls om en sak som det här. Hur ofta smörjer ni er med salvor osv? Har också blivit tipsad om bedövningskräm men har inte testat den än. Har tänkt testa att sätta in tampong när jag har den på. Jag ska göra övningar där jag känner med fingret i slidan (haha) samtidigt som jag spänner bäckenet (heter det så) och den slappnar av och upprepa för att få kontroll över den delen jag spänner mig i. Har ni tips på andra avslappningsövningar?

Idag när jag torkade mig så gjorde det ont, vilket det aldrig gjort förut så nu är jag rädd att det har blivit värre.

#5 Jag har faktiskt hört att man kan bli bättre bara av att föda barn. För att man typ ska "slita ut" ytliga nervtrådar (dessa nervtrådar orsakar smärtan från första början). Så det vore ju bara positivt att skaffa barn :)

Jo, jag har ju haft det alltid… Annars är det nog lättare att bli fri från det tror jag!

Jag pratar mycket med min gynekolog, och han gav mig salvan och samma knipövning. Men du ska absolut inte föra in en tampong. Det ska ingen använda utan mens, då det torkar ut. Och har man då redan problem så blir det ju än värre. Själv tar jag lite salva (den är väldigt rinnig, så det behövs inte mycket) och masserar in runt urinröret, slidöppningen och lite inne med. Sen låter jag det torka en stund innan jag reser mig från toan. Kanske tar ett lager till om det är illa. Detta går att använda innan sex också, det ska tydligen kunna hjälpa, men själv har jag inte testat. Det känns väldigt jobbigt att planera sex… Sen är det viktigt att tvätta händerna direkt efter, för annars bedövar man fingrarna. Det har jag dock inte fått uppleva, så det är nog ingen fara. Den är totalt ofarlig, och går att använda överallt på kroppen, så det att bara att massera in!

Jag rekommenderar också extra mjukt toapapper. Det är mycket bättre till skillnad från sandpappret man annars kör med.

Detta blev längre än menat. Hoppas du hänger med! ^^

#6 Förstår att du blivit rädd att det blivit värre, men fastna inte i tänket att det alltid kommer att kännas så här.
Det går lite upp och ner när man har vestibulit,  du kommer att bli bättre, du måste bara ta hand om dig, det finns mycket du kan göra för att det ska bli bättre. :)

Som Julbli sa, se till vara noga med handhygienen, använd inte tamponger och använd ett riktigt mjukt toapapper och dutta när du torkar istället för att dra toapappret fram och tillbaks, om du förstår vad jag menar.
För mig hjälper det emot irritationen och torrheten som jag lätt får att smörja mig efter varje toabesök, använder vanlig ekologisk kokosolja jag köper i butik.

Det går även att använda som glidmedel, när du känner dig redo för sex, så länge man inte använder kondom.
Oljan får latexen att spricka, så det är ingen bra kombination om tex även har några sexleksaker i latex.
Jag har testat vanliga glidmedel, med de brukar alltid svida för mig i någon grad, så jag har använt olja istället i många år nu.

För mig har det suttit mycket i huvudet, det var alltid mycket värre när jag mådde dåligt över det, kände mig som en dålig flickvän och det inte var bra mellan mig och de killar jag var tillsammans med.

Nu har jag hittat en rutin som fungerar för mig, hur jag ska ta hand om mig själv för att vestibuliten ska kännas så lite som möjligt.
Som jag nämt innan, bomulls trosor, löst sittande byxor, har mycket kjolar och klänningar, smörjer mig regelbundet, tvättar med bara vatten och olja.
Använder bindor och inte tampong, får ofta känningar efter mens så då brukar jag ta en diflucan.
Det är ett piller som återställer bakteriebalansen i kroppen och en sån ser jag alltid till att få utskriven efter jag ätit pencillin som slår ut alla goda bakterier med och kan ge problem speciellt när man är extra känslig och har vestibulit.
Det är så mycket billigare att få ut på recept, med det finns att köpa utan på apoteket.
Och framför allt känner jag min kropp mycket bättre och lyssnar på den, vet vad jag kan göra åt när det blossar upp och inte längre känner att jag är världens sämsta flickvän för att jag måste ta det försiktigt.

Jag är dessutom tillsammans med en helt underbar kille som är helt stöttande och förstår och inte sätter press på mig i mina sämre perioder, vi vet att det kommer att vända bara jag får lite tid på mig att ta hand om mig.

#8 Diflucan är en medicin mot svamp, den påverkar inte bakteriebalansen.

Annars var det bra råd!

