Om min partner hade sagt att hen skulle åka iväg och redan hade bestämt det osv. hade jag också blivit riktigt sur. Om man är i ett seriöst förhållande så tycker jag att man diskuterar sådana saker med sin partner innan man bestämmer sig. Specielt när han har varit med om jobbiga saker innan. Jag tror han känner sig välidgt ledsen och besviken att du inte brydde dig om hans åsikter eller känslor. Nu försöker jag inte vara elak men det är så jag hade reagerat och hur jag ser på det.

Ja men jag hade ju förklarat läget för några veckor sen men då vägrade han lyssna. Vi båda behöver pengarna jobbet ger mig. Och just den delen med att hans ex gjorde skitsaker mot han berättade han nyss. Han måste ju också acceptera mitt val och lära sig klara sig utan mig. För han klarar inte att jag åker iväg någonstans

Svårt för oss att säga om det kommer ordna sig eller inte, men jag tycker då inte att du gör något fel. Att han blivit sårad av en tjej som drog till Norge visste ju inte du och det är heller inte ditt fel. Du får väl försöka visa att du är där för honom ändå, på avstånd. Han får lära sig leva med att du gör detta, annars finns det ju inte mycket att bygga på.

Varför har han inte velat lyssna tidigare? Lite sent att säga det dagen innan?

Men, det är verkligen ett kap att få jobba i norge! Och din kille är bannemig inte ett kap, han vill inte lyssna och du ska bara vara där tre månader, det går liksom att åka och hälsa på över en helg,

Jättekonstig situation. Du har hållit på det här i flera veckor och han lyssnar inte på dig. Säkert ett bra erbjudande, men sånt diskuterar man ju tillsammans innan man tar steget. Jag hade också blivit… förvånad… om min kille plötsligt skulle åka iväg i 3 månader. Skulle inte säga nej om han diskuterade det med mig innan dock. Ni verkar ha stora problem med kommunikation.

Kom bara ihåg att det är svindyrt i Norge. Visst, man får jättebra lön men mat och dylikt är förfärligt kostsamt. Jag undrar nog om du ändå kommer att vinna på att åka dit och jobba i slutändan. Ska du betala för två lägenheter så tror jag nog att du går på förlust. Jag hoppas att du har räknat noga, kan ju hända att du har gjort det redan.

Min mamma gjorde dock samma sak i ett par månader men åt knappt något och gick ner över 10kg. Hon ville tjäna så mycket pengar som möjligt men det gick inte om hon också skulle äta ordentligt så hon valde att äta så lite om möjligt eftersom mat var/är tydligen så pass dyrt där borta. 

Jag skulle sen också varit flygförbannad på min partner om han hade bestämt sig för att åka iväg tre månader för att jobba. En sådan partner skulle jag inte vilja ha så jag förstår din kille fullständigt väl.

Men då tycker jag ju min kille borde lyssnat från början och diskuterat med mig då istället för att bli arg på mig för att jag tog upp saken då. JA jag har tagit upp det innan med honom. jag går med vinst när jag jobbar för boendet betalar jag inte och tror kanske jag bara behöver betala mat och jag och min morsa som jag ska åka med tar med oss så mycket som möjligt. Dessutom bor min släkt i närheten som jag inte träffat sen jag var 10 år. (Förklarade jag oxå för han) hade jag ältat att jag ville åka hade ju inte gjort saken bättre då han redan hade bestämt sig för att det inte var ok. Jag kommer ha kontakt med han om han vill när jag är borta. Vet inte om det är hans autism som gör att vi inte kan kommunicera så väl. När vi är med varandra behöver vi inte alltid prata för att förstå varann. Men det är samma när jag åker till min mamma över helgen som bor 10mil bort, det är inte heller okej för han.

#7 Verkar som ingendera av er lyssnar på varandra. Du lyssnar inte på honom och han lyssnar inte på dig. Bådar inte precis gott om ni inte ens kan diskutera om saken.

Jag tror inte heller att det bådar gott för ert förhållande då du valde att göra som du vill istället för att försöka kommunicera bättre med honom. Jag säger inte att han gjorde bra med att inte ens vilja prata om saken men du var ju inte precis bättre. Ni båda verkar vara väldigt envisa.

Jag hade aldrig accepterat att min partner kom dagen innan avresa och berättade det. Du skriver att han inte ville lyssna, men du hade kunnat berätta detta tidigare. Tex skrivit en lapp om han nu höll för öronen.

