Mamma är också min bästa vän så hon får veta allt direkt ;)

Blivit att mamma och mina vänner har vetat direkt då jag blivit träffat dem flesta via internet xD 

Men när jag träffade sambon fick dem inte veta det förren dagen efter när vi satt i en bil ner till danmark..

Jag berättade för mina föräldrar att jag skulle träffa en person från nätet när jag träffade min sambo första gången på en fika.

Oj va kvicka ni är, haha. #2 Blir ju ingen tråkig bilresa i alla fall ;) #3 Hur länge dröjde det sen innan de fick reda på vad för typ av träff/person det var? :) Jag träffar en kille (rätt casual) sen två-tre månader. Min bror fick reda på det första gången vi var på "dejt" eftersom den var på hans jobb… Sen dröjde det nån vecka innan min bästa kompis fick reda på det. Vi delar arbetsplats (men är inte kollegor) så våra respektive kollegor blev uppdaterade rätt fort också, men mina förädrar vet ingenting än. Med exet fick alla reda på det mycket snabbare dock, inom ett par dagar hade alla viktiga personer i mitt liv fått reda på det.

Ingen fick veta något förrän vi var ett par. Men det blev vi ganska snabbt. Efter tredje träffen (inom loppet av två veckor)

#4 HAHA nä det kan man säga xD Jag skrev typ till pappa : Hej… säg inget till mamma men jag är på väg till danmark med Daniel… Kommer gå bra hörs sen'' 

Det var mamma som läste haha! fick ett smatal lite senare av henne.. xD

#4 Dagen efter frågade mamma hur det gått och jag sa att jag var jättekär  :) Ja det gick  snabbt men vi klickade verkligen direkt och träffades väldigt tätt direkt efter första dejten så alla mina närmaste märkte ju direkt att jag plötsligt blev väldigt upptagen kväll efter kväll så det var bara att berätta var jag höll hus :).

Jag berättar vad som händer i mitt liv kontinuerligt och då undanhåller jag inte om jag träffat någon. Så har jag vart på dejt så säger jag det och berättar om det. Man brukar väl prata med sina nära om vad man gjort i veckan/helgen?

Jag minns inte riktigt hur jag gjorde med tidigare pojkvänner men min nuvarande, min sambo, väntade jag läääänge med att berätta om. Vi har nu varit tillsammans i snart 6 år men när vi träffades var jag 16 och han 21. Mina föräldrar tog det väldigt bra dock, de träffade honom och märkte nog att han var bra för mig.

Med min nuvarande kille visste mina närmaste vänner om allt från första början, eftersom han då också var en vän. Mina föräldrar fick veta efter kanske en månad. Jag bara berättar det för dem när det kommer på tal, typ. Det var ju dock annat när man bodde med föräldrarna, då visste de alltid vem jag träffade så det var svårare att "dölja".

Det tog en månad, tills vi var officiella och hade bestämt oss för vad vi ville. Då vi är kusiner så kändes det rätt viktigt att få det överstökat så jag inte behövde smyga med det mera.

Hmm… Har inte haft många förhållanden att tala om. Och vad jag berättar för vem beror helt på person och situation. Min bästa kompis t.ex. som jag annars kan berätta allt för, tror att jag är inne på min första och hittils enda relation just nu. Men det är en komplicerad historia… Jag behöver egentligen inte riktigt berätta något för någon. Folk liksom bara förstår ändå. När jag blev ihop med min första pojkvän t.ex. så brukar jag säga att jag var den sista som fick veta det. 😂 Sen har det varit några killar jag träffat på nätet. Det kändes ganska lämpligt att berätta vilken form av relation jag hade till dom när jag bad mina föräldrar om ekonomiskt stöd för att åka och hälsa på. Och berättar man något för någon i min familj så når det rätt snabbt ut både till resten av familjen OCH ens vänner. Min nuvarande kille försökte jag hålla hemlig så länge som möjligt p.g.a vissa omständigheter kring hur vi träffades. Jag var rädd att folk skulle misstro och vara överbeskyddande, samt prata skit. Jag kan erkänna nu att jag känner mig dum som kunde tro min familj och mina vänner om det. Och att jag för den delen kunde tro att jag kunde hålla honom hemlig… Det gick utför rätt fort efter att jag presenterade honom som en vän för min kära mor. Och att försöka hålla hemligt för syrran hur mycket jag pratar med någon är omöjligt.

När jag är kär så märks det! Det liksom bubblar ur mig, så alla vet i princip samtidigt som jag 😉!

Jag antar att det är lite annorlunda för mig eftersom jag har flera relationer samtidigt. Mina nära vänner + andra partners vet ju alltid när jag träffar någon ny, mina föräldrar får veta när det finns någon i mitt liv som är viktigt för mig och som jag vill ska vara kvar i mitt liv, typ. Till stor dela bara för att vänja dem vid att jag inte har monorelationer.

Precis när jag o min blivande man träffades försökte vi hålla det hemligt så länge som möjligt. Jag var nyanställd på ett medelstort företag o han var min grupp chef för tillfället. Egentligen var det hans bror som var min chef. Men var sjukskriven. Sen var både min far o bror på samma företag. Lite känslig situation. En av de första gångerna han sov över ringde det på dörren. Mina föräldrar. Då förstod de att jag träffade någon. De fick inte komma in.. Min bror fick veta rätt fort. O det var han som presenterades honom för våra föräldrar. Detta var 12 år sedan. Nu är vi gifta o har 2 barn.

Berättar när man är inne på  ett par dejter och gillar varandra så pass mycket att man vill ses igen. Tror inte jag berättat något senast mitt förhållande som tog slut i våras.. Har väl dejtat efteråt men har inte känts viktigt att berätta för min familj åtminstone.. mina vänner vet.

När jag och min kille började umgås så var det som vänner, vi blev snabbt bästa vänner och sågs varje dag på fritiden. Vi jobbade dessutom ihop så jag pratade mycket om honom när jag pratade i telefon med min mamma. :) Och då hon senare fick veta att jag gjort slut med min dåvarande pojkvän och jag några månader senare sa att jag och min nuvarande kille nu officiellt var ett par så sa hon bara att "Det hade vi redan förväntat oss." XD Min kompis och hennes sambo såg det komma redan innan vi själva gjorde det, så det var ju inget konstigt där heller. X)

Jag och min pojkvän har känt varandra sen 2010 men då var vi till en början väldigt bra vänner (har alltid haft internetvänner som mamma inte haft så bra koll på) så vi var som bästavänner i 3 år innan vi båda ''erkände'' intresset för varandra, så 2013 fick jag försöka övertala mamma till att låta mig träffa honom, vilket inte var det lättaste såklart! Men hon fick veta att jag var lite intresserad av honom redan innan jag träffat honom i verkligheten haha.
Vi har varit tillsammans i över 3 år nu iaf & de 2 som var mina närmaste vänner då fick veta samma dag att vi bestämt oss för att bli ''officiella'' eller vad man säger, sen fick min mamma och lillasyster veta bara några timmar efter :)

Har aldrig träffat någon så har aldrig haft något sånt att berätta för någon, men har hursomhelst ändå ingen att berätta något sånt för, heller, så svaret blir att jag skulle aldrig berätta det någonsin.

#19 . Varför inte ?

Jag berättar för närmsta vänner först och familjen dröjer innan dem får veta någonting eftersom dem ställer så extremt många frågor och är överdrivet nyfikna. Min bästa vän berättar jag för typ 1 minut efter första dejten. Vi pratar om precis allting så det finns inga hemligheter där. Mina föräldrar är lyckligt ovetande om en hel del dock, haha😃