Tror inte man kan göra så mycket. Man får hoppas att tiden gör det bättre.

Gör dig av med allt som påminner om honom. Bryt all kontakt med honom om det är möjligt. Umgås med vänner och försök göra saker du tycker är roligt! Fanns det något du inte kunde göra när ni var tillsammans? 

Och det viktigaste: gråt. Gråt, sakna honom, var ledsen! Det hjälper aldrig att stänga det inom sig!

Glömmer gör man nog inte. Men gå vidare måste man, och det gör man bäst genom tipsen i #2, gör saker bara för DIN skull!

Glöm inte bort att skämma bort dig själv lite också!

Tog mig typ 5 år att komma över min första kärlek, försökte ha förhållande men tankar på honom kom ofta emellan och förstörde. Träffa honom på en fest för ett halvår sen och då kände jag äntligen att där inte va några känslor. Du får heltenkelt vänta ut det älska honom, hata honom, sakna honom och alla andra känslor som måste processeras för ut måste det :-)

Sakta men säkert glömmer man dom och bara kan minnas utan speciella känslor. Man får låta tiden gå och undvika att fastna i "sorgen". Ex är ex av en anledning.

Har varit i typ samma sits.. Det som hjälper är att verkligen vara medveten om VARFÖR det inte skulle funka, och inte försöka släta över det inför sig själv med "ja, men det går ju att lösa problemen…". För om det gick att fixa allt så skulle ni redan ha gjort det. Acceptera situationen, det är dit man måste komma.

Det underlättar att ha så lite kontakt med exet som möjligt, och att försöka umgås lite extra mycket med andra människor (antingen vänner, eller nya bekantskaper).

Man bryter kontakten, för alltid eller bara tills känslorna gått över och gör saker man blir glad av även om det är jäkligt jobbigt i början, umgås med vänner och hitta på grejer som man kan se fram emot.

Du kan ju börja med att sluta titta på era kort, du säger själv att det bara får dig att sakna honom mer.

Att få sitt hjärta krossat är nog något de flesta upplever under livets gång, men man kommer över det så småningom. Försök göra mycket saker (helst sånt som gör dig glad), distrahera dig, sitt inte och fundera för mycket, omge dig av människor som får dig att må bra, gråt ut om du är ledsen (men älta inte alltför länge), lista alla hans negativa egenskaper, testa nya grejer. m.m. Med tiden kommer du att kunna gå vidare.

Hoppas du snart mår bra igen. :)

När jag blev dumpad av min första stora kärlek gjorde jag såhär:

Jag grät och grät och grät för att få ut alla känslor. Och tränade, massor. Så försök hitta en outlet till dina känslor och stäng dom inte inne. Det kan vara vad som helst, t.ex. gråt, träning, måla, skriva dagbok, något annat intresse. Mitt tips är att begrava dig i något du tycker är kul tills du mår bättre.

Sedan hade jag också två "mantran" som gav mig tröst. 1. Ingen kan ta ifrån mig min tid med honom. Oavsett vad som händer i framtiden kan ingenting ta ifrån mig mina minnen.  2. (Sa såhär till mig själv när jag ville höra av mig) Du ska inte höra av dig till honom för om han vill ha dig tillbaka kommer HAN att höra av sig och om han inte hör av sig ska du verkligen inte höra av dig för då gör du det bara ännu svårare för dig att gå vidare.

Skrev också av mig på två forum för andra dumpade (tror inte att de sajterna finns kvar). Hade ingen vän att prata med om just det här så det hjälpte mig jättemycket att få stöd av andra som gått igenom samma sak. Dessutom gjorde jag upp en gigantisk "han är dålig för mig för att…"-lista med alla hans dåliga sidor. 

Om du behöver skriva av dig till någon utomstående kan du skicka PM till mig om du vill.

