Nej man måste inte skaffa barn. Upp till var och en, inget rätt eller fel.

Mycket som ska stämma anser jag innan  man ska skaffa barn (tyvärr många som skaffar som inte bör skaffa)

Vi vet inte om vi ska ha barn eller inte.

Jag har aldrig velat ha barn och vill det mindre och mindre för varje år som går.

Det jobbigaste är när folk man berättar för att man inte vill ha barn säger nåt i stil med "Vänta bara, du ska se att när du blir äldre då kommer du vilja ha barn".

Kan inte påstå att jag ångrat mig (även om för min del är det väl inte försent än på några år) speciellt inte nu när jag fått en brorsdotter och min bästa kompis som har två barn.

Jag har mina pälsade och befjädrade bebisar istället.

Klart man inte måste skaffa barn om man inte vill det! Det är ju upp till var och en att själva bestämma, tycker jag. Tycker det är så märkligt att många ifrågasätter folk som inte vill ha barn istället för att fråga de som vill ha barn varför de vill ha det. Om man nu måste ifrågasätta det ens, för det är ju faktiskt ett väldigt personligt beslut, ett beslut som ingen annan än en själv kan ta för sig.

Jag vill ha barn, och kan även tänka mig att adoptera barn också, även om jag vet att det är en svår väg att gå, så är det värt det om man kan hjälpa ett eller två barn som behöver det.

Jag har aldrig velat ha barn och skaffade inte heller. Det har varit svårt för människor som älskar barn att acceptera mitt val och har blivit tjatat på.

Jag vill inte skaffa barn och ju mer jag umgås med andras barn, desto tryggare känner jag mig i mitt beslut. Jag har liksom aldrig känt ett behov av att bli förälder. 

Jag gillar barn och jag arbetar med barn, men nej, det är inget för mig.

Jag är i princip helt säker på att jag aldrig kommer vilja ha barn. Jag undviker att säga det om jag pratar med någon för alla jag har sagt det till hittills (förutom min pappa) har verkat tvivla på det eller så säger dom rakt ut att jag kommer ändra mig. Min mamma har fortfarande inte accepterat det trots att jag sagt det och varit säker på det sen jag var sju-åtta år. Enligt henne är barn meningen med livet och hon kan helt enkelt inte förstå hur jag kan vilja ha ett liv utan egna barn. 

Jag är dock bara arton år, så jag kan självklart inte vara totalt, 100% säker på att jag aldrig någonsin kommer skaffa barn. Men som jag känner nu och vad jag tror själv så kommer det inte hända. 

Självklart måste man inte skaffa barn. Det är ens eget beslut och ingen annan ska lägga sig i det. Jag tycker det är väldigt synd att dom flesta fortfarande förväntar sig att alla vill ha barn. När det gäller ett så stort och viktigt beslut är det ju ännu viktigare att verkligen tänka igenom det, och inte bara skaffa barn för att det är så man ska göra eller pga förväntningar/press från omgivningen (vilket jag tyvärr tror händer ibland).

Jag har drömt om att bli mamma sen jag va barn själv. Så det är mitt mål i livet, att vara en så bra mamma som det går. Ge mitt/mina barn allt de jag behövde men kanske inte alltid fick när jag växte upp.  Jag har självklart andra drömmar och mål men barn har alltid varit prio ett.

"Hur jag ser på det här med barn" är väl att det är individuellt. Det är inget fel i att inte vilja skaffa barn och det är inget fel i att vilja ha 20 barn så länge man gör det som känns rätt för en själv.

Ingen måste skaffa barn. Det är upp till dig. 

Jag vill aldrig ha barn, åtminstone inte biologiska men troligen kommer jag inte heller adoptera. Har nog bara fått negativa reaktioner men vad ska jag säga, det är min kropp och mitt liv. Vem blir en sämre förälder än den som inte vill vara förälder?

Jag har aldrig velat ha barn, och är väl fortfarande inte överförtjust i barn generellt. Jag ändrade mig och är nu gravid med mitt och min mans första barn. Jag är inte säker på att det blir mer än en, men jag vet att jag vill ha vårt barn, den lilla parveln som bråkar med mig hela dagarna. Vill man inte ha barn är det inget konstigt med det tycker jag! Finns annat att fylla livet med som är lika betydelsefullt!! Huvudsaken är att man fyller sitt liv med det man själv vill.

