Man tittar på menyn ute och äter sig mätt hemma brukade vi säga..

Ja det är helt ok.

Jag tycker att de självklart är okej att titta sej omkring på folk, men skulle tycka att de är lite otrevligt om ens partner skulle 'spana' efter fina tjejer/killar. De är inte heller så fint att uttrycka sej som 'hon var snygg', bara attbropå. Men Jag själv också kan ju se, jag tycker att min pojkvän är den finaste killen i världen, men såklart finns de andra fina killar också men jag har aldrig haft en tanke på att umgås med dom på nåt annat vis än som vanliga vänner.

Jag brukar inte heller bry mej så mycket när vi  ute om att kolla på andra så noga (:

Men finns inte risken att man börjar jämföra sig själv med de personer som man vet att partnern tittar på?
Eller lägger man inte märke till det för att man själv är upptagen med att titta på andra? 
Som sagt, vi har inte det fenomenet i vårat förhållande så jag har inte en aning om hur det fungerar eller inte fungerar.

Jag skulle inte gilla om min kille 'tittar på andra'. de låter ju som om han värkligen tittar för att titta. men få syn på någon såklart, måste alla människor få de rår man inte ens för.

Men om min kille skulle säga till mej 'hon är snygg' då skulle jag såklart jämnföa mej själv och inte tycka att de va så kul.
Har man ett förhållande borde man inte bry sej så jättemycke i att prata om andra på de viset (: Enligt mej då

De är lite svårt att förklara men jag hoppas du förstår vad jag menar

Jag kan tycka någon är snygg när jag ser någon på stan, men skulle aldrig spana in någon. Sen brukar inte direkt kolla heller, inte min partner heller vad han sagt i alla fall. Såklart man ska få kolla på människor, men tycker blir fel om man verkligen kollar för att hitta någon snygg att dregla över.

#7 Hahah precis vad jag försökt säga men jag är inte så bra att uttycka mej i text haha

8# Jag förstod precis vad du menade så jag tycker inte att det är något fel på ditt uttryck i text =)

jag har ingen rätt att diktera vad min partner får och inte får kika på. Jag skiljer stort på att upptäcka en snygg kvinna och se tillräckligt länge för att konstantera att kvinnan är vacker, presis som man skulle beundrat en vacker skulptur eller en vacker tavla, och att rakt av dregla på något och tänka "den där skulle jag vilja haft i säng". Det är två skillda världar för mig. Det första är helt okej och inget jag kan bestämma är fel, det sista är rätt respektlöst mot mig i min värld. jag kan fortfarande inte förbjuda det sista, men jag kan informera min partner att det vill få konsekvänser, och sen stå för konsekvänserna.

Vi kan väl kolla på andra och tycka dom är snygga och så men vi brukar inte direkt spana in andra. Ibland om vi ser någon film så kan vi säga "den personen såg bra ut" eller liknande och det tycker inte jag är fel. Ibland kan han fråga mig om jag tycker att en viss person ser bra ut och svarar ja om jag tycker det. Vet att han inte blir sårad, det är ju vi som är tillsammans. Jag känner mig trygg med honom så tror det är därför jag inte känner mig osäker.

Kan man "förbjuda" eller förhindra fantasier & tankar? Personligen tror jag att attraktion till andra ligger i människans nedärvda "mjukvara". Dock är det en väsentlig skillnad att göra verklighet av sina tankar, det är en helt annan femma.

Vi är så trygga med varandra att vi kan diskutera folk vi tycker är snygga. Ofta har vi samma åsikt om vad vackert och vad snyggt är. Min man älskar mig för mer än mitt utseende så jag är aldrig orolig.

#13 de är en bra sak

man måste kunna skilja på utseendet och de inre (:

#14 Absolut. Sedan finns det människor som attraheras av andra saker än utseende och inre egenskaper. Vad är attraktion? Komplex fråga när man börjar fundera lite djupare på den.

12# Fast att rent av fantasier om att vara med någon annan är för mig på snudden otrohet. Är man inte nöjd med det man har så kanske man ska leta vidare någon annanstans?

På ett sätt känns det som en lite ytlig grej att aktivt kolla på stan exempelvis efter snygga personer. Kanske inte så ni som ser snyggingar här och var tänker, men det är sällan något som fångar mig. Varken jag eller min sambo uppfattar eller tittar på människor på det sättet när vi går på stan eller handlar, vi pratar med varandra och fokuserar på det vi gör. Inte menat att det är fel att "reagera" om en ovanligt tilldragande person går förbi, men det har i varje fall inte hänt mig på det sättet. Kan dock tycka att ovanliga fryser eller hårfärger är snygga, men det betyder inte att jag utvecklar det till att hela personen är snygg. Blir bara inte så.

