Jag har under hela min uppväxt fått ta mycket ansvar på grund av föräldrar som bråkar & en mamma som jag misstänker kan vara bipolär. För tre somrar sedan blev jag både psykiskt och fysiskt misshandlad av mamma & hade då en pappa som lovade att skilja sig från mamma och stå på min sida, men som bara svek mig totalt sen. Jag sa upp kontakten med föräldrarna & levde då ihop med en pojkvän som jag inte hade en bra relation med. När det tog slut med han förra året så tog jag upp kontakten med föräldrarna igen, mest för att inte vara helt ensam. Mina syskon stöttade inte mig alls. Jag har gått hos kurator & hon sa att jag skulle ta avstånd från mina föräldrar. Jag försöker men det är svårt & jag tror inte att jag egentligen vill ha helt bruten kontakt för att allt blir så komplicerat så. Hm. Men jag vet inte vad jag ska göra! Träffat ny kille & under sommaren har vi varit på hans släkts sommarställe, egentligen mest för att det är väldigt fint där men mina föräldrar tror ju att det är för att vi bara vill vara med hans släkt. Mamma skriver varje dag eller ringer mig & frågar vad vi gör, om vi inte ska komma hit, kontrollerar. Jag får ljuga och säga att vi är hemma för att annars får hon ett psykbryt. Ja jag är vuxen men känner inte att jag får göra som jag vill. Jag är toknervös hela tiden! Vad gör man?