….ja det blir nog så…..kanske det är därför det är så många havererade förhållnden??…jag gjorde det ju…men det hade nog en mening….

Jag tror att vi möter dem vi SKA möta för att utvecklas och lära oss saker om den personen och om oss själva, sen går vi vidare och möter nästa…tiden man lever ihop varierar. JAg tror absolut att man revidera och söker efter något annat nästkommande gång…problemet som jag ser det blir att, det blir svårare och svårare att hitta en partner som man vill leva med på grund av den kunskap man samlat på sig…Hmmmmmm kärlek är inte lätt i allafall

Svara på frågan kan jag inte, det var för långt från min livsfilosofi  för att kunna ponera att jag någonsin skulle gå omkring med en önskelista och bara vänta på att någon overklig figur skulle dyka upp och matvcha på alla punkter. Jag vill hinna med så många förhållanden jag kan få ynnesten att hinna med istället för att gå och vänta. Det finns ALLDELES för många "den rätte" därute för att man ska gå och dra fötterna efter sig. Och förhållanden behöver inte vara livslånga för att vara rätt. Det räcker att det är rätt här och nu.

Filosoferar iväg det som kommer upp i tanken.

En del har aldrig tänkt en halv tanke på vad de letar efter, de går på känsla och gängar sig snabbt och enkelt och utan betänkligheter. Andra mäter och väger och synar och funderar, jämför varje tänkbart offer med listan över önskvärda kriterier och så smakas det hela av med lite salt, peppar och n nypa känsla innan det hela bedöms som ätbart eller sopa.

Lagom är väl bäst i dessa fall….både veta vad man har för behov, vad man vill ge en partner och vad man vill få av partners OCH att gå på känsla, våga hoppa, kunna vara spontan och skippa en hel massa av kriterierna på listan bara för att det känns rätt här och nu.

Jag hoppas innerligt att det inte går omkring en massa människor och tar vad som känns som "näst bästa". Även om jag fast och fullt tror att den perfekta partnern inte existerar (det är alltid någonting man saknar, önskar vore annorlunda) så är det ju inte meningen att man ska gå och känns den där "näst bäst-känslan" på ett medvetet plan.

Hur ska man veta om det man har är näst bäst..då

för egotrippad för att välja "näst bästa" antingen är han bäst (åtminstone för stunden, vad som händer senare vet man ju aldrig).
Men jag skulle aldrig "kasta mig in i " ett förhållande, man måste typ känna sig för innan det blir allvar, känns det inte rätt utan mer som "näst-bäste" i det läget är det inget att satsa på.

Jajamensan! Tanken finns där, konventionellt äktenskap baserat på…jag vet inte vad.

Jag tror många tänker att: om man inte kan hitta förälskelsen så kan man hitta en god vän.

För min del kan jag inte bli ihop med någon jag inte kan se mig som VÄN till, för jag tror ju att förälskelsen går över och vill därför inte ha en partner jag inte kan umgås med utan den romantiska/sexuella biten…

Jag vet inte, har man varit singel ett tag så är det nog lätt att man tar första bäste och då är det inte ens NÄST bästa utan bara nån som är intresserad.

Jag gjorde ju så förra gången och se hur fint det blev. *ironi*

Har levt ihop med 20 st  under min gågna tid är 55 nu . Vissa ville bara ha min kropp som ung . Vissa ville bara ha mina ögon. En del tyckte jag var rik. Nä konstiga människor jag stött på SÅ VAD är det bästa ?

Kommer leva själv mina sista år och pilla i burken om det skulle falla på.

6 ?

Tar första bästa , då kan man lika bra gå ut i skogen och gnida sig runt en kvist eller ett träd.

Det är nog många som tar "näst bästa" eller t.om. "första bästa" fast jag tror inte ett sådant förhållande är så lyckligt i längden.

Förutsättningen är väl att båda tycker att detta är den stora kärleken…

JA dagens ungdom är ej kräsna heller. Inte konstigt det florerar mängder av käksjukdomar nufortin.

#6 För mig är givetvis vänskap en av alla komponeter som ska fungera i ett förhållande. Romantik i klassisk bemärkelse ger jag inte mkt för… för mig är nog mer omtanke o uppskattning en bättre egenskap än romantik… sex är viktigt i ett förhållande, man måste i det fallet vara jämnspelt o ha samma behov, önskningar o förväntningar om hur det ska vara, dvs vara på samma nivå.

#7 Den bästa är givetvis ngn som just du trivs o mår bra tills. med. Vi är ju alla olika o har olika krav o förväntningar. Den som är bäst för mig i mina ögon är givetvis inte bäst för dig lr tvärtom. Vi är ju individer som är unika allihopa.

Själv må jag vara egoistisk men ska det komma ngn ny man in i vårt liv så måste han passa in i mitt o barnens "färdiga liv", annars kan det vara. Jag är en självständig i viss mån impulsiv kvinna m många åsikter o det får denne ev. man ta annars kan det vara. Mina o barnens intressen viker jag inte en tum på, det är i denna miljö vi mår bra, sen finns det naturligtvis plats för en viss kompromissanda även från vår sida. Men han ska  passa in i vår livsstil.

#8

Tack för att du bjöd på dagens skratt!

…gnida sig runt en kvist eller ett träd…*skrattar ännu*