Det din mamma säger försök att inte ta de nära, mina föräldrar va inte heller änglar, min mamma var våldsam och arg, min pappa var ful i truten som din mamma bara säger en massa elaka saker, man blir så himla ledsen, när föräldrar har bekymmer så tyvärr de kan gå ut över familjen, man blir deras slagpåse och de är väldigt sårande, jag var som du i skolan, jag hade en kompis på en skola med 150 elever, kompisarna jag fick verkade inte bete sig som kompisar, dom kom och gick, dom gillade mig egentligen inte fick jag höra, folk som pratar skit bakom ryggen, jag är 23 och har fortfarande depression sen 11 år tillbaka, men en sak som är sant, är att ju äldre man blir desto lättare blir allt att hantera, när man flyttat hemifrån har man valet att ha kvar kontakten med föräldrarna eller inte.

Jag känner igen mig mycket i det du skriver från när jag bodde hemma. 

Det är inte okej att din Mamma säger så. Jag vet inte varför hon gör det, föräldrar vill oftast inte skada sina barn eller göra dem illa. 

Har du talat om för henne hur ledsen du blev över kommentaren? Ibland kan det hjälpa att berätta. Lycka till!

Har du provat att ta ett ordentligt snack med din mamma och sagt att hon sårar dig när hon säger så? Har man svårt att ta upp det öga mot öga kan det hjälpa att skriva ett brev som hon får läsa ensam. Om hon är en sån som lätt blir arg brukar det också vara en bra idé att skriva ett brev. Då får hon fundera över det i lugn och ro, och sedan kan ni prata om det.

Sen är det ju så att man inte måste ha kontakt med en person som får en att må dåligt bara för att den personen är ens mamma. Det är okej att ta en kortare eller en längre paus om man känner att relationen har fler nackdelar än fördelar, eller till och med säga upp kontakten helt. Men det kan ju vara bra att försöka lösa det först. Men om du skulle säga upp kontakten med henne så kanske det också ger henne en riktig funderare, och får henne att vilja bättra sig. 

Jag älskar min mamma, men hon kan också slänga ur sig dumma saker ibland. Precis som dig har jag aldrig haft riktiga vänner. Jag har folk jag pratar med i skolan, men jag har inte haft någon vän sen lågstadiet. För mig är det okej, men mamma tycker det är konstigt. Och det kan hon påpeka på väldigt sårande sätt ibland. Oftast låter jag det vara, men nu på senaste tiden har jag börjat fråga varför hon säger så, och om det verkligen var nödvändigt att formulera det så. Och det är bättre nu än innan. Hon vill naturligtvis inte såra mig (och det tror jag inte din mamma vill heller), hon uttrycker sig bara lite dumt.

Tack för alla tips. 

Tyvärr är min mamma elak och har vart det sedan jag var liten. Fruktansvärt elak. 
Brukar oftast vara så att ju ledsnare jag blir, desto gladare och nöjdare blir hon. Hon vill såra!

Vi hade en kris i familjen, då soc var inblandad. När jag berättade allt hånflinade soc åt mig, och likaså min mamma. Jag berättade allt, hur jag mådde osv, men mamma blev mer och mer nöjd med att såra mig. 

Har pratat med min ena syster, och hon håller med. Min mamma kan vara riktigt elak, och har vart det sen min storasyster var liten till o med.

Då tycker jag att du helt klart kan säga upp kontakten med henne.

Jag håller med Scorpio. Man ska inte ha människor i sitt liv som vill en illa!

Det är svårt när man bara är 17 år. Man har inte riktigt ekonomi att stå på egna ben och man har inte så mycket livserfarenhet. Men det går! Du behöver inte bryta i och med en stor skräll om det känns obehagligt att stå ensam. Jag vet inte hur du har det med övrig släkt eller om din syster kanske kan hjälpa dig i början? Men ingen människa har rätt att göra dig illa, oavsett om det är din mamma eller en främling på stan!