De gånger jag provat var match.com och edarling.se och jag var då nöjd. Det var seriösa Kvinnor där som ville ha seriösa förhållanden. Visst dök det väl upp nån "lycksökerska" då och då som var supersnygg och alltid 39 år utan profiltext, med kandidatexamen och en hög årsinkomst. Men de blockade man (eller togs de bort av admin) omedelbart.

tjena #fisken ! tack,  var det längesedan du provade dessa sidor eller nyligen?

Nåt år sedan tror jag det var.

Jag tror inte någon dejtingsida är mer seriös än någon annan. Ev. dom där man får betala för sitt medlemskap. Men rövhål finns överallt på nätet och ute i verkliga livet.

Man kan faktiskt googla på det där och få all information man behöver. Betygssatta med inriktning, antal medlemmar och pris. De siter som vi kallar "oseriösa" är troligtvis nog så tillfredsställande hos andra personer med andra behov.

#4 - håller inte helt med där - jag tror det finns väldigt stor variation vad gäller hur seriösa sidorna är, och detta med "rövhål" är väl inte riktigt vad denna tråd handlar om?    (men visst är det sant att det finns störda individer här och där i hela samhället)

#5 - har gjort det och det var jättebra men det känns också (mer) värdefullt att höra direkt från eventuella användare vad de tycker

#6 - Hade du varit kvinna så hade den här tråden antagligen handlat om hur män beter sig svinaktigt mot dem på dejtingsidor ;) Finns redan flera exempel på det om man söker lite här.

Att försöka lura till sig pengar, eller på annat sätt vara oärlig för att komma över någon/något, ja då förtjänar man att bli kallad rövhål tycker jag :)

Ja, där har du nog rätt Christine. En hel del män tror jag härjar fritt där och uppför sig illa. Sen vill jag tro att 99% är normala karlar på dessa siter. Tyvärr utmärker sig dessa bufflar.

Första gången jag testade nätdejting var i slutet på -00, medan mitt senaste "besök" var för knappt 2 år sedan. Däremellan har det varit sporadiska besök i perioder, men inte särskilt tätt egentligen. Ska jag jämföra, så kändes det mer ärligt & seriöst för 15 år se´n jämfört med idag. En skillnad är också att nätdejting vuxit enormt och antalet medlemmar gör att åtminstone jag kände att jag "försvann" i mängden. Oerhört svårt att få kontakt överhuvudtaget, det är min upplevelse. Det var verkligen bara ett fåtal som svarade, så jag tröttnade och la ner hela grejen. Även hur medlemmar presenterar sig har ändrat sig enormt på dessa år, inte alltid till det bättre.  Men, det följer givetvis "tidens melodi" med Instagram, Snapchat, Twitter etc. Det lär knappast ändra sig, men jag föredrar verkligheten framför en digital "hitte-på-värld".

Det som HavetEGött är inne på har jag också upplevt. Att påhittade profiler söker kontakt. Men även betalsidor där man kan vara medlem gratis (med vissa begränsningar) använder sig av detta bondfångeri. T ex; "Du har fått ett medelande från XX, men för att läsa det måste du bli Guldmedlem för x antal kr/mån". Inget nytt under solen, det är klassiskt bondfångeri eller "sol-och-vårande". 

Det finns förmodligen skillnad på nätdejtingsidor, men man måste ha klart för sig att de (eller i stort sett alla, åtminstone) som driver dessa sidor har 1 enda mål - att tjäna pengar.

Jag träffade min man på happypancake, den sidan är 100% gratis så ingen är ute efter att tjäna pengar. Testade några betalsite med och angående knäppgökar och dyl tyckte jag inte det var nån skillnad mellan dem och happypancake när det gällde vilka som fanns där.

#10 Trevligt, jag gläds med er 👍

Dock, även om Happypancake är en gratis detjtingsida, så tjänar även de pengar. Då kan man ju tänka sig hur mycket en betalsida tjänar.

Första gången jag prövade en dejtingsajt var 1999 och visst var det mycket roligare och seriösare då. Det var på den lite smått klassiska mötesplatsen som fanns på Aftonbladets hemsida. På den tiden fanns ingen registrering och ingen möjlighet att lägga in någon profilbild. Inte heller fanns det någon mms så man fick helt enkelt skicka brev och foto hem till personen i fråga om intresse uppstod.

Jag ser det ungefär som resten av det digitala flödet; man måste själv rensa bort det mesta och vaska fram guldkornen! För visst finns det seriösa människor på dejtingsajter, precis som det finns relavant imformation på internet!!!

