Far djuren illa?

Om inte så tycker jag du ska sluta bry dig. Hon lär sig väl till slut av att göra en massa misstag.

Men om djuren far illa och inte får bra mat och kärlek så borde du ju ingripa om du vet om att djuren mår dåligt. Kanske anmäla?

Människan far ju illa, det är väl lika mycket att bry sig om som om djuren far illa! ?!

#2 Husdjur är i beroendeställning till människan så jag tycker det är ett måste att ingripa på något sätt om man vet att djur far illa. Det gällde ju vuxna människor skrev ts och inte barn.

 ja ena hunden gör. hanhunden. när tiken löper så blir han skinn och ben pga stressen. dom säger att uppfödaren vill para med han en gång sen kan dom kastrera. dom väntar bara på att tiken uppfödaren vill para ska löpa. de är 1,5år sen jag hörde detta första gången. Och den nya hunden är en tik till. Dom har blivit anmälda en gång pga detta. men eftersom LS kom när allt va bra och hanhunden gått upp i vikt igen så hände inget. Anmälaren va en vän och det blev ett ramaskrik om det sen.  Råttorna har det bra. Vad jag kan se. Men som min mamma sa. Tänkt om de här tikarna löper efter varandra, alltså inte samtidigt. Hur kommer hanhunden må?  Hans kropp mår inte bra av att gå upp och ner i vikt så där.

Om det nu trots problemen är så att ts bryr sig om sin kompis och vill ha kvar vänskapen och kanske förbättra den då tycker kag det är viktigt att vara ärlig, försiktigt och respektfullt, inte ryta eller vara elak.

Jag vet inte om jag vill ha kvar henne. Vi är så olika. vi har inget gemensamt mer än djuren.  Men har aldrig kunnat ha kvar en vän som jag umgåtts med. Har alltid varit dum och sagt vad jag tycker( på ett snällt sätt) och sen är jag inte värd något mer. men om jag tackar för mig med henne så har jag ingen att umgås med. Även om jag inte riktigt gillar att umgås med henne längre…..

Vad om du enbart pratar om dig sjålv och inte "läxa upp". T.ex. "Det gör mig ledsen att titta på hunden när den är så magar". Men ditt liv då. Om du inte har nån annan att vara med än honhör som du inte ens gillar kanske… kanske lägga energin oå att förbättra ditt egna sociala liv? Beror det på låg sjäkvkånsla att du tror du får "nöja dig" med nån du knappt gillar? Klart du ska hitta vänner att umgås med som du gillar!

#7  Oj.  Ja jag har låg självkänsla efter en mycket jobbig gymnasietid där jag först hade ett trevligt tjejgäng att va med och tillslut ingen. fick sen höra av en av dom att hon bara varit med mig för att hon tyckte synd om mig. De va ändå den jag hade haft roligast med.  Så jag tror väl att jag få nöja mig med det jag kan få trots att det inte får mig att må bra. men är så rädd att bryta med henne. Vill ju inte bara säga hejdå utan förklaring. Och om jag börjar förklara så kommer hon garanterat hänga ut mig som en dålig person och då kommer folk tycka synd om henne och hata mig. Jag är ingen dålig person. Jag är för snäll för mitt eget bästa.

Sen tycker jag att det är konstigt att folk som ändå ser hennes problem fortfarande stöttar och blir glada för hennes skull när sånt här händer. Jag kan väl inte va den enda som ser det som fel?

#9 Hon kanske är en sådan människa som har lätt att få över folk på sin sida. Antingen för att hon säger rätt saker som de vill höra eller för att de är rädda att få henne mot sig. Eller båda. 

Många håller sig väl med "besvärliga" personer fast de innerst inne vet att något är fel. Det kan kännas enklast så, det kan också vara missriktad välvilja, och det bara rullar på tills gränsen är nådd eller någon utomstående sticker hål på bubblan så man ser verkligheten lite klarare.

Så nej, du är helt säkert inte den enda som ser att något är fel. Du skriver ju också tidigare att du tror det finns fler som tycker som du. Finns det någon eller några av dem som du skulle kunna prata med? Jag menar då inte att du ska prata skit om henne utan mera uttrycka dina bekymmer på ett sätt som visar på omtanke om både djuren och henne.

Nej de personerna jag sett har sagt till henne har uttryckts sig så elakt att där skulle det bara bli skitsnack om man pratade med dom. Det va en av hennes vänner som reagerade och frågade hur det kommer sig att de skaffar fler djur om de knappt har pengar till mat. Men då sa hon att det går alltid runt och djuren kommer först. Men det går ju inte runt om man måste handla mat på kredit.

Hej alla. Nu har jag tagit steget och brutit med henne och berättat vad jag tycker. Hon blev såklart ledsen och arg och hävdar att de inte har några problem när det gäller djuren. Hanen ska kastreras garanterat kastreras efter parning. Hon tycker de jag skrev va kränkande och att jag va den sista hon trodde skulle skriva något sånt. Nu mår jag hemskt och vet inte vad jag ska göra. Jag känner mig så elak fast jag inte känner empati för människor längre.

Du behöver inte må dåligt. Lättare sagt än gjort, jag vet. Men om någon får dig må dåligt har du faktisk all rätt att säga upp bekantskapen. Det är bara schysst att berätta varför du gör det tycker jag.