Nej

Inte om min pojkvän inte har gett mig mobilen och sagt åt mig att läsa något. Skulle aldrig få för mig att snoka på mobil/dator.

Nej. Det har väl hänt att jag råkat titta när någon av dem skriver något, men jag skulle aldrig göra det medvetet eller utstuderat.

Bara när jag märkt att något varit fel. Tyvärr haft rätt var gång!

Jag brukar vilja läsa viktiga mail från typ arbetsförmedlingen, jobb eller sånt, bara så att det inte blir några missförstånd då min man inte är helt flytande på svenska ännu. Annars har jag inget intresse av att läsa hans mail.

Nej, inte om han inte ber mig och vice versa.

I och med att jag litar på min pojkvän så har jag ingen som helst anledning till att läsa hans mail eller andra meddelanden. Såvida han inte skulle be mig att läsa något.

Aldrig i smyg men när han ser på har det hänt ofta. Inte för att snoka men han ber mig ofta. Samma åt andra hållet.

Nä, inte om han inte ber mig

Nej, bara läst om han bett mig göra det av någon anledning.

Nej. Bara när han visar mig något eller ber mig kolla vem medellandet är från när han själv är upptagen och det plingar i luren.

Nej, men jag svarar åt honom i telefon i fall han inte hinner 😊 Vi är så pass raka båda två att vi hade konfronterat varandra i första hand.

Nej bara om det är något han visar mig. Däremot så brukar jag fråga vem han får sms av och ibland frågar jag vad personen ville. Är oftast hans pappa som smsar. :)

Nej. Utom då han var inlagd på sjukhus och bad mig kolla mailen och läsa för han.

Jag kan läsa hans sms högt för honom om jag är närmare mobilen än han själv :)

Svårt att svara ja eller nej. Jag har läst upp sms för honom som har dykt upp medan han kör. Men det skulle aldrig falla mig in att rota i hans dator/mobil eller liknande

Inte utan att han vet det/har bett mig. Skulle aldrig falla mig in!

Nej. Jag har ingen rätt att läsa hans sms eller mejl. Dom är ju skrivna till honom, inte mig. Personen som skriver förväntar sig nog inte att hans fru också läser vad som skrivs. Det händer att ett sms plingar till i mobilen som ligger framme och jag är i närheten. Jag till och med vänder bort huvudet för att inte råka läsa… Ju äldre jag blir, desto viktigare blir det att respektera andras personliga sfär (kommer inte på något bättre ord just nu 😞) Jag tror (och hoppas) verkligen att om min man exempelvis skulle bli kär i en annan, så är han så pass rakryggad att han skulle tala om det för mig. Han är sådan som person.

 Förut så brukade jag kolla hans e-mail eftersom det visade sig flera gånger att han hade en massa att dölja (otrohet, tre gånger som jag vet av) och eftersom han bodde i ett annat land så var det lätt för honom att dölja saker och ting för mig. Jag mådde definitivt inte bra av att snoka - absolut inte. Jag skämdes som en hund men jag sa alltid åt honom då jag hade kollat. Jag avskydde mitt eget beteende men jag gick på min magkänsla som visade att jag hade rätt. Han ljög alltid rakt i ansiktet på mig och jag kände alltid att något var fel och till slut blev jag trött på att höra på hans lögner så jag började snoka men var ärlig om att jag gjorde det. Jag ville inte att han skulle fortsätta ljuga för mig och hålla fast mig i ett förhållande som inte gick någonstans, jag är ju ändå snart 30 år och vill helst inte slösa mina bästa år på någon som inte ville vara seriös med mig.

Jag har dock slutat med sådant beteende eftersom det gjorde bara att jag började avsky mig själv. Om jag blir osäker nu så kan jag fråga honom vem han skriver med. Vi har kommit över en massa otrevligheter tillsammans som tur är. Jag är glad att jag inte längre känner av något behov av att kolla hans e-mail eller facebook för sådant ledde bara till att det gjorde ont i magen på mig.

Det är aldrig OK att kolla igenom någons e-mail på det vis jag gjorde. Det är kränkande och bara helt fel. Men jag var mer eller mindre deprimerad vilket ledde till att jag gjorde saker som jag vanligtvis aldrig skulle gjort. Om det händer igen måste jag helt enkelt göra slut för jag har gång på gång fått det bekräftat att min magkänsla är alltid rätt.

