Jag tycker att du ska försöka få hjälp att prata med någon. Det låter inte helt hälsosamt att du låter dig styras så mycket känslomässigt av om du är med honom eller inte. Du behöver nog bättre balans i livet.

Håller med Niklas.

Jag håller med Niklas. Hur gammal är du? Jag hade verkligen inte rekommenderat att ni flyttar ihop nu då du är så påverkad av förhållandet. Men jag undrar ändå, hur litet bor han om ni inte kan bo där tillsammans?

Jag tycker det låter som att du är nykär och har väldigt starka känslor för honom, och att det blir extra intensivt när du varit med honom och sen kommer hem till "vardagen". Det är väldigt lätt att det blir så. När man är nykär eller har starka känslor av något slag är det extra viktigt att man kan hittar förnuftet också och inte låter känslorna styra som de vill hit och dit.

Jag tror precis som #1 skrev att det handlar om balans. Du behöver en bättre balans i ditt känsloliv för att du ska kunna vara stabil i dig själv i ert förhållande. Hjälp utifrån är inte en dum tanke, eller att du i alla fall försöker jobba mycket med dina tankar och inte låta känslorna styra dig helt utan hitta förnuftet i allt du gör.

Undrar också hur litet han bor? Jag flyttade ihop med min sambo i en liten stuga till att börja med, någonstans mellan 10-13 kvm (minns inte exakt, det var ett par år sen) och det fungerade utmärkt 👍 Vi byggde en loftsäng och hade kläder och dator under sängen. Ett matbord som gick att fälla ihop och två stolar. En köksvrå och ett litet badrum med toalett, handfat och dusch. Så nog går det alltid. Om han inte bor mindre än typ 5kvm kanske, det kan nog bli svårare 😛

Det där låter inte särskilt konstigt om det här är din första pojkvän. Jag upplevde samma sak då jag var 16 och hade mitt första förhållande. Det tog någon dag innan jag blev normal igen, men första dagen var jobbigaste då man var på väg hem i bussen och allt kändes bara så ledsamt. Men ja, efter en dag så var jag ok och det kunde då ta flera månader innan vi träffades igen.

Det jag brukade göra vara att sysselsätta mig med något som städning och göra det mysigt hemma hos mig.

Det är inget fel på dig utan det är helt normala känslor som du bara får vänja dig vid och acceptera. Försök hitta på något annat kul då du kommer hem om det känns för jobbigt med saknaden.

Jag är 23 och han bor på ca 24 kvm. visst går det väl men det skulle bli svårt då det knappt finns tillräckligt med förvaringsutrymme för honom. Och som sagt vet jag att vi inte är redo att bo tillsammans än men för mig är det väldigt skönt att va hos honom det blir som semester från min familj och hemmalivet eftersom jag som sagt inte trivs särskilt bra hemma. 

Jag vet redan att mina känslor är väldigt upp och ner och att jag ofta mår dåligt psykiskt och säkert skulle behöva hjälp med det.

Jag och min kille flyttade ihop efter knappt en månad. Dock har vi känt varandra sen vi var små och varit riktigt tajta senaste två åren. Dessutom har det varit på tapeten flera gånger att flytta ihop, långt innan det ens kom på tal att bli ihop. Ingen lämnade något för någon men när jag ändå behövde flytta så flyttade han in med mig så nu delar vi på ett studentrum på ca 15 kvm (gemensamt kök och dusch men egen toalett) med en hund och några akvarium. Ingen av oss har ju varit tvungna att ta med alla våra saker heller.

Jag känner likadant första dagen/natten (kan gå två dagar med) efter att min pojkvän åkt hem. Får ångest och känner mig låg, för att jag saknar honom så mycket. Det här är inget nytt för mig, de pojkvänner jag har haft har alla varit på distans och det har känts lika med alla. Jag försöker alltid sysselsätta mig med något och också hålla kontakt med honom för att det ska kännas lite lättare :)

#8 Det är klart att man kan bo som sardiner i en sardinburk, allt går om man bara vill. När det gäller mig så har jag ingen lust att bo i en lägenhet där jag inte ens har plats att förvara kläder för en vecka. Dessutom har vi inte ens pratat om att flytta ihop så det är inte aktuellt just nu oavsett och jag tror inte han vill det ens. 

#9 Känns skönt att inte vara ensam om dessa känslor även fast det är tråkigt att du upplever samma sak.

Du är nykär och när du är där med honom så tror jag du verkligen njuter av att det är bara ni. Du kanske ska prata med din pojkvän och bästa vännen lite om ditt problem, jag tror du själv kan arbeta lite på detta med. Men skulle det vara så att du inte märker av att det funkar så ta till hjälp av mer proffs med prata om detta :)   Själv köpte jag egen lägenhet tidigt 17 år gammal en större 1 rok på 35 kvm bode då med en kille.  Jag o min man har bott även i liten stuga mitt i skogen med 3 barn funka fint fint gäller att planera bra och skaffa rätt möbler.

Jag tycker inte heller att det är så konstigt. Min pojkvän bor i England, och jag kan ju lugnt säga att jag är helt förstörd varje gång jag måste åka därifrån/han åker härifrån. Livet med honom är så underbart så det blir så himla tungt när jag måste gå tillbaka till min egna, tråkiga vardag.

Om jag ska vara helt ärlig så tror jag att det är något som blir enklare med tiden, när du vant dig lite mer vid situationen och dina känslor. Se till att försöka hålla dig sysselsatt dagen du åker från honom, gör annat, men det är helt okej att ändå prata med honom om han är ditt stöd. Om du mår extremt dåligt över det så ska du självklart söka hjälp, men jag tror ändå att det blir bättre med tiden 🌺