Självklart inte. Skaffar man barn för att man "måste" blir det fel från början. Det går ju inte att ångra sig sen. Jag är inte helt säker på om jag vill sätta barn till den här världen. Dels finns det många föräldrar som avskräcker mig, då de anammar "fri uppfostran" = barnen får göra som de vill och visar ingen som helst respekt för sina medmänniskor. (Tydligen extra trendigt just nu). Dels så är kraven så höga på vad man ska klara av redan från tidig ålder, vilket känns fel att utsätta någon för.

Ang. vad #7 skriver, att man ska kunna skaffa hur många barn man vill så tycker jag att det är extremt själviskt att göra som t.ex. de stora familjerna man kan se på tv ibland. De som har 11-12 stycken. Hur ska man kunna räcka till för så många barn och kunna ge var och en den uppmärksamhet de behöver? Tycker också att barn ska få vara just barn, och inte någon extra-förälder till sina småsyskon när föräldrarna har så många att de inte hinner med.

Jag vill absolut inte ha barn, har aldrig velat ha det och har känt så sen sålänge jag  kan minnas.
Men jag går ju inte runt och hatar barn, som vissa verkar tror när man säger det. 
Tycker det är trevligt när mina nära vänner får barn och kan glädjas åt deras beslut och umgås med dom och deras barn och tycka det är hur trevligt som helst, men skulle ex aldrig vilja jobba med barn. 

Jag kommer inte ändra mig om att vilja ha barn och är alltid helt öppen med det så fort jag träffar någon och den frågan kommer upp. 
Jag skulle dock aldrig säga något eller klanka ner på någon annans beslut i frågan.  Alla får göras som de vill med sina liv. 

Kan dock bli väldigt trött på att få höra av både vänner/bekanta/ kollegor  att jag kommer ångra mig och blablaba (det har lugnat sig med åren men i perioder har det varit extremt mycket) och fortfarande så finns det vissa som inte kan acceptera mitt beslut oavsett hur många gånger jag sagt det)
Det ska analyseras sönder och har fått en hel del märkliga kommentarer och tusentals frågor.  😴

Man ska definitivt inte skaffa barn om man inte vill ha barn. Sen igen finns det de som aldrig borde ha blivit föräldrar. Det finns massor med människor som kanske borde tänkt till innan de bestämde sig för att skaffa barn.

Så med andra ord borde kanske flera människor låta bli att skaffa barn. Jag har sett riktigt fruktansvärda, hemska föräldrar som ger mig kalla kårar.

Jag vill ha barn och mest av allt så vill jag adoptera. Jag vill så innerligt att kunna adoptera att det gör ont.  Det är inte så att jag är rädd för att skaffa egna barn, det  kan jag gott göra också men det skulle vara underbart att ge ett hem åt någon som verkligen behöver det. Det gäller bara att få ens partner övertygad om detta. Han vill helst bara ha egna barn medans jag helst skulle vilja ha endast adopterade barn. Det finns så många barn redan, varför skaffa egna? Nåja, jag förstår väl varför men jag finner inte det nödvändigt.

Håller med övriga. Självklart måste man inte skaffa barn. Jag har aldrig velat ha barn och har aldrig ångrat det beslutet nu när det är för sent heller. Vissa har tjatat och varit helt oförstående till det men numera är det lugnt från alla håll.

Kort & gott: Nej

#11 Tror du tog det jag skrev lite för bokstavligt än vad det va meningen men jag håller med. Tyvärr finns de ju människor som skaffar barn för att fylla ett tomrum i en själv men de finns också de som har många barn och har bättre pli på sina barn än vad många förskolor har på sina klasser trotts att det är lika många barn per vuxen.

Jag känner en familj med 9 barn och föräldrarna tar fullt ansvar. De äldre barnen har aldrig behövt ta hand om sina yngre syskon om de inte velat och kärleken räcker gott och väl till varje barn och flödar över.

#16 Men hur har man råd att ha 9 barn eller är föräldrarna väldigt rika?

Jag vet att vår familj kämpade massor med ekonomin och vi var fyra barn.

Självklart måste man inte ha barn om man inte vill! Och många människor skulle behöva skärpa sig och sluta lägga sig i andras livsval.