Sen ska vi komma ihåg att alla inte är ute efter det som jag ser som seriöst, d v s en ömsesidig och långvarig relation. De får helt enkelt vaska bort oss som söker det 😎.

Kontentan blir att det är viktigt att vara tydlig och att försöka ge en rättvisande bild av sig själv!

#13 Så är det. Personligen upplevde jag det stora problemet var att överhuvudtaget få kontakt/svar. Då är det inte lätt att "vaska fram guldkornen" 😉

Hur som helst, så är min uppfattning att Kvinnor resp män upplever olika problemställningar med nätdejting. Dvs beroende på kön så är svårigheterna olika.

JAg har hängt på dejtingsidor men alltid mött männen genom spel/chatsom t.ex IRC eller MSN på ett "spontant sätt" ^_^

Nu senast, för ett halvår sedan, så förskte jag mig på match.com och happy pancake och som kvinna var det inga problem med kontaktsökandet, desto värre med alla män som blev för på, för snabbt. Man kände sig som en höna som råkat gå in i en bar full med rävar. Vem hinner först? :P Detta trots att jag inte alls upplever att män i större utsträckning skulle nätdejta än antalet Kvinnor.

Även jag råkade på en "bot" som jag kallar dem, när man får genererade mail där stavningen är helt fel. Alla mail där man ganska snabbt märker att svenskan i sig är korrekt - orden är rätt, men grammatiken helt åt skogen (körd en vända i google translate eller liknande) svarar jag aldrig på.

Golddigging, dvs en person i "nöd" som behövernågon lättlurad som gärna ger pengar för att känna sig som en hjälte- är nog mer vanligt, rent kulturellt, attoffret är en man och lurendrejaren är en kvinn (eller man som utger sig att vara kvinna).

Ganska klassiskt, att en kvinna lockar till sig en man, och de får "kontakt" och när mannen är fast på kroken och mannen är desperat nog,och känner tillit- så kan kvinnan (skurken) slå till. Genom enkla saker som ett lån, eller pengar till en biljett för att kunna träffas osv. Cons helt enkelt. Detta kan ske Var som helst, men dejtingsidor är ju t bästa stället att söka offer. släng ut 10000 krokar, nån lättlurad stackare kommer att nappa.

Som kvinna är problemet mer "hur ska jag veta att Peter shjysst 35 inte är Bengt pervogube 65,Micke Rapist 22, Petter dubbeldejtande, redan gift-svin 33 (du fattar bilden jag målar upp) osv. Eller en sån enkel sak att få personen att sluta spamma min inkorg med sina penisbilder, "ska vi knulla" eller "är du sugen"  eller "jag mailar dig första gången nu, vet inte vad jag ska skriva meeeen…hur många barn vill du ha?";)  *suck*

Alla är vi lika under solen, men detta gäller inte på dejtingsidor! ;D

Jag tror dock dejtingsidor gör mer gott än ont. De sammanför många som annars aldrig skulle ha träffats/träffat någon.

Det förekommer skum aktivitet på nätet men Folk är lika lättlurade och godtrogna även IRL.

Jag blev tillsammans med min pojkvän genom nätet, MEN vi blev ett par IRL, lååångt efter att vi träffats IRL och etablerat en IRL-relation. Jag skulle nog bara iakta försiktighet och hitta en strategi för att kunna klagöra en persons sanna identitet. Att börja ragga på någon som bor utanför Sverige (eller ens Europa) är ju en större risk man tar- och som är inräknat. Trots detta möter folk varandra över rikets gränser- så…

Det är intressant det du berättar om männen och om hur de uppför sig på dessa siter. Hua. Återigen, jag tror >95% är normala singel-killar.

Det jag upplevde var dessa con-kvinnor. Alla var 15-20 år yngre. De tog man bort. Men annars var det seriöst. Var på 2-3 dejter med mkt trevliga Kvinnor.

Min erfarenhet är INTE att 95% av männen på dejtingsidor är "normala singelkillar". Snarare tvärtom, faktiskt. När jag nätdejtade första gången var jag under 30 (sånt spelar tydligen roll) och då var det svåra att vaska fram någon någorlunda vettig bland alla "Hej, knulla?". "Jag vill ha spännande träffar på dagtid" (=gift) osv. 