Ett bra socialt nätverk är oerhört viktigt i det här sammanhanget, om du har det så använd dig av det. Prata med kompisar, hitta på roliga saker tillsammans, träffa deras vänner o.s.v. Jag tror att det bästa sättet att "glömma" sin egen smärta är att engagera sig i andra människor. Jag har fortfarande svårt att släppa en person som lämnade mig för snart 3 år sedan. Mycket beroende på att jag mest är ensam med mina tankar. Det blir mycket svårare att gå vidare då.

Försök byta lite miljö åk bort om det är möjlig börja med något nytt som du inte gjort tidigare och som tidigare svar släpp ut dina känslor och tillåt dig själv att sörja  och ge det tid det tar tid men det blir bättre.

För det första undrar jag om du vill komma över exet? Oftast vill man ju inte gå vidare :/ Hade ett förhållande med en kille i 4 månader och gått snart två år sedan och jag vill inte och vägrar fortfarande komma över honom. Men vill man så fokusera på nått annat å håll dej sysselsatt. Sitt inte hemma å deppa bara. Kram o lycka till!

När jag hade svårt för att glömma mitt ex som jag även kämpade länge för med, så dök helt plötsligt min nuvarande upp. Och snabbt försvann mitt ex från tankarna! Så jag säger, hitta en ny! =) Funkade bra för mig allafall. :)

Något jag gjort som kanske inte varit det bästa men hjälpte i stunden var att hitta några "rebounds". Killar jag helt enkelt hade sex med för att komma över mitt ex. Funkade väl rätt bra, jag fick upo självförtroendet igen i alla fall! Dock är det himla noga att båda är med på att det inte är något seriöst! Eller att den andra i alla fall vet hur du känner för ditt ex

Jag har börjat skriva ner i en bok allt vad jag känner för honom.

Men idag så sökte jag på hans namn och såg att han köpt hus och han bor med en tjej. Det har gått 8 månader.. det känns som vi gjorde slut för en kort tid sen.. :( jag tycker inte det är alls lång tid..

Jag bröt ihop totalt idag när jag såg det. Gick till o med å spydde..

Fan i h*lvete vad jag saknar honom :.( fattar inte att han "redan" gått vidare. Undrar när dom träffades..

Han ville förlova sig å att vi skulle gifta oss och så poff så hittar han en annan. Jag kan knappats betytt nåt för honom

#13 nej jag vill inte gå vidare men jag måste ju..

#16 det är riktigt tufft just nu, men det är nu den riktiga knuffen kommer tror jag! Ett uppvaknande liksom Det lättaste är faktiskt att vara arg har jag märkt, så tänk på allt dåligt med honom. Han måste ha haft irriterande vanor? Och glöm inte bort att skämma bort dig själv! Det är faktiskt väldigt viktigt just nu. Påminn dig själv om att du är värd mist lika mycket! Prata med vänner, gråt och låt allt komma ut helt enkelt

#16 det är jäkligt jobbigt då man själv inte är redo att gå vidare men att ens ex har gjort det. Har själv varit där. Det gjorde så ont då mitt ex hittat en nu bara månader efter vi gjorde slut. Men jag träffade mitt ex igen flera år efteråt, då hade alla känslor svalnat. Det tar tid. Låt det göra ont. Och för sjutton: undvik att påminna dig om han. Så som googla eller kolla på Facebook. Det kanske du kan göra om några år. Men inte så tidigt.

Usch..tycker så synd om dig…har heller inte kommit över mitt ex, efter 2 år….segt

Går igenom exakt samma sak, men vi gjorde slut för EN månad sen och han har redan hittat en ny, jag hörde av mig så mycket till honom att han blockade mig, saker lindrar men sorgligt nog finns det inget som tar bort allt det onda, man får försöka göra saker som gör en glad och låta tiden göra sitt. En dag kommer du vakna upp och känna att någon annan gör dig lycklig :)

#21 jag har oxå hört av mig men han har inte svarat. Varit helt kall mot mig. Skulle behöva prata med honom för att få ett avslut på vissa saker som hände..