Själv har jag alltid velat ha barn, men sen blev jag kroniskt sjuk och det blev inte så. Det var väl en sorts sorgeprocess när jag insåg det, men idag är jag verkligen helt lugn i att det var rätt beslut. Jag hade aldrig orkat.  Och de påträngande frågorna slutade komma efter 40…

Vad skönt att höra att det finns många som jag. Jag är den enda jag själv vet i min bekantskapskrets som inte vill skaffa barn. Det var ett jäkla tjat på  att jag kommer att ändra mig är jag var yngre men det har lugnat ner sig ordentligt nu, när man passerat 30 och fortfarande har kvar sin ståndpunkt bli man tagen på allvar, något jag inte blev som 21-åring och det var oerhört frustrerande då andra liksom ville klappa en på huvudet som om man inte visste bättre.

Jag har två Kvinnor i min släkt som till viss del ångrat att de skaffade barn och det har nog även påverkat mig. (tror dock inte jag velat ha barn ändå) Vet inte om det har varit problem med anknytningen där men att som förälder ångra sin/sina barn måste vara det värsta som finns, inte minst för barnen som har en förälder som delvis önskar att man inte fanns. Så delvis därför har jag känt att jag i så fall måste vara 110 % säker på att jag verkligen, verkligen vill ha barn om jag skulle försöka skaffa och den känslan har jag inte ens varit i närheten av så det kommer aldrig bli så. Som sagt, skönt att läsa att det är fler som mig, ibland har jag känt att det varit något fel på mig för att jag aldrig haft en önskan att  bli förälder.

jag vill inte ha barn och kommer aldrig skaffa.

Jag blir hemskt illa bemött när det "kommer fram" att jag inte vill ha barn.

#17 Det har jag aldrig frågat. Men jag tror att det ligger mycket planering bakom både vardagslivet och ekonomin.

Naturligtvis inte. Barn är inget krav.

Nej det måste man verkligen inte. Jag har inga barn och vill inga ha eftersom jag inte är intresserad av ett liv med barn.

Jag har valt att inte skaffa barn. Jag har aldrig haft någon längtan efter att skaffa barn. För mig har det varit ett enkelt val. Jag tycker om andras barn men vill inte ha egna barn. När man talat om för andra att man inte vill ha barn så får man höra: du är fortfarande ung du hinner ändra dig, du har inte mött den rätte än, hur kan du inte vilja ha barn och så kommer den tråkigaste kommentaren: avskyr du barn? Det är konstigt att folk i ens omgivning tar för givet att det är deras rätt att kommentera och kritisera ens val. Jag har inte ångrat mitt beslut och kommer inte göra det. Tack för alla svar och egna berättelser det är fantastiskt att läsa era svar och skönt att det finns fler som funderat över frågan.😍😊

Jag är 55 och har aldrig velat ha barn. faktist är det så att många av mina vänner heller inte har barn, och är on-off singlar. 
Har aldrig ångrat min barnlöshet.

"Måste man skaffa barn"

Ja men absolut, ALLA vill ju ha barn, annars  är man egoistisk, inte tillräckligt mogen, eller har inte träffat rätt partner att leva med ännu. Det är iallafall vad småbarnsföräldrar runt omkring mig försöker tuta i mig.

Självklart måste man INTE skaffa barn om man inte vill. För min del så har jag alltid velat ha ett barn men hade nästan gett upp eftersom åren gick och jag blev inte gravid. Sen blev jag plötsligt gravid och nu har jag en dotter, dock får jag många gånger höra att jag är självisk som inte vill ge henne ett syskon. Har aldrig ångrat att jag skaffade henne.

Nej, man måste inte skaffa barn.

Nej, absolut inte. Jag tror inte att det är för alla. Jag har aldrig ångrat min barnfrihet. Inget emot barn som så, men jag och min man skulle inte trivas med den livsstilen bara. Jag lånar syskonbarnen ibland och det är jättemysigt när de kommer och jätteskönt när de går 😉

#27 Helt otroligt att folk ska lägga sig i även hur många barn man ska skaffa. Det finns ju såklart både för och nackdelar med att inte ha syskon, men det blir ju fel om föräldrarna skaffar fler barn bara för att det ska finnas just syskon. Jag tror t.ex. att jag hade mått bäst som "ensambarn," så det är inte synd om alla de som inte har en bror eller syster.

#30. Och jag som endabarn har alltid önskat ett syskon.    🙂 Speciellt  nu när min mamma är gammal, och jag måste ta hand om hennes ekonomi osv. Extra svårt eftersom jag bor i Danmark. Där hade det varit skönt med nån som kunde avlösa lite.