#7 Jag tycker det är bra att du inte anpassat dig efter hans önskemål att du ska vara på nära håll hela tiden. Jag tror inte det är ditt misstag, utan hans som inte velat lyssna på dig. Kommunikation handlar också om att lyssna och vara öppen för vad den andra vill säga. Det är ett stort problem om det finns ämnen i en relation som inte går att diskutera, och det är inte ditt fel att det varit omöjligt att diskutera det här, det beror på honom.

HERA läs igen. Jag berättade att jag skulle åka för några veckor sen och förklarade då oxå hur det skulle funka.

#11 Du skriver att han inte lyssnade då.

#12 Ja, och då är det väl hans problem!? Man kan inte låta bli att göra saker av anledningen att ens partner vägrar lyssna. Vill man ha respekt för sin vilja måste man ju också respektera partnern och lyssna på vad den har att säga.

#13 Jag hade sett till att få honom att lyssna. Det hade jag sett som min min uppgift. Sedan hade jag aldrig lämnat min partner 3 månader om vi inte var överens.

Ifall du har berättat tidigare men att han inte lyssnade (menade du att han hörde på men tyckte du pratade strunt eller att han höll för öronen/inte var tillgänglig när du berättade?) tycker jag att det är hans problem. Så länge du har berättat och att han har varit mottaglig för samtalet, varit i samma rum, lyssnat i telefon, vad som helst, har du ju varit ute i god tid och du har inte gjort något vidare fel.

Men som andra skriver så verkar ni ha problem med er kommunikation. Han verkar så som du skriver bossa över dig ifall han nu VISSTE att du skulle åka flera veckor innan men nu säger att det är slut mellan er om du åker. Det låter inte som ett långsiktigt bra och stadigt förhållande ifall det ställs sådana ultimatum pga jobb. Visst är tre månader en lång tid, men att just ställa det ultimatumet tycker jag tyder på omognad eller respektlöshet.

Finns det någon möjlighet för dig att ta ett annat jobb? Bor ni ihop? Vilka faktorer spelar in här? Handlar det bara om att han inte har koll på dig medan du är borta? Det låter lite så när du skriver att du är rädd för att han ska tro att du är otrogen och därmed lämnar nycklar hemma?

#14 Jag tycker dock det är fel att säga vad som är rätt och fel i den här situationen. Jag hade absolut inte lämnat min man i tre månader om vi inte var överens, men jag tror det är stor skillnad mot den här relationen. En partner som inte kan lyssna och som ställer så stora krav på att inte bli lämnad, ens för att tjejen ska åka och besöka sin mamma en kort tid, behöver vakna upp och inse att han måste låta sin tjej leva sitt liv också.

#16 Självklart kan vi inte säga hur dom ska göra. Men vi har bara hört en sida av saken. Tycker det hela verkar märkligt.

Jag hade varit helt okej med det, tre månader är en kort tid i en relation som man utgår från ska hålla !hela livet". Man måste få göra sina utsvävningar och uppleva livet,även de saker där ens partner inte kan följa med- att jobba på annan ort, tillfälligt, är en sådan sak.
Däremot tycker jag det är märkligt att säga det dagen innan man åker och att han inte skulle ha lyssnat, men är AS inblandat så kan jag nästan förstå att det blir problem om ni inte är överrens och det du gr är upprörande för honom. Jag tycker dock inte att du ska ge efter på den här frågan. Du har klargjort att du inte gör slut och du åker bort för jobb. 3 månader är lång tid att längta, men det är ändå bara tre månader. Jag hade åkt. Jag hade inte varit glad, men åkt hade jag gjort. Allt handlar om vilken relation du vill ha.

Jag vill ha en där min partner litar på mig och är självständig nog att kunna klara sig utan mig i någon månad/vecka.   Så åk du och jobba, sen ser ni vad som händer.

Nu har han hört av sig och tänkt igenom saken. Han säger att det är okej att jag åker bara jag kommer tillbaka ( vilket jag självklart gör) han förklarade att han blev väldigt ledsen och arg för stunden men att han inte vill förlora mig och att det är mitt val. tycker det var riktigt bra gjort han tänkte igenom det nu då han "lever väldigt för stunden". Vi diskuterade också att vi måste kommunicera bättre om vi ska få det att funka. Jag vet att han mår dåligt när jag åker men han måste ju vänja sig att vara utan mig ibland. Han åker bort till hösten/vintern i 4 månader fast inte frivilligt. Bad han också ta den hjälpen han kan få när han mår dåligt så det inte händer han något.

Vad bra! :)