Jag har min vestibulit enda upp till yttre blygdläpparna. Så om jag använder binda får jag lätt sår eller eksem av blodet. Därför har jag alltid tampong vid mens, men är noga med att bara ta ut den om den är full (förutom om det gått för många timmar, den får aldrig sitta inne för länge!).

Om man endast använder kondom som preventivmedel är det en bra idé att köpa latexfria kondomer :)

#8 Använder du diflucan för klåda? Alltså, drabbas du av klåda?

#9 Det är så jag fått det förklarat för mig, vill gärna läsa på lite mer om du har någon länk? :)
Att när man ätit pencillin, så tar det död på de goda bakterierna också och ger svampen möjlighet att få fäste och diflucan återställer balansen.

#10 Ja, jag får lätt svamp/klåda efter mens så det är därför jag använder diflucan. 
Eftersom jag drabbats mer än 4 ggr på ett år har jag blivit rekommenderad att äta en diflucan 150mg i veckan i ett halvår.

http://www.1177.se/Fakta-och-rad/Lakemedel-A-O/Diflucan/

Okej, då är det nog inget för mig. Det är ju inte bra att äta svampmedel i onödan. Jag får aldrig svamp, men varje månad innan mens får jag enorm klåda. "Påhittad", enligt läkarna, för någon svamp är det inte enligt tester och odling.

#12 Tack, får kika på vad det är jag har missat. :)

Jag har också haft klåda i alla år de inte sett är svamp, men diflucan hjälper, så jag kör på den utan att ta till odlingar och tester.

#13 Man ska tydligen få svårare att bli av med kraftiga svampinfektioner när man väl får de om man äter svampmedel för ofta, vad jag fått höra. Men gör vad du känner är bäst ^^

Jag har hört det med, har därför låtit bli att äta den här kuren fast jag blivit rekommenderat den flera gånger.
Men jag har valt att prova för att bli av med de återkommande infektionerna jag får.
Tiden får utvisa om det var rätt val eller inte.

#15 Bara du inte står där sen med en infektion som inte läker och ångrar dig :/ Hoppas du klarar dig :)

#16 Tack, det hoppas jag med. :)

Jo, det är ju lättare att svampen tar över när penicillinet har tagit bort bakterierna som normalt håller dem i schack, därför kan man behöva döda svamparna efter att man har dödat bakterierna. Menade bara att det inte påverkar bakterierna i sig, om man inte har en svampinfektion.

Jag skulle också vilja köra en sån där kur egentligen, har också haft klåda som blir bättre av det trots att gyn inte tycker det är onormalt mycket svamp (lite grann har i regel alla). Men försök övertala nån om det… Visst kan man köpa receptfritt nuförtiden, men det blir väldigt mycket pengar om man ska ta så många!

Hoppas det funkar iaf.

Hej!

Jag har haft vestibulit i 12 år (!) o äntligen blivit botad!! Helt fantastiskt! Kan ju korta ner historien lite, o fokusera på läkningen. Jag är med i ett forum för vestibulit o det var flera tjejer där som nämnt att de åkt till Gotland för behandling hos en gynekolog. Denna gynekolog utgår från att vestibulit är en slemhinneskada (inte att det sitter i huvet, som man alltid blir itutad av vården). Dessutom finns det två körtlar i slidmynningen som heter Bartolinis körtlar som själva smörjningen av underlivet utgår ifrån. Tex. av p-piller (som ju segar ner slemmet för att inte släppa igenom spermier) gör att smörjningen blir trögflytande o då blir det mer friktion vid ex samlag. Genom att spruta in kortison i dessa körtlar löses slemmet upp och blir normalt.

Själva slemhinneskadan kollar han genom en slags färning man använder för att se cellförändringar. Det blir vitt där skadan finns. Sedan behandlar man detta med ett ämne (minns inte namnet) som gör att slemhinnan "ömsas" efter några dagar. Man hittar resterna i trosorna :) Inget farligt, det är jättebra - kvar blir ny frisk hud! Kan behövas göras några ggr, beroende på hur omfattande skada man har.

Jag dessutom, var tydligen för trång! Är ju ovanligt, men att ingen i vården kunnat åtgärda detta under alla år är en skam. Så enkelt, han gjorde två snitt i slidkransen så jag blev mer öppen. Nu, 4 veckor efter min behandling har jag inte ont längre när jag känner efter!! Lycka. Vågar inte hoppas fööör mkt, men det verkar onekligen lovande :)

alvarssons.se är deras hemsida. Det är superbra personal, aldrig känt mig så trygg i en gynstol tidigare. Måste också betona att jag trodde det här var alldeles för bra för att vara sant o velade länge innan jag bokade tid. Men det är det bästa jag gjort!

Kram!