Vill absolut ha barn. Förr ville jag inte det, men inte så konstigt med den dåvarande sambon jag hade… Idag har jag ändrat mig efter att ha träffat världens bästa sambo, klart jag vill bilda familj med min bästa vän och mannen jag älskar! En naturlig drivkraft i livet. Tänker att ja jag kanske inte vill ha nu som 23 åring, men när jag närmar mig 28-30 och alla i min närhet bildar familj och man har sin villa, hund och arbete man förhoppningsvis trivs på, då känns livet "komplett" och det är dags att fylla ut livet med något nytt, ett eller ett par barn! Som man då kan vara med när de utvecklas, dessutom inte minst när man är 50-60 närmar sig pension. Då kanske man vill ha familj som hälsar på och hjälper en, gör sällskap. Man får barnbarn, någon att fira jul, födelsedagar, midsommar osv, skämma bort några. Tänker långsiktigt också. Ang att ha ett barn utan syskon är det något jag går i tankarna i, skulle nog vara nöjd med ett barn (visst kan man ändra sig och kanske få längtan efter ett till) men jag tänker vad kul och lyxigt att kunna skämma bort ett enda barn, lägga fokus på bara den. Inte tänka att man inte har råd med dubbelt osv. Lämpligt också. Jag har syskon, tvilling dessutom och visst jag älskar att ha min tvillingsyster, vi är som goda nära vänner som ofta umgås, idag efter 20 år liksom. Accepterar de som inte vill ha barn, har en nära vän samt sambon har två nära vänner (ett par) som absolut inte vill ha. Men jag tänker "jaha vad har man då att vänta sig framöver" haha. De har inte ens djurintresse som annars kan ersätta.

#32 Livet är ju så mycket större än djur och barn 😂

#33 Håller med!

Lite underligt att tro att det inte finns andra drivkrafter än barn och djur. oO

#30 och 31 Ja, det där är ju så olika. Själv har jag varit ensambarn och alltid trivts mycket bra med det. Men endast tiden kan utvisa vad dottern kommer att tycka. Hur man gör kan det bli fel så jag får göra som jag tror blir bäst och hoppas att det blir bäst för henne också.

#32 Det är många vuxna som har föräldrar de inte kommer överens med så bara för att man har familj behöver det inte betyda att man trivs tillsammans. Släktträff kan vara ett ont måste för en del. 

Att man sen tror att man inte kommer få vara själv när man blir gammal bara för att man har barn är nog att hoppas på för mycket. Sommarjobbade på ett äldreboende under min studietid och de flesta barnen kom en timme, en gång per månad. En del fick inga besök alls. 

Håller även med tidigare kommentarer, man kan ha andra mål i livet än att bara föröka sig,

Jag har inte velat ha barn sedan jag var runt 13 år, idag är jag 26 år och känslan att ej vilja ha barn har bara blivit starkare med åren. Mamma som är väldigt barnkär har haft svårt att förstå mitt beslut (trots att hon redan har flera barnbarn 😛 ), det var bara häromåret som hon slutade tjata om att "du kommer ändra dig när du blir äldre". I övrigt har jag inte haft problem med min omgivning, har dock inte nämnt så mycket om att jag ej vill ha barn.

Jag och min man har en son och jag hade nyss fyllt 22 när han föddes.

I många år var det ett himla tjat om att vi skulle skaffa syskon till honom  men  så småningom så insåg alla att de var för sent😃

Jag har alltid velat ha många barn (men får nog nöja mig med de 2 jag har då jag har problem med min kropp), men jag tycker givetvis att alla har rätt att välja själva. 
Och jag tycker definitivt inte att andra har rätt att  yttra sig om hur vida någon vill skaffa barn eller inte, det angår endast personen i fråga och vill personen inte  acceptera att alla vill olika i livet så tycker jag inte att de har rätt att ifrågasätta. 
Precis så som att personer med barn eller som vill ha barn inte vill höra "åh varför vill du ha barn för?"