Mitt ena ex tittade aldrig på andra Kvinnor då jag var med honom. Jag tog det alltför givet. Mitt andra ex tappade jämt fokus för att han såg någon snygg tjej. Jag märkte direkt då hans ögon vandrade iväg då vi pratade med varandra. Samma sak då vi åt på en restaurang. En gång satt han hela tiden och glodde på en tjej vars bröst höll på att hoppa ut ur hennes topp. Han sa att han inte kunde göra något av att han stirrade. Han blev sur på sig själv att han inte kunde låta bli att stirra och skyllde på sin adhd.  Det var inte trevligt att vara ihop med honom, oberoende om det handlade om adhd eller ej. Jag kände mig jämt ful då han hela tiden skulle titta på andra Kvinnor och komma med kommentarer som: She has great legs.

Kan absolut hända att mannen eller jag ser personer vi tycker är vackra/snygga/sexiga o.s.v. Ser inget konstigt i det. För oss är det inte heller nåt konstigt att berätta för varandra, bara loyaliteten liksom är kvar mellan oss, då är andra inget hot. Jag inbillar mig inte att jag är vackrast eller sexigast i världen utan tänkar snarare att mannen är med mig pga att jag är just jag med en unik kombination av yttre och inre egenskaper. Alrså skulle jag inte heller uppleva det som jobbigt om han tittar på någon supervacker eller förskräcligt sexig kvinna … Själv tittar jag, och förstås mest på de som gör intryck 😉

#16, varför skulle man inte vara nöjd med det man har för att man fantiserar om andra någon gång? fantasier är i mina ögon väldigt väldigt oskyldiga och är inte lika med, för mig, att man inte är nöjd i sin relation eller älskar sin partner och tycker denna är den finaste. fantasier är just fantasier, lika mycket som att jag kan fantisera om vad jag skulle göra om jag kunde teleportera någon från 1100-talet till idag, eller hur det skulle vara om jag hade en superkraft, kan jag fantisera om kändisar eller nån snygging på stan. det innebär verkligen inte att det finns någon substans i min fantasi. i alla fall inte mer än i funderingarna på om jag hellre vill kunna flyga än ha superreflexer.

jag fantiserar ibland om andra, dagdrömmer kanske, eller drömmer på natten för den delen. jag skulle ändå aldrig vilja lämna min sambo. oavsett vad jag fantiserar om är han allt jag önskar, fast på riktigt.

20# Ja fast där har du problemet enligt mig. Du menar att det inte är farligare än när du dagdrömmer om vilken superkraft du skulle ha. Men poängen i det blir ju att om du kunde skulle du ju inte tveka att leva ut den fantasin om superkraften. Så vad är det som säger att du inte skulle det med de andra fantasierna? 

Verkar konstigt att det är lika okej att dagdrömma om ågon som man aldrig skulle tacka nej till i verkligheten och något som man absolut aldrig borde ens tänka tanken att göra i verkligheten. 
Om jag dagdrömmer så är det saker som jag aldrig skulle tveka på att göra i verkliga livet, man som du säger varesig det handlar om att jag ska vinna på lotto eller få superkrafter så är de ganska oskyldiga. Jag skulle aldrig dagdrömma om något som jag inte skulle göra i verkligheten, det är för mig inte ens logiskt.

well, då är vi uppenbarligen helt olika då. för mig är det helt logiskt att en fantasi är en fantasi och verklighet är verklighet. för mig är det just en fantasi, någonting som min hjärna diktar upp. jag skulle aldrig välja att leva ut min fantasi om jag fick chansen eftersom det är just en fantasi, och det jag har hemma är viktigare och bättre. fantasier är just fiktion, en uppdiktad historia, precis som alla andra fantasier du pratar om lottovinster, och jag drömmer också om vad jag skulle göra med en lottovinst om jag fick en. jag spelar ändå inte, har aldrig gjort, för det är bara fantasin som lockar. att få den där vinsten och lämna in en lottorad i verkliga livet är inte det minsta lockande. 

du likställer du alla fantasier och dagdrömmar med någonting du verkligen skulle göra i verkligheten om du fick chansen, och visst. har man dragit den parallellen blir det ju svårt. nu intresserar mina fantasier inte mig i verkliga livet, eftersom verkliga livet aldrig kan bli som min fantasi, och jag vet att mina fantasier är just fantasier. och hur vet jag att jag aldrig skulle leva ut mina fantasier om chansen gavs? för att de har givits, och verkligheten intresserar mig inte. det är äpplen och päron. i verkligheten finns min sambo som attraherar mig mer än alla andra verkligheter som jag skulle kunna så om jag levde ut mina fantasier.