Nej, varför skulle jag göra det? Gör man det för att kontrollera den andra så har man så stora problem med tilliten att man inte borde vara tillsammans ändå.

Nej, aldrig. Är inte intresserad och har ingen anledning till det. Min man kollar inte i min mobil heller.

Det skulle aldrig falla mig in. Jag tycker det är väldigt respektlöst emot partners kontakter/ vänner om inte annat. Om jag saknade förtroende till en sådan gräns att jag hade behov av det så skulle jag nog brytit upp för länge sen :)

Nej, om inte han ber mig läsa vad det var som plingade i mobilen eller datan.

Vi delar en dator och då kan jag ibland hamna på hans mejl. Men jag försöker aldrig aktivt läsa

Nej. Om inte han visar något själv. Men jag skulle aldrig få för mig att gå igenom hans sms och mail.

Nej. Han läser ofta sms och meddelanden till mig då han ofta har min mobil när jag inte orkar hålla reda på den. På så sätt övar han på sin svenska också vilket är toppen. Jag har aldrig läst något av hans, men har lösenordet till hans så jag skulle kunna göra det om jag ville, men jag ser ingen anledning alls till att göra det

Nej. Jag skulle bara läsa hans sms om någonting kändes väldigt fel. Hittills (har varit tillsammans i 4 år) har det inte gjort det.

Finns säkert särskilda omständigheter då jag gjort det ex. blivit ombedd men generellt sett har jag inget behov av att läsa en partners privata meddelanden.

Läser bara det som partnern visar upp för mig.

Nej, det gör jag inte.

Men ärligt, om jag fick starka indikationer på att något var fel och han vägrade prata om det, om jag hade anledning att tro att han dolde nåt för mig, då är det möjligt att jag skulle göra det. Men först efter att 1) vara riktigt säker på att jag inte bara är nojig (förmodligen prata med nån annan för att testa rimlighetsgraden i mina tankar) och b) försökt på alla sätt att få honom att tala om vad det är som är fel. Å andra sidan är det mer sannolikt att jag i ett sånt scenario skulle konstatera att det inte spelar så stor roll vad det är han har för sig om relationen och kommunikationen har havererat till den grad att jag överväger att spionera för att få svar, då är det nog dags att lägga ner eller ta en allvarlig runda i parterapi.

Skulle aldrig falla mig in att olovligen läsa någons sms eller mail. Skulle ge mig så dåligt samvete att jag nog skulle må riktigt dåligt av det.

Nej, enda gångerna jag gör det i min nuvarande relation är om han ber mig kolla vem som skrivit. Däremot har jag gjort det flera gånger i en tidigare relation, behöver väl knappast säga att det inre höll.

Nej. Sånt är privat. Lika privat som vanliga brev.

Jag har ingen partner, men är väldigt säker på att jag inte skulle läsa sms eller liknande. Jag är väldigt privat av mig och gillar inte ens att andra personer använder min dator/mobil, så jag behandlar naturligtvis andras saker lika.

Jag gillar inte ens att läsa upp ett sms om personen ber mig göra det (exempelvis om mamma kör och får sms), för mig känns det ändå fel. Även om det är okej för den personen, så vet ju inte personen som skickat sms:et om att jag kommer läsa det. Jag ber därför heller inte andra personer att läsa mina sms om jag är upptagen, utan då får sms:et vänta helt enkelt tills jag kan kolla själv.

Det här är en fråga som verkar absurd för mig. Varför är man ens i ett förhållande om man inte kan lita såpass mycket på sin partner så att man måste läsa hens mail och sms?

#36 Det är ju något som kan komma efter flera år tillsammans. Då kastar man inte bort allt utan bevis. Inte jag i alla fall.

#37: Risken är ju att man kastar bort allt i sin jakt på bevis, om man misstar sig.

#38 Hur menar du då?

#36 Det kan vara oerhört svårt att lämna ett förhållande om partnern är envis och om man själv tvivlar på att lämna.

Det finns så många olika orsaker om man tänker efter.

Nej. En gång har det hänt. Det var när mitt ex hade en tjej efter sig och jag en dag inte fick ihop hans story om att han sent en kväll hade "varit ute och cyklat pga för lite att göra" visade ju sig att han varit hos den där bruden och sovit där. Efter det har det varit svårt att hålla fingrarna i styr men jag har lyckats.