Självklart ska man inte skaffa barn om man inte vill, det vore rent av elakt mot både sig själv och barnet. Sjålv hade jag en stark drivkraft att bli mamma, har 3 barn, hade varit väldigt väldigt jobbigt om jag t.ex.inte kunnat få barn föe det var verkligen viktigt. Nu njuter jag att småbarnstiden är över. Det är inte hel fel när de blir sjålvständiga kompetenta individer som flytter hemifrån 😊

Jag har aldrig någonsin tyckt om barn och aldrig velat ha egna.
Så för några år sedan så steriliserade jag mig för jag tyckte det var onödigt att gå på p-piller när jag ändå aldrig kommer vilja skaffa barn.
Dock har det blivit ifrågasatt av de flesta. Både män och Kvinnor.
Ofta har det känts som att det är mycket pga att man är av det kvinnliga könet så är det mer självklart att man vill ha barn O.o

Jag har tre barn och skulle inte vilja vara utan dem för något. Men när jag blev gravid med nr 1, hade detta med att skaffa barn aldrig haft någon tanke hos mig. Men när jag fått henne kände jag att jag ville ha fler.

Min moster och morbror har inga barn, om de valt det så eller inte kunnat det vet jag inte. Tror inte någon har frågat.

En väninna till mig har inga barn och de har valt det så. Varken hon eller hennes man ville. De ansåg att de ville kunna vara egoistiska och slippa ta hänsyn. Alla anledningar till att skaffa eller välja att inte skaffa barn, måste ju var och en få välja själv. Inget blir bra om man blir tvingad!

Varken jag eller min pojkvän vill ha barn, och vi har varit tillsammans några år nu men har inte förändrat vårat val.
Vi har ett sånt stort bilintresse och ägnar oss all tid åt bilarna, köra cross, isrally, roadtripps m.m på fritiden, ett barn skulle vi inte kunna ta hand om, vi skulle inte ha intresset, ingen tid och det skulle vara slutet för oss om vi måste välja bort fordonen och allt sådant.

Det som är synd är att så många inte fattar det, dom tycker att alla ska ha barn (alla dom som vi träffat på), dom förstår inte hur vi kan välja att vara utan  och så säger dom "ni hinner ändra er snart om nått år eller så", hatar det där 😕 

Det är som att man blir en konstig människa i deras ögon , att det är nått fel på oss å så… 😕

Men alla har ju rätt till att välja själv.

Att skaffa barn är något som måste kännas rätt redan från början. Många skaffar sig barn för att det ska man göra när man träffat någon. Problemet är att barnet kommer rätt snabbt in i relationen för många, innan man ens vet om man verkligen kommer att spendera sitt liv med sin partner. I slutändan är det barnet som får lida då föräldrarna inte kommer överens.

Men visst älskar ni varandra, känner varandra och vill spendera livet tillsammans (även om ingen kan ge några garantier) så visst kan man skaffa barn. Men det finns  även många barn i världen som inte har några föräldrar. Det finns alternativ…..

#44 "innan man ens vet om man verkligen kommer att spendera sitt liv med sin partner"

Det vet man aldrig. Du kan tro och hoppas, men vet gör du aldrig oavsett längd på förhållandet.

Varken jag eller min partner vill ha barn. Han är 43 och har liksom kommit förbi det där med folks tjatande medan jag som är 29 fortfarande kan få frågor av de jag inte känner sedan tidigare kring mitt val. När jag svarar att jag inte vill får man ofta följdfrågor, ibland negativa. Nuförtiden brukar jag svara att både jag och min partner har kroniska sjukdomar som med största sannolikhet går i arv och vill inte föra de vidare på ett stackars barn, som dessutom får två uppsättningar med olika kroniska sjukdomar. Det möts med mycket större förståelse än bara att jag inte vill. Båda är ju sanning så att jag väljer det som folk förstår är bara lättare, då slipper man så mycket skitsnack.

De som känner mig sedan länge vet att redan sedan jag var barn själv har jag sagt att jag inte ska skaffa några barn. Så för familj, släkt och nära vänner har det präntats in under flera år. Det är ingen som är förvånad över att mitt val står fast fortfarande, särskilt inte nu sedan jag blev sjuk.

nej, man måste absolut inte skaffa barn. det är helt och hållet upp till DIG att avgöra det, ingen annan.

Jag har 2 barn själv.  Har vänner som inte kommer skaffa barn och ser inga fel i det alls, alla vill inte skaffa barn.

Det jag vill med mitt liv är att skaffa en massa barn så småningom, så det ska jag göra haha. Men det är ju bättre att de som inte vill ha barn låter bli att skaffa. Vem vinner på att föräldrarna inte vill ha barnen?

Gudars vad skönt att läsa att det faktiskt finns fler som bestämt sig för att vara frivilligt barnlösa.