22# Jag kan verkligen se att vi tänker annorlunda.  Det blir bara mer och mer ologiskt för mig, du skriver att om chansen kom att lämna in den vinnande lottoraden så skulle du inte ta den? 
Men hjälp, det är det första jag skulle göra :) 

Men så hör ju till saken att jag dagdrömmer bara om bättre saker, saker som man inte är helt nöjd med i verkliga livet, exempelvis mer pengar. Vem vill inte ha mer pengar menar jag :) 
Därför blir det gör mig otrohet om killen min skulle dagdrömma om andra tjejer, eller spana in dem ute på stan. För att i min mening så fantiserar man om det man vill ha men inte kan få.

#23, well, för att ha chansen att vinna måste man ju spela, eller hur, och spelandet intresserar mig inte, för i verkligheten måste jag spela för att vinna pengar. det kommer inte helt magiskt en lottorad dimpandes ner i mitt knä med 7 rätt och joker. jag kommer inte uppfinna teleportern och träffa Arn. jag kommer inte upptäcka en dag att jag kan flyga. det är orimligt och helt omöjligt, därför dagdrömmer jag om det. jag kommer heller inte få chansen att ligga med Chris Hemsworth. jag fantiserar om lottorader, men verkligheten innebär att jag behöver spela för att vinna och det intresserar mig inte (om man som nämnt ovan inte har för vana att springa in i vinnande lotter, grattis till dig i så fall :)). jag har fantiserat om människor som jag träffat och haft chansen att få ihop det med, men verkligheten med den personen intresserar inte. 

jag skiljer en fantasi från verklighet. i verkligheten har jag en sambo som jag älskar. jag menar att bara för att du drömmer om saker som du aldrig skulle tacka nej till i verkligheten innebär inte det att alla andra gör detsamma.

24# nej det är uppenbart att alla inte gör det. 
Det jag skriver är utifrån min vinkel, ur perspektivet som jag har. Det är absolut inte menat som att alla måste känns precis som jag. 
Men jag skriver ur mitt perspektiv, precis som du skrvier ur ditt. 

Och för mig , så är en fantasi något man vill ska bli verklighet.

Varför skulle jag jämföra med andra bara för att killen tycker att andra är snygga? Det betyder inte att han inte tycker att jag är finast i världen. 

Jag antar att folk, läs killen, funkar precis som mig. Kan vara attraherad av andra men är inte villig att låta ngt förstöra det vi har. Man är inte mer än människa. Jag tycker inte att min kille är mindre fin bara för att det finns andra vackra män ute i världen.

#20 Instämmer. De flesta kan dessutom skilja på fantasi & verklighet, vilket är en avgörande poäng. Hur många Kvinnor, och för all del även en del män, läser "Fifty Shades of Grey" och drömmer sig bort en smula? Det anser jag är högst mänskligt och innebär inte att man behöver tappa fotfästet i vardag & verklighet.

Ser ofta i det här forumet att det är många som dagligen eller åtminstone flera gånger i månaden fantiserar om andra trots att de hittat sin kärlek eller drömpartner. "Jag skiljer på fantasi och verklighet", ja, det låter ju rätt självklart för annars vore du ju otrogen om du lever ut dina fantasier.

Men jag vet inte… Jag har för mycket bra (TROTS att jag är sjukskriven för ångest och psykisk ohälsa!) i mitt liv, sambo som har allt jag kan önska och drömma om (see what I did there), fina djur, fina vänner och har det helt okej ställt. Skulle aldrig falla mig in att lägga mig ner och fantisera mig om någon annan man…? Jag känner mig nog tillfreds med verkligheten. Ärligt talat, det räcker verkligen. 

Menar bara på att jag tycker som JenniN, att det kan vara svårt att förstå sig på varför behovet finns. Men har man behovet av att fantisera om andra kan ju inget hindra en, man ska göra det man mår bra av så länge det inte skadar någon annan. Men lika som JenniN fantiserar jag bara om saker jag vill ska hända. Typ att jag vill ha en till hund, föreställer mig hur det kan se ut den dagen jag gifter mig, hur det skulle vara att bli mamma, om bandet jag sjunger i skulle bli känt.

Jag kan bara komma ihåg att jag fantiserade om andra män/killar i 16-årsåldern och yngre. Jag vet inte, men sedan har det blivit rätt ointressant.

#28 Det är, enligt min mening, inte särskilt hälsosamt att tillbringa en större del av livet med dagdrömmar.  Själv skiljer jag på drömmar, fantasier och målsättningar. Exempelvis så kan jag fundera på en "drömresa" men då är det mer i form av målsättning, inget som har med fantasier eller dagdrömmar att göra.