#39: Jag hade tvivlat rejält på min relation om min partner inte kunde lita på mig utan att gå igenom mina SMS/mail. Det är inte ett sunt förhållande om man inte kan kommunicera sin oro istället för att snoka. Dessutom brukar det sällan lösa några problem i längden.

#42 Jag pratar om att man faktiskt har pratat med sin partner och märker att denne beter sig konstigt och då tittar. Det löste mina problem. Jag fick bevisen jag behövde.

#42 Det löste mina problem. Han envisades med att alltjämt ljuga för mig och jag kände av det men kunde aldrig bevisa det.

Jag fann ut att han var otrogen mot mig (hittade alla bevis). Vi bearbetade allt och nu mår vi bättre än någonsin. Jag går inte längre igenom hans e-mail eller liknande men om jag skulle känna att något var off ännu en gång så vet jag faktiskt inte vad jag skulle göra. Det är ju lätt att säga nu att man isåfall skulle lämna men sen igen är det svårt att veta då man väl är i den situationen.

Jag rekommenderar verkligen ingen att gå igenom sin partners e-mails/fb/sms etc men jag förstår de som gör det. Man vill inte leva i en lögn där partnern förnekar allt och försöker få en att känna sig dum för att någonsin ens tänka tanken att han/hon skulle vara otrogen.

#43,44: Nu sa jag visserligen att man riskerar att förstöra förhållandet om man har fel. Ni hade som jag förstår det rätt. Sen hade jag aldrig snokat om jag inte var helt säker och har det gått så långt så är relationen redan dödsdömd så frågan är varför jag ens skulle behövt titta.

Och när det gäller din relation Devya är det ju bra att det fungerar för dig. Jag skulle aldrig klara av att fortsätta med någon som var så respektlös och hade så låga tankar om mig. Otroheten hade inte ens varit det största problemet utan hur han behandlat det hela efteråt. Så för mig hade det inte känts som ett problem.

#45 Om man är sjukligt svartsjuk och har ett kontrollbehov så är det givetvis annorlunda. Om man aldrig tidigare har varit svartsjuk och misstänksam (som mig själv) så förstår man ganska snabbt då dessa känslor uppstår, att något är helt fel. Det berättigar förstås ingenting och det är aldrig bra att snoka. Det är bättre att försöka diskutera problemet men tyvärr så är det inte alltid att man tänker logiskt då känslor är i farten.

 Vi alla är olika och fungerar på olika sätt. Vi alla har en gräns för hur mycket vi tolererar och vi alla sätter en gräns för hur mycket vi kan förlåta. Tack vare att jag och min partner kunde sätta allt bakom oss så mår vi numera riktigt bra och har kommit varandra otroligt mycket närmare, något som vi behövde. Jag vet att många skulle inte accepterat ett sådant beteende från honom eller från mig, men jag känner att det är verkligen möjligt att gå vidare bara man kämpar och orkar.

Om han däremot skulle igen börja med något som framkallar misstankar så kan jag inte stanna kvar eftersom då är allt förstört med tanke på allt jobb vi har satt på att försöka återuppbygga vår relation. Han som tidigare hade problem med att säga sanningen kan numera inte ens komma med en vit lögn eftersom han känner att det skulle förstöra allt vi har byggt upp. Han kan inte ens ljuga om han har köpt en påse nötter i hemlighet. Jag tycker det känns genuint för en gångs skull. Jag känner verkligen att han har ändrats och jag tror inte detta skulle ha varit möjligt om jag inte hade kommit på hans alla lögner. Det gick förstås inte särskilt fint till med tanke på hur jag kom fram till att han ljög men åtminstone fick vi allt det ut ur vägen och nu har vi det jättefint tillsammans. Jag har inte längre några misstankar och jag känner mig lätt om hjärtat, vilket jag inte har känt på jättelänge.

Enbart de gånger då han ber mig.

Bara om det är något han vill visa men aldrig utan hans vetskap. Har ingen anledning till det.

Nej

Tycker inte man har rätt att läsa någon annans meddelanden, det är som att gå i någons plånbok. Litar man inte på sin partner så är det ändå fel väg, bättre att fråga rent ut tycker jag