Jag och barn fungerar inte ihop för fem öre. Jag får panik efter tre minuters umgänge med ett barn, har tyvärr mer än en gång fått mörka tankar om vad jag vill göra med en skrikande unge (är introvert och har lite psykiska besvär). Dessutom är jag väldigt spontan av mig och när man skaffar barn blir man ju lite låst, så det passar mig inte alls. 

Ifrågasatt blir jag titt som tätt. Inte riktigt lika ofta nu som tidigare dock. De flesta kompisarna verkar fatta att jag är seriös när jag säger att jag inte vill ha barn. Nu är det mest mor min som tjatar.. Undra vad hon säger den dagen jag berättar att jag vill sterilisera mig. 

Självklart kan jag glädjas med andra när de blir gravida eller får barn. Och självklart gör jag vad jag kan för att ta hand om och komma överens med systers barn.

hade det spelat någon roll om du hade varit den enda som inte velat skaffa barn eller inte;)? även om man skulle vara den enda här på jorden som inte vill ha barn, så ska man ju inte känna tvång att skaffa bara för att andra har skaffat. kör ditt race och strunta i andras val:)

precis om man inte vill ha barn så ska man inte ha det :) 
Nästan alla mina vänner har barn, men jag känner inte ett minsta sug på en egen, jag tycker det är skönt att inte vara låst :) 

Men som sagt, alla tänker vi olika och de är nått alla får acceptera :)

Upp till var och en! jag tänker inte skaffa, har dels en ärftlig bindvävssjukdom och dels ser jag inget nöje i att ha barn. Ser inte hur det skulle tillföra något positivt i mitt liv. Min familj består av djur som jag valt eget deras egenskaper.

#32 Inget som säger att ens barn eller barnbarn kommer hälsa på eller ens gilla en. Tyvärr inte så ovanligt.

Man kan ju vända på det hela ……. Det finns dom som inte skulle skaffa barn alls ! Därför förstår jag inte att folk tjatar om barn med de som gjort ett medvetet val att leva barnfritt . De barn som föds väljer tyvärr inte sina föräldrar , därav alla fosterhemsplaceringar osv.

känslan jag får när jag hör vänner och bekanta prata om barn är att de skaffade barn "bara för att", att de hade sett någon vän hade skaffat och det såg så snutti puttigt ut så de var bara tvungna att skaffa och att de tycker att har man en kille/tjej så är att skaffa barn ett måste. det är vad jag får ut utav det hela efter flera samtal med vänner och bekanta. det verkar som att ingen resonerar att de vill skaffa barn för att kunna göra dem till bra människor, att de kostar pengar och att de egentligen inte har råd eller om vilket ansvar det är att skaffa barn, det ska bara skaffas "bara för att". jag vet inte jag, andra har väl fått helt andra vibbar utav folks barn prat, men dessa vibbar får iaf jag.

Vi älskar våra barn (18 och 15 år), och skämmer bort dem lite. De är underbara och mår bra och klarar sig bra i skolan. Att det blir så är ingen självklarhet. Hur jobbigt den än har varit har jag aldrig ångrat våra barn.

Om andra väljer att inte skaffa bara är det helt OK, det är inget som jag tycker är konstigt. Flera av mina vänner har tagit det beslutet och är nöjda med det.

Känn total frihet.

När jag ser såna här trådar så börjar jag alltid fundera över vad jag skulle kunna säga nästa gång någon ifrågasätter mitt val om att inte skaffa barn och försöker få mig att ändra mig. Det senaste lutar mot "Har du en giftorm hemma? Nähä? Varför inte? Giftormar är meningen med livet, du måste bara ha en, gärna flera. Du vet inte vad kärlek är innan du har en giftorm. Va? Gillar du inte giftormar, vill du inte ha en? Nähä, då kanske du kan sluta försöka pracka på mig barn jag inte vill ha och låta mig välja själv också."

Är jag inte på humör för det blir det troligen något i stil med "Varför är det så viktigt för dig att just jag skaffar barn när jag uppenbarligen inte vill ha några?"

Man måste absolut inte skaffa barn. 

