O ja.
Han heter Johan.
Jag var 7 år första gången vi träffades och så förälskad jag blev. Det höll i sig ända upp i tonåren. Han var den första killen jag fick en kyss av😉
Idag har vi kontakt på FB. Hans blonda lockar är borta men jag kan se hans blå ögon fortfarande.
Det var en riktig ungdomsförälskelse.

#1
🥰

Jag har två kärlekar som finns kvar i mitt minne. En kille som jag var tillsammans med i yngre tonåren. Honom har jag numera kontakt med via FB.
Sen har jag en obesvarad kärlek som jag haft sen 14 års ålder och han finns alltid i mitt minne. Ser honom ibland.

Jag är visserligen fortfarande en ungdom, men jag tänker ofta på tidigare partners såväl som personer jag haft en crush på. Mest är jag nyfiken på vad de hittar på nuförtiden, vad det blev av dem liksom.

Ja var en kille jag var kär i flera år, men vågade inte säga det till honom.
Ingen kontakt med honom sedan vi slutade högstadiet.

Japp.
Eller vi var tillsammans. Men han hade /har ett struligt liv.
Han är en utav de jag älskat så hårt så hjärtat svämmar över. Men inte i detta liv för oss.

Tänker på honom varje dag. Min första och enda förälskelse. Jag var 16 år då vi träffades. Jag var även hans första förälskelse. Det var som om vi hörde ihop från första början. Nu har vi varit tillsammans i 17 år och är lika förälskade i varandra ännu.

Min man. Vi har aldrig varit tillsammans med någon annan. Vi träffades som 15-16-åringar för 11 år sen och firar första bröllopsdagen idag den 8/8.

Jomenvisst. Hon var "borta" flera år men sen dök hon upp på Facebook och vi connectade där igen. Vi pratar och visst tänker jag……

Absolut! Inte som en längtan att det ska bli vi igen, men eftersom vi hade ett långt förhållande när vi var väldigt unga upplevde vi ju mycket tillsammans, och de minnena kan sväva förbi lite när som helst. Nästan dagligen faktiskt, men bara sekunder här och där. Lustigt nog bor vi inte så långt ifrån varandra trots att vi har flyttat långt, och eftersom vi har gemensamma intressen har vi träffats några gånger, både planerat och oplanerat. Det är kul, men lite konstigt!

Jo, det finns en herre som jag minns extra tydligt. Vad kan jag varit, 16-ish och han var 13 år äldre. Vi sågs regelbundet och det hände att vi hånglade lite i smyg på tågstationen. Han var min dröm till utseendet i just den perioden (när man är som mest utseendefixerad) men pga åldersskillnaden blev det aldrig något mer än lite kyssande på stan och vänskap som varade typ ett år. Han hade för hög moral om man nu kan se det så, jag var ju inte 18 så han vågade inte satsa sa han.

Jag har googlat honom nu i vuxen ålder och han är gift och äger lägenhet, men visst tänker jag på honom ibland och undrar hur allt sett ut om vi träffats när jag var 18 istället.

Det har jag. Jag var 17 och hon var 15, det var min första "riktiga" flickvän. Inte bara en "fling" eller "flirt" om man säger så. Vi har fortfarande kontakt och vi springer på varandra då & då. Blir alltid långa samtal om lite av varje. Det finns en speciell kontakt mellan oss som är svår att sätta fingret på.

PS Nej, vi har inget förhållande eller vänstrar. Hon är gift på sitt håll och jag lever mitt liv.

Min första kärlek umgås jag med än idag så visst tänker jag på honom ibland 😆

Nej inte nu längre.
Min ungdomskärlek och jag träffades för ca 6 år sedan igen och försökte ha ett förhållande. Vi trodde vi var som vi var när vi var 16-17 år.
Men hahahha…så var det ju narturligtvis inte.
Så nu i mer vuxna ålder så fungerade vi inte alls ihop längre.
Och det kändes skönt på nåt sätt att ha det avklarat. Jag hade funderat i många år hur det skulle vara om vi skulle setts igen.
Och nu vet jag ju.
Klart man tänker på han ibland och hoppas att han har det bra.