Du är inte ensam om det. Jag har brutit helt med min familj och kvinnan som födde mig är den främsta orsaken till det, så på julafton besöker jag kyrkans julfirande istället trots att jag inte är kristen. 

Jag mår mycket bättre av att slippa dom. Fundera på om du inte skulle må bättre du också om du gjorde det. 🙂

#1. Ja jag har funderat på det, det känns hemskt att "överge" någon som är sjuk men faktum är att jag mår väldigt dåligt av vår kontakt, har bara svårt att släppa taget. Tog det lång tid för dig att kunna släppa?

Strax innan jag fyllde 18 (är 29 år idag) sa jag upp kontakten med min mor. Halvsyrran och jag har tappat kontakten med åren och nu har vi inte hörts av på ett år eller två.

(Min (frånvarande) pappa gick bort när jag var 15år efter ett långt och tungt missbruk av alkohol och droger. )

Just så här runt jul så blir det alltid lite extra kännbart att man inte har någon familj men jag biter hellre ihop under den här storhelgen än lider varje dag som en fortsatt kontakt med min s.k. mamma hade inneburit.

#2 Jag bröt första gången som tonåring, men försökte sedan ha kontakt med henne i perioder. Men hon är som hon är och för cirka 6 år sedan bröt jag för gott efter hon mer eller mindre försökte ha ihjäl mig (jag har ett hjärtfel som hon gjorde sitt bästa för att förvärra). De första jularna var värst, men nu bryr jag mig inte längre.  Enklast är att göra det rakt av, som att dra av ett plåster du vet. Om det är du som ringer henne och inte tvärtom, sluta bara. 

Jag vet ju inte vart du bor, men har du kollat om det finns några gemensamma julfiranden där?

Låter tungt att ha det så , den enda " tröst " jag kan ge dig är att en Stroke kan ändra en persons personlighet på gott o ont . Om din mamma inte var sådan innan stroken så har hjärnskadan skadat hennes personlighet , hon har förmodligen ingen aning om hur illa hon gör dig . Mår du bättre av att bryta med henne så bör du göra det för din egen skull .

Min mamma är väldigt ojämn.. Hon kan vara en fantastisk person och trevlig att umgås med ena sekunden och andra spyr hon ur sig hemskt elaka saker om mig, mina vänner och andra människor.  Jag blir så oerhört sårad av det hon säger och hade tidigare ångest för att besöka henne (vi bor i olika delar av Sverige)

Har brutit med henne tidigare efter att hennes pojkvän sagt elaka saker om min pappa och hon helt stod bakom det han sagt ..

Önskar att det inte var såhär men vad ska man göra, har försökt i många år att hon ska inse att man inte beter sig på det här sättet.. 

Är ledsen för er andra som inte har särskilt bra relation till någon av era föräldrar.

#3, tråkigt att höra. Jag har också syskon men har inte heller kontakt med hen. Tycker det är väldigt starkt att bryta, jag vet inte om jag klarar det. Jag är även medberoende, hon har/är alkoholiserad, men dricker inte nu för att hon är så pass trött och dålig. Är uppväxt i en familj med missbruk och alltid varit den som dolt och hjälpt till så det är ytterligare en svårighet att kunna släppa. 

#4. Ja det är nog det bästa, att bara bryta rakt av men vet inte om jag klarar det…. Jag förstår dock att du valde att göra det om hon i princip försökt ha ihjäl dig, då finns det nog inget annat alternativ. Jag har vänner som jag ska fira jul hos så jag blir inte ensam på det sättet men det känns ändå jobbigt att det inte är min familj utan man hoppar in i någon annans familj som firar jul tillsammans. De 3 tidigare åren har jag varit själv, det har inte varit så lätt.

#5. Ja jag vet ju att stroken har förändrat henne. Det är som att min mamma är död men hennes kropp lever kvar fast en annan person i. Det går liksom inte att sörja på det sättet då, för hon finns ju fortfarande. Det som är problemet är att hon ibland kan verka så normal för att sen resonera som någon med allvarliga hjärnskador. Tack i alla fall för stödet :) 

#6. Ja man behöver ju inte ha en förälder som är sjuk/missbrukare för att ha problem med dom, de allra "finaste" familjerna kan ju ha problem som inte syns utåt, hoppas du liksom jag sätter dig själv först och inte tillåter dig att bli illa behandlad.

#7 Får du någon hjälp med ditt medberoende? 

Om du känner att det är jobbigt att fira jul med dina vänner, tänk på att i många andra kristna kulturer så ska man ställa fram en extra stol och duka en extra uppsättning ifall att det kommer någon extra. Det är en tradition jag tycker att man skulle införa i Sverige. 🙂

#7 Känner igen mig i hur du beskriver din roll i familjen. 😕
För min del vart det relativt enkelt att bryta, jag insåg att om jag inte gör något radikalt (bryta kontakten) kommer jag snart göra något annat radikalt (självmord).
I det vägskälet så vart valet enkelt.