Jag hade aldrig ens tanken på barn och hade inte sett något konstigt i att inte ha barn. Att det blev så ändå till slut är egentligen för att jag mötte en ny man och kände att med honom så ville jag ha barn; konstigt nog. 😂

Men det är inget måste och att skaffa barn "bara för att man ska ju göra det" är helt uppåt väggarna.

det är ju just detta som är ett problem i dagens samhälle, en majoritet utav allt folk gör en sak och folk som bryr sig tok för mycket om vad folk tycker och tänker, känner sig då tvungna att göra/skaffa de med för att bli socialt accepterad och det är helt galet och helt fel enligt min åsikt, att låta andra människor styra över ens eget liv. gäller ju inte bara att skaffa barn men om allt, ta träning tex, en person som inte har något intresse utav det och inte vill träna känner sig tvungen att börja bara för att det ger socialt pluspoäng då, bara 1 exempel utav extremt många situationer, helt galet och helt fel.

Nej skaffa barn för att man "måste"? Det finns inget måste!! Det finns bara sina egna tankar och val, vill man så vill man eller så vill man ej. Folk lägger sig i alldeles för mycket i vad andra vill och inte vill, man måste gå på sina egna känslor här när det handlar om något så viktigt. Barnen måste födas till att vara önskade och älskade, allt annat är ju idioti. Jag sa mina första 26 år att ALDRIG i livet att jag ska skaffa barn och 99% av alla kommentarer om detta var av negativ karraktär. Varför kan man intr få välja själv utan att bli påhoppad? Alla ungar man mötte i affärer och ute på stan etc var skrikiga och jobbiga och snoriga och oförskämda. Sen träffade jag min man och då helt plötsligt kändes allting bara rätt och nu har jag två barn som jag inte vill vara utan. de är säkert jobbga ibland i andras ögon även om jag hör allt som oftast att de är så tysta och snälla. Men de kan vara "monster" de med såklart som barn är i olika faser. Så alla som vill eller inte vill ha barn, strunt i vad alla andra tycker och följ ert eget hjärta så blir alla lyckligare

Nej skaffa barn för att man "måste"? Det finns inget måste!! Det finns bara sina egna tankar och val, vill man så vill man eller så vill man ej. Folk lägger sig i alldeles för mycket i vad andra vill och inte vill, man måste gå på sina egna känslor här när det handlar om något så viktigt. Barnen måste födas till att vara önskade och älskade, allt annat är ju idioti. Jag sa mina första 26 år att ALDRIG i livet att jag ska skaffa barn och 99% av alla kommentarer om detta var av negativ karraktär. Varför kan man intr få välja själv utan att bli påhoppad? Alla ungar man mötte i affärer och ute på stan etc var skrikiga och jobbiga och snoriga och oförskämda. Sen träffade jag min man och då helt plötsligt kändes allting bara rätt och nu har jag två barn som jag inte vill vara utan. de är säkert jobbga ibland i andras ögon även om jag hör allt som oftast att de är så tysta och snälla. Men de kan vara "monster" de med såklart som barn är i olika faser. Så alla som vill eller inte vill ha barn, strunt i vad alla andra tycker och följ ert eget hjärta så blir alla lyckligare

Jag förstår egentligen inte frågan.

Det är ju inte ens säkert att man kan få barn själv.

Man kan ju adoptera om man inte kan få egna

Ja det är klart men frågan är ju fortfarande densamma.

#64 det har väl inte med frågan att göra?☝️

Man väljer själv om man vill skaffa barn eller inte. Sen får folk tycka vad de vill. Själv har jag inga barn, och har inte planerat några i dagsläget. Kan tänka mig att skaffa barn, men inte just nu. Som flera andra sagt så måste flera saker klaffa för att man ska skaffa barn, i alla fall i min värld. 

Men när folk frågar om jag har barn och jag svarar nej, så borde det egentligen räcka där. När man blir utfrågad varför och det svaret inte "accepteras", så känns det som att man måste sitta och försvara sig själv för nåt som folk egentligen inte har med att göra. Vill man inte ha barn, så är det helt ok. Lika mycket som det är ok att vilja ha barn.

När folk lägger sig i och kommer med kommentarer som "Det kommer nog snart", "Du ändrar dig nog", "Du får passa på snart, för du blir ju inte yngre" etc. Det vet jag ganska bra själv… Och det är ett val jag gjort. JAG. Vissa kanske inte kan få barn eller har svårt för att skaffa barn och i det läget är det ganska känsligt, men vissa förstår inte det utan ser det som ett krav att alla ska skaffa barn. Framför allt om man är tjej, då ska man vilja ha barn. Att killar inte vill ha barn är mer accepterat än om man som tjej säger att man inte vill ha barn.