Just nu har jag inte lust att göra något :( är verkligen deppig :(

#23 nej, du kommer inte få ett avslut, det blir bara värre. Sluta kontakta honom, du vinner inget på det Gör andra saker som inte har med honom att göra, det finns ju massor av tips i tråden

Sorgeprocess. Men varför tog det slut! Ville du eller han eller ett gemensamt beslut.

Jag ångrar djupt att jag skrev till honom, jag skulle aldrig ha skrivit. Jag tror inte heller det skulle hjälpa att höra av dig, det river bara i såren. Men jag förstår verkligen att det är svårt att låta bli. Jag kollade på några jätte bra videor på youtube som faktiskt gav mig lättnad. Du kan ju kolla https://www.youtube.com/watch?v=f0Br05QsSMw

#25 jag gjorde en abort och vi bråkade väldigt mycke om de.. jag gjorde slut när jag hade som mest graviditest hormoner i kroppen. Ångrade mig dagen efter men han vägrade prata med mig och har ignorerat mig sen den dagen. Skulle mest vilja prata om aborten och alla känslor efter det med honom.

#26 tack för länken, visste inte att sånt fanns på youtube :)

Jag kom över mitt ex på någon månad. Det är så olika sånt där. Mittknep brukar vara att omfamna sorgen och lixom verkligne möta besvikelse. Faktiskt sitta ner och tänka igenom noggrant att det aldrig blir vi, och varför det inte blir vi- det gör jätteont och man kan gråta och må skitdåligt men det är bra att "ta tag i det". Sen brukar jag göra mer fysiska saker som attägna mig åt något. Träning t.ex. Möblera om mitt hem, blocka/ ta bort personen i fråga på facebook osv.  Jag är väldigt nära vän med många av mina ex, men just när man gjort slut brukar jag göra klart att så länge någon av oss har känslor och inte gått vidare, så ska vi ha begränsad kontakt.

Men det där är så olika, jag och min uvarande…jag kunde inte få honom ut ur mitt system, trots att han nobbade mig och jag gick och trånade efter honom i flera månader- förskte bryta, försökte dejta andra osv. Jag hade tur att han sedan tog mod till sig och vågade satsa på mig. Men det är ju lite omvänd situation. Menar mer att man ibland måste ge det den tid det tar. Det är viktigt att komma över någon innan man inleder något med någon ny, för man kna hitta någon underbar, men helt enkelt förstöra det för att man inte rett ut med sig själv runt sitt etx och det är ju trist.

Men att komma över sitt ex är inte omöjligt. Det kräver tid…

"tiden läker alla sår" som man brukar säga…stämmer faktiskt. Så länge man inte pillar, klöser och river upp såret om och om igen :P

men det har gått 8 månader så jag borde gått vidare..

Men tack för alla tips.

#30 bara för att det tar vissa 1-2 månader betyder det inte att det måste ta så kort tid för dig För mig tog det åtminstone ett år att komma över mitt ex, och jag tror faktiskt inte jag är helt färdig än. Jag har inga känslor kvar, men visst händer det att han kommer upp i tankarna ibland. För min pojkvän tog det flera år innan han kom över sitt ex, fram till han träffade mig!

Finns ingen speciell tidpunkt när man "borde" ha gått vidare, tycker jag. Vi är alla olika. Vissa går vidare på nolltid medan andra behöver månader eller år för att få samma distans. Däremot kanske det är så att om man fortfarande känner sig väldigt nere efter ett uppbrott en lång tid senare, så kanske man behöver göra något mer aktivt för att gå vidare.

Sedan beror det ju också på vad man menar med att gå vidare? Personligen tycker jag att man kan tillåta sig att minnas och sakna en person i princip hur länge som helst, bara det inte tar upp för mycket av ens tid och sänker kvaliteten på ens övriga liv. Tror inte det är så farligt om man blir lite lätt nedstämd när en viss person dyker upp i minnet, bara man kan studsa tillbaka hyggligt snabbt.