Och ja, jag hörde också historierna om "kvinnor" (inte ens säkert att de var det) som rätt snart ville ha ekonomiska bidrag till det ena eller andra. Minns särskilt en påstådd norska med "faste pupper" som var en oerhört ambitiös typ eftersom hon skulle börja studera vid ungefär samtliga svenska institutioner (oftast till sjuksköterska) och sökte kontakt med män på just den orten. Det gäller att ha ett rejält mått sund skepsis och aldrig, aldrig skicka pengar till någon man inte lärt känna väl!

Som jag tidigare skrivit - beroende på kön så är svårigheterna olika. Eller kanske rättare sagt, hur man upplever nätdejting.

Att det förekommer profiler som fiskar efter offer, det är helt klart. De offer man söker är män och anledningen stavas "pengar". Bakom dessa påhittade profiler av Kvinnor döljer sig män (i huvudsak, åtminstone) som med hjälp av ett eller några foto skapat en falsk identitet. Dessa individer kan befinna sig var som helst i världen.  De är inte ute efter att träffa någon utan vill "bara" lura till sig pengar.

Att Kvinnor får en massa erbjudande typ de som beskrivs i #15 och #18 är självfallet förkastligt och helt oacceptabelt - tråkigt nog en mkt vanligt förekommande upplevelse för Kvinnor.  Själv har jag aldrig (nej, aldrig) fått ett liknade mail på nätdejtingsidor vilket nog inte är unikt för just mig utan gäller oss män rent generellt. Ett exempel på vad jag pekar på när jag skriver, att beroende på kön så är svårigheterna olika. 

Som sagt, min personliga upplevelse (svårighet?) var att överhuvudtaget få kontakt. Under en period på 3 månade skickade jag cirka 30 mail till olika Kvinnor - det kom 1 svar som löd så här; "Tjena grabben". För övrigt var in-boxen helt tom. Nej, jag skickar inga skit-mail om märkliga erbjudande eller skitbilder - det skulle aldrig falla mig in. Jag anlitade t om tjejkompisar för att rådgöra om formuleringar osv. Jag anser mig vara kapabel att uppföra mig på ett vettigt sätt, absolut.

Nåväl, jag tycker att det är kul för de som träffas på nätet och för många blir det säkerligen en lyckträff. Stort grattis till dem 👍

Själv tröttnade jag på att vara osynlige mannen 😉 Jag har betydligt lättare för att skapa kontakt i verkliga livet, även om det inte heller är så enkelt.

Jag är just nu fruktansvärt trött på nätdejting, samtidigt som jag inser att det någonstans finns ett guldkorn. Det tycks som om majoriteten är killar som söker något kul att flirta med, ligga med alternativt en något mindre driftig och intelligent docka. I min yngre dagar var det betydligt lättare att finna en dejt och min teori är som så här;) Jag är idag äldre, närmare 40 och vägrar leka och då blir jag jobbig och "desperat". Jag är driven och har en karriär och kan försörja mig själv…problem 2 ;)

En kilkompis hävdade att jag var för klok och att jag borde spela lite mer "dum blondin", men hur ska man finna någon då? 

Mvh. Galningen som fortfarande söker med hjärtat ≤3

Jag var 42 då jag träffade min man via internetdejting han var den enda jag träffade där som verkade helt normal. Många andra män verkade tro att man kan fortsätta hålla på som när man var 20år och lekte och raggade och att kvinnorna var som 20åringar mentalt med och där blev det en krock de flesta 40 åriga Kvinnor är inte som 20åringar. När de märkte man kunde ta hand om sig själv, försörja sig själv, stå upp för sig själv mm. var man kanske inte lika intressant. Vet inte vad de tänkte på egentligen? om man raggar på 40åriga Kvinnor så kan man ju inte förvänta sig att de är oerfarna och inte kan stå på egna ben ifall de inte är efterblivna el dyl.

#21 Det låter hoppingivande att det kanske finns någon:)

Jag fick en hel del rediga mail också, bästa och enda mailet osm rsulterade i en dejt, var när en kille skrev något i stil med "hej, sugen på att ta en kaffe någon gång i veckan?" :D Så tog jag det därifrån. Jag tackade ja, och han var väldigt trevlig men det klickade inte från min sida. Han var inte min typ utseendemässigt och vi kom bra överens men han var inte vad jag letade efter.  Så guldkorn finns det, kräver bara  envishet och tålamod. 

De flesta kvinnorna är ju riktiga Kvinnor som söker någon. Botarna/nätfiskarna är ganska lätta att upptäcka. Rövhålen med.