Orkar inte läsa allt men detta låter ju otroligt jobbigt, vad innebär denna sjukdom eller vad man ska säga? vad är det för något? *nyfiken då jag själv fått lite ont där nere*

#20 Det innebär ofta mycket problem för den som är drabbad. Det är en smärta som upplevs olika, kan kännas brännande, svidande, stickande mm. Vissa har ont jämt, vissa vid samlag o beröring etc. Vanligast att man har ont i slidmynningen på olika punkter. Vissa har ont på ett större område i underlivet. Ofta får man vaginism som är en slidkramp - musklerna i slidan krampar ofrivilligt o gör det omöjligt att ha samlag (även smärtan brukar göra det omöjligt). Man mår psykiskt dåligt av detta, oroar sig att det ska göra ont, man spänner sig ännu mer o är inne i en ond spiral. Men nu finns det alltså bot! :)

Ett tillägg: uretrit är en inflammation i urinröret som många som drabbats av vestibulit också har! Det är ganska dålig kunskap om detta i sjukvården, men bra att ha i åtanke om man har ont o ska söka hjälp. De kan säga att "det är bara äldre som drabbas av uretrit", men det är alltså felaktigt. Det är inget obotligt heller, som det står på många bloggar etc, det går att behandla. Men man kan behöva sköta sin kost och undvika att bli kall i underlivet för att det inte ska komma tillbaka.

Låter inte bra, men bra att det finns bot nu! 

Själv har jag bara lite ont utanpå precis "framför" öppningen eller vad man ska säga, inte "där inne" så det gör typ bara ont när killens pryl ska in.. också lite jobbigt faktiskt och har dragit ner min sexlust en aning.. ibland går vi även för fort fram och min kropp hinner inte förbereda sig, då kan det ju också göra ont.

#23 Det är där jag menar. Precis innan öppningen, kanske var lite otydlig.. Skulle vilja visa på bild, men du kan alltid googla! Sex ska aldrig göra ont. Har ni sex trots att det gör ont, eller "går det över" när ni börjat?

Det går liksom över när den kommer in, för det gör bara ont när han kommer åt den ömma punkten precis framför öppningen.. hoppas du förstår mina konstiga förklaringar xD

Men ibland går vi ju för fort fram och då är inte min kropp redo, för vad jag fattat så blir det ju "mer plats" för killens pryl inne i tjejen när hennes kropp är tillräckligt redo för sexet?

Ok! Jag förstår :) Men var försiktig om det börjar göra mer ont, eller kolla upp redan nu. Man ska vara rädd om sig :)

Mja, det är ungefär som för killar. Tjejer ska också få "stånd" innan sex, vi svullnar upp pga blodgenomströmmning, blir våta och mer öppna osv. Tar ofta längre tid än för killar att bli redo.

Ja, jag har tänkt åka till ungdomsmottagningen redan nu och höra med någon där :)

Precis, tar längre tid för oss och killar verkar ha lätt för att bli otåliga och ivriga ;)

Exakt! Lycka till! Bara att fråga om du undrar nåt mer :)

#3 julbli

Jag läste precis ditt inlägg o dina symptom låter mer som uretrit än vestibulit, eller en blandning. Har någon läkare nämnt detta för dig eller kollat upp det??

#30 Jag skrev bara mina värsta symtom, jag har alla typiska drag också :)

#31 så du har bekräftat att du har uretrit?

#32 Nej, jag pratar om vestibulit. Tycker det låter som att uretrit visar sig med smärta endast vid och i urinröret?

Ofta kan man ha både och. Tänker på det du skriver att du får ont om du hållit dig länge o att du haft ont sen du var 4. Uretrit kan ge olika diffusa smärtsymptom, ut i benen, magen, i ryggen mm. Även då underlivet, så det kan förväxlas med vestibulit.

#34 Mina värsta bekymmer är vid slidöppningen. Eller, egentligen bara där när jag tänker efter. Alltså inte i urinröret. Och jag har som sagt också de typiska smärtorna som vid vestibulit, vid de typiska tillfällena då.

Tack för att du skriver, men jag har tusen andra diagnoser redan också och utreds för ännu tusen till. Så mitt i allt vad smärta och depressioner och fruktansvärt dåligt mående heter har jag inte mycket lust att kolla upp ännu en grej just nu. Mitt underliv är för tillfället mitt minsta problem.

Men om jag någonsin har lite sinnesro eller inte massor av andra diagnoser på agendan så kan jag ju kolla upp det 🙂 Så tack för ditt svar, som sagt.

#35 Okej, jag förstår. Jag vill så gärna sprida detta till alla som kan tänkas behöva det, därför jag blir lite ivrig :) Inte menat att oroa dig över detta också.

Hoppas du mår bättre snart och får den hjälp du behöver!