Likaså i förhållande, drömmer man sig ständigt bort i fantasier om andra personer så finns det säkerligen all anledning att tänka över sin livssituation. Dock är det svårt att bortse ifrån att sexuell attraktion kan uppstå då man minst anar det. Om än bara i tankevärlden. För väldigt många män, enligt min uppfattning, så är det svårt att värja sig mot den visuella sexualiteten. Skulle faktiskt kunna sträcka mig till att det berör merparten av alla män. Men att ta steget ut till att göra verklighet av den förlupna tanken - det är en helt annan sak.

jag måste tillägga, så ingen läser mitt inlägg som att jag lägger massiv med tid på att fantisera om andra, för så är verkligen inte fallet. i ärlighetens namn är det nog det jag fantiserar minst om, andra män. min sambo har verkligen allt jag kan drömma om, och jag tackar min lyckliga stjärna för att han tycker om mig. det jag vill ha sagt är att fantasin kan vandra iväg med någon jag finner attraktiv. det händer inte ofta, men det händer, i perioder kanske mer frekvent än andra. i slutändan är ändå min sambo min dröm, den som toppar alla fantasier, och jag är definitivt inte intresserad av att ge liv åt en fantasi eftersom det jag har är alldeles för underbart.

jag håller med #29, någonstans tror jag att det finns en skillnad på en fantasi, drömmar och mål. en fantasi är en fiktion och inget man strävar efter. tidsfördriv i sin egen hjärna kanske man kan säga, som att se en film med sig själv i huvudrollen.

30# Klart att det finns en skillnad på framtida mål, drömmar och fantasier. Men tills de blir verklighet är de alla bara en massa fantasier. 

Men kan man inte göra en film med sig själv och sin partnern i huvudrollen?
Ja mena, så brukar det vara för mig. Om jag ens försöker att sätta in en annan kille i fantasin så säger hjärnan stopp. Oavsett om det är något som jag finner väldigt snygg. 
Min sambo är den snyggaste mannen jag har stött på, därav byter jag bara NER mig om jag fantiserar om andra. Och då försvinner hela poängen med att fantisera om andra. 

Så med andra ord, jag förstår vad du menar, men jag är inte kapabel till att göra eller tänka likadant =)

Ser inga problem alls med att både titta, fantisera eller till och med umgås intimt med andra, för någon av oss. 
Det behöver ju inte betyda att relationen är dålig eller att den personen vill leva med den "objektet" i fråga utn kanske bara är attraherad och vill ha det trevligt med den. 
För oss är inte det en stor sak, det kan snarare stärka relationen och ge oss mer. 
Orka hålla på att jämföra sig med andra eller oroa sig, så länge vi är ärliga med varandra så är jag nöjd. :)

Jag har inget emot att min kille tittar ^^ Har hänt att vi kollat in tjejer tillsammans (då jag e Bi). Vet även att han reagerat då jag kollat extra länge på någon och sagt "Ooo…jag sitter här med" Men skämtsamt då ^^

Vi båda litar på varandra och vi vet att vi inte skulle gå längre än att titta ^^ Så för mig får han kolla så mycket han vill så länge jag e den enda han älskar och rör :) 

Min kille har många tjejkompisar och det skulle vara lite weird om jag kom in och började diktera vem han får och inte får umgås med också och titta på :) Många vet jag e barndomskompisar som han ser som systrar. 

Tror att det e olika för hur man e som person osv. Men utifrån min relation så ser vi inte ett problem i att kolla på andra ^^ (förstå mig rätt)

Nu har jag inte läst andras kommentarer, men jag tycker att "se men inte röra"-regeln är bra till en viss del. Nu är ju min man bisexuell så han tittar ju lite då och då på killar och tjejer. Mig så rör det inte i ryggen för att jag gör detsamma när det gäller vissa killar i filmer och i verklighet. MEN om min man skulle t.ex säga " han hade en sexig rumpa, hon hade sexigt stor byst" osv, DÅ skulle jag reagera! Men han har aldrig gjort det dom här (snart) fem åren vi har varit tillsammans.

Alltså, kallar man det för en "regel" så tycker jag att det låter som att man går runt och letar efter folk att spana in och att man kan glo hur mycket som helst. Självklart ser man folk på stan, i film, på tv eller så som man finner attraktiva men jag tittar inte på det sättet.

För övrigt älskar jag #1's kommentar!

Helt okej med se och inte röra, hon-könet tittar vi båda på så vi diskuterar när vi ser någon snygg stjärt med varandra ^^