Svår fråga! Man bör väl ändra på varandra i så liten utsträckning som möjligt, emellertid så måste man trots allt jämka samman sig, och det innebär ofta att båda ändrar lite på sig för att behaga den andra. I slutänden är det två helt andra personer som lever samman, än de två som mötts, så mycket kan man faktiskt ändra på varandra.

Hrmm.. har jag inte en artikel här inne som jag kan hänvisa till? *gräver runt lite*

Om det gäller saker som är direkt äckliga eller hälsovådliga tycker jag man kan be partnern sluta med det.

Då det gäller klädstil o dyl, kan man ju försöka genom att köpa en ny halsduk, om det är det man inte riktigt gillar ;)
Men jag anser inte att man har rätt att ändra om partnern inte vill. Man kan fråga snällt :)

Här! Mannen som inte trodde på kärleken. Detta kapitel ur en bok visar ett bra exempel, tycker jag…

Jag tycker att man iaf kan påpeka sådana ytliga saker, men ingen måste ju ändra på sig om man inte vill. Och sånt som direkt påverkar den andra otrevligt (som att dricka ur mjölkpaketet) tycker jag faktiskt att man kan skärpa sig med..

När man bor ihop så måste man väl ändå vara lite civiliserad? Vanlig hyffs tycker jag är helt okej att påpeka, personlighet är ett annat kapitel. Sen ändras man oavsett påverkan eller inte, man växer ju ihop. Men att medvetet gå in för att ta bort vissa personliga drag tycker jag är fel.-

#5 hur skiljer man på personliga drag och ovanor?

Är det ett personligt drag att vilja ha allting i korrekt symmetrisk ordning, eller är det något på-pekbart?  Eller om hon t.e.x. lägger sina underkläder överallt utom där de ska vara, personligt drag eller ovana?

På båda frågorna får jag nog säga att det är ett övergående problem, tillräckligt länge så "trubbas" man av och jämkas ihop.

men är det bra att trubbas av, undrar jag då ? Är det det som gör att förhållandet funkar i längden, eller är det det som bidrar till tristess och likgiltlighet som inte är så bra i längden?

Jag tror det är svårt att säga. Det är så individuellt och personligt vad som är känsligt t.ex. om personlig stil och klädsel och sådant. Jag skulle ta väldigt illa upp om någon andades något om mina kläder. Det är känsligt för mig.

Men om min kille anmärkte på något som handlar om vårt gemensamma hem så känns det som en annan sak…

Men exakt vad som är personligt och vad som är gemensamt, det vet jag inte.

Min uppfattning är att det aldrig går att förändra en annan människa. Men JAG kan välja hur jag vill se på "problemen". Har man valt sin partner får man acceptera hela kittet. Om jag stör mig på något min partner gör - då är det faktiskt MITT problem. (Och nu pratar jag om småsaker. Jag pratar inte om djupgående beteenden som är nattsvartallvarliga.) När jag stör mig på att min partner biter på naglarna eller slänger strumpor över hela lägenheten så tänker jag "vad gör det om 100 år?"

Jag hade en gång en pojkvän som hatade mitt sätt att klä mig. Jag tyckte (vid denna period i mitt liv) om tröjor med mkt färger och mönster, och han kunde säga "fy f-n vilken ful tröja! Du måste byta om annars går jag inte ut med dig!" Då sa jag "gå inte ut med mig då!" Jag skäms aldrig för att gå ut med någon som i mitt tycke har fula/konstiga/fel sorts kläder på sig. Jag har bara ansvar för mig själv. Tycker man om en person och respekterar henne/honom för den hon/han är så respekterar jag oxå hennes/hans val av klädsel. Sedan kan man självklart ge lite tips på nya kläder - om personen ifråga ber om det. Aldrig annars.

Jag har flera tjejkompisar som stylat om sina pojkvänner totalt. Jag tycker det är fel (om nu inte killarna bett om det själva - då får de stå sitt kast).

jag tycker min sambos mössa är urful, men jag vet att han tycker om den, och att den fyller sin funktion.
så jag brukar mest småle åt honom, för att jag är innerst inne glad att han inte bryr sig om vad jag eller nån annan tycker om hans mössa.

vårat förhållande påverkas ju inte av att jag tycker hans mössa är ful eller inte, och vill han ha den så får han väl ha det.

jag tycker däremot att man kan prata om saker, och det behöver ju inte betyda att man ska ändra på något för det.