Dela genom dåliga erfarenheter och dels genom rädsla för det främmande.

#1: men varför är man rädd bara för att det är främmande? de man är rädd för är ju också människor, så vad finns det att vara rädd för?

Först ska man väl komma fram till vad rasism är, jag har inget emot andra nationer om dom bor där eller här, jag är emot dom kriminella som väller in i landet enbart för att bete sig illa utan nån som helst respekt för andra runt sig, och beroende på det har jag blivit kallad rasist, men i mina ögon är inte det att vara rasist, rasist för mig är att jag är emot ett visst folkslag eller färg!(som exempel)

#0: Barn som växer upp i hushåll vars föräldrar och deras föräldrar växt upp med gammalt tanke och synsätt kring ras, hudfärg och religioner.

Media påverkar mycket också.

Dåliga erfarenheter, kanske blivit våldtagen eller misshandlad av en utländsk och fått trauma och på så vis framkallat ett hat mot utlänningar eller mot en viss folkgrupp.

Folk som bor i små hålor som aldrig är ute och ser världen. I småbyarna är det vanligt att folket har samma tankesätt också och det eggar igång varandras hat ännu mer.

Lågt IQ haha.

#3: du känner likadant mot svenska, födda i sverige, kriminella också då som bara gör brott och ställer till problem?

#2: att det okända och annorlunda skrämmer människor är ju inget nytt. Så har det alltid varit.

Om det är något man ska vara rädd för är det ju just människor. Vi är inte riktigt kloka 😂

#4: "Folk som bor i små hålor som aldrig är ute och ser världen. I småbyarna är det vanligt att folket har samma tankesätt också och det eggar igång varandras hat ännu mer."

Att dra alla över en kam så som du gör är också en form av rasism och fördomar - har du tänkt på det?

#5: Ska vi byta samtalsämne nu tycker du? tänkte vi pratade om vad rasism var och inte åsikter, men jag kan säga att jag är lika hatisk mot en pedofil som har sex med ett 5 årigt barn oavsett vem, men i Sverige får dom straff, i islam blir det bröllop!

Rasism är ett rätt nytt ord som specificerar en form av fördomar.

Så grunden är fördomar.

Fördomar uppstår pga dåliga erfarenheter och de ärvs av de som haft dessa erfarenheter och förstärks när/om de bekräftas av andra inom sagd grupp.

En person eller en grupp som oförrätt blir illa behandlad och där det hela inte blir utrett omgående, de efterföljderna leder alltid till fördomar.

Om vi tänker lite större och lite grövre, krig, när det blir krig mellan eller inom ett land. Så blir den generationen som upplever kriget, väldigt misstänksam emot dess motpart i kriget, pga dess erfarenheter.
Deras barn blir i sin tur lärda att aldrig lita på dessa, deras barnbarn får lära sig att de skall undvika motparten. Barnen till barnbarnen förstår inte varför de skall undvika dem och börjar öppna upp sig, barnen till dem har "glömt" varför de varit osämja, mer än historiskt, ja de va krig, men de va så länge sen.

Så många generationer kan det ta eller mer, innan fördomar försvinner, beroende på hur pass allvarliga händelser som lett fram till fördomarna.

Ex 1767 så brände Burma ner Ayutthaya i Thailand och utförde väldigt grymma handlingar emot folket, många thailändare hatar därför än idag 250 år senare burmeser pga det.

Man kan säga att vad som leder till fördomar är att vara respektlös, att på olika sätt sätta sig över andra och ta sig rätten att behandla dem som djur eller lägre.

Enligt Katarina Gospic är människans hjärna programmerad för att vara rädd för det okända. Vilket också var nödvändigt för 40.000 år sedan. Sedan dess har samhället & världen förändrats oerhört, men hjärnan inte lika mycket.

https://en.wikipedia.org/wiki/Katarina_Gospic