Jag hoppas du hittar kraften och modet att göra det du vill.
Om du väljer att bryta så måste det ju inte heller betyda att du gör det för alltid.

Hoppas du får en riktigt härlig jul tillsammans med vännerna! 🤗

#9. Det har tagit mig 10 år att tag mig till ett al-anon möte och väl där var det rätt bra men jag var den enda som var barn till alkoholister så det kändes som att jag inte riktigt hörde hemma där men fick tips om att gå till ACA. Det kändes dock som en av personerna på mötet försökte  bli närmare vän men jag kände inte att vi klickade och jag vet att hen även skulle gå på ACA möte så jag har avstått att gå. Måste ta tag i det trots "problemet". 

Det visste jag faktiskt inte, det låter väldigt fint, absolut något som skulle införas, julen handlar ju om gästvänlighet och gemenskap :)

#10. Vad sunt och starkt gjort av dig! Tack snälla du, hoppas du med får en fin jul med!

Idag, efter 6 år av tystnad från min sida (alltså, jag hörde inte av mig till henne) skickar hon ett sms till mig via mitt modem (hemligt telefonnummer). SMS:ets rubrik sa inte mycket mer än i stilen "Hej!", orkar inte öppna det då hon lär beklaga sig över hur elak jag är som inte kysser hennes fötter.

Gissar på att hon är ensam i jul och kom plötsligt på att hon faktiskt har ett barn till. 

Fan att hon fortfarande kan göra mig ledsen. För detta handlar inte om att hon saknar mig och vill göra mig väl, det handlar om något egoistiskt som har med henne att göra.

Ja det känns väldigt typiskt att när ensamheten kommer krypande kan de höra av sig. Tycker du gör rätt i att öppna det, det kommer inte göra dig gott ändå, men förstår att du blir påverkad. Min farsa försökte lägga till mig som kompis på Facebook efter att inte hört av sig på 13 år, det var på hans 60 årsdag. Kände väl sig ensam då….. fortsätt vara stark! Du förtjänar bättre än så.

#13 " Tycker du gör rätt i att öppna det,"

Antar att ordet "inte" skuttade iväg och hade lite kul på egen hand. 😎

Har hållit mig ifrån att öppna det, ska installera om modemet så jag slipper den lilla röda ikonen om att jag har ett oläst meddelande. 

Och visst är de lustiga. Hade hon brytt sig bor jag inte direkt på andra sidan planeten utan hela 35 km bort.

Ja helt rätt, ordet inte försvann där lite, ibland är min hjärna lite för snabb och hoppar över vissa ord, eller så hänger inte fingrar med :D

Ja, ibland undrar jag varför de överhuvudtaget skaffade barn…..

Familj är de som man älskar och älskar en tillbaka. Kommer fira jul med min man o barn, svärföräldrar och svåger. Kanske en väninna. Har noll kontakt med med min " mor" sedan sådär 7 år tillbaka. . Min pappa dog för 1 år sedan. De var gifta. Men när de förbjöd mig komma på pappas begravning kan de dra dit pepparn växer. Jag hoppas du får en bra jul trots allt.

#8 Jag har hela tiden upplevt att hennes inställning till mig varit på det sättet och det är väl delvis därför jag är så pass rebellisk och går emot allt som anses vara "fint" för ingenting duger vad jag än gör i hennes ögon. Jag tar det inte lika hårt när det kommer från andra längre jag bor i en annan del av Sverige.. kan dra mitt kort och bryta kontakten precis som att hon drog sina kort med att hota mig om att inte jag skulle få mitt barn/studiebidrag eller att hon skulle ringa och skvallra för pappa eller mina morföräldrar om hon inte fick bossa över mig.

Tack alla, jag hade faktiskt en jättehärlig jul, längesen det var så roligt att fira jul. Många skratt och god mat blev det i alla fall, och sen så vann jag frågesporten med :) 

Det där med föräldrar och hot känns igen, att försöka kontrollera genom att hota med olika saker, det kan jag på än idag men försöker att säga ifrån och vägra låta mig bli emotionellt utpressad. Har ni haft en bra jul än så länge?

Min mamma är min bästa vän, jag har en god relation till båda mina föräldrar och båda mina syskon.

När jag var 18 hatade jag dem, men jag var så sjuk att jag inte förstod att de gjorde allt de kunde för mig, jag tyckte att de bara förstörde. De väntade ut stormen och nu har vi det jättebra ihop.