Känner några stycken som gjort det.

Jag har gjort det. Det är otroligt lätt att göra. Jag skrev ut en blankett, fyllde i och skickade in, väntade 4 veckor och mitt nya namn var godkänt och registrerat. Efter det kom själva jobbet med att fixa nytt körkort och byta namn överallt där det inte skedde automatiskt samt meddela alla jag känner.

Hur har det funkat?

Tog du ett helt nytt namn eller ett andranamn? Hur togs de emot?
Hur gammal var du? Har de varit svårt för folk att säga rätt?

Jag valde ett helt nytt tilltalsnamn, tog bort det gamla och la till ett extra namn också. Det togs emot bra av alla, jag fick några kommentarer men inget negativt. Den enda som hade svårt att gå över till mitt nya namn var min mamma och hon sa fel ganska ofta i början och en ganska lång tid efteråt, några andra personer sa fel några gånger i början men det gick snabbare än väntat innan det satt hos dom. Min ena syster övergick till att kalla mig sin syster istället för att använda mitt namn ett tag innan det satt ordentligt och ett par personer använder ett gammalt smeknamn istället för mitt nya namn, vilket jag är helt okej med.

Jag bytte när jag var 24. Jag ville byta tidigare men hade inte bestämt mig för vilket namn jag ville ha innan dess.

Ett tips är att fundera på hur du vill att folk ska hantera när dom säger fel så du kan säga det till dom. Jag har aldrig gillat mitt gamla namn och jag var inte beredd på hur det skulle kännas när jag väl bytt. Min mamma gjorde alltid en stor grej av det när hon sa fel vilket fick mig att må dåligt, det hade känts bättre om hon antingen bara rättat sig själv och gått vidare eller struntat i det helt. Istället blev varje felsägning ett avbrott i samtalet för att påminna mig om ett namn som aldrig kändes som mitt.

#5: Tack för svar jag är 17 år. Hur togs ditt namnbyte emot på din arbetsplats försökte kollegorna säga rätt?

#6: Jag var arbetslös när jag bytte så det har jag inte varit med om.

#7: Funkade det smidigt med arbetsgivaren att berätta att du tidigare haft ett annat namn så arbetsgivaren skulle fråga om Anna istället för Stina tex.

#8: Jag har aldrig behövt nämna mitt namnbyte vid jobbsök heller, men jag ser inte varför det skulle vara något problem om man behöver referenser från tidigare jobb. Man får kanske vara beredd på nyfikna frågor bara.

#9: Tack för svar japp lär inte vara något problem.

#1: Hur har det funkat?

#9: Lämnade in min ansökan om att byta tilltalsnamn till mitt tredjenamn i fredags familjen var positiv och stöttande kompisarna med, de sa att de kommer säga fel namn i början en period känns bra att ta tag i detta. Lär ju bli några återfall de första 5-6 åren misstänker jag innan de nya namnet helt sitter. Hur länge sedan var det sen du bytte namn?

#12: Härligt att folk är positiva till bytet. Jag bytte för 11 år sedan så det är väl invant för folk sen länge tillbaka. Jag kommer inte ihåg sist någon sa fel.

#13: Gött, de 2-3 första åren behövde väl släkten för att vänja sig?

Ett av mina barn har bytt från Ida till Emil.
Det var enkelt.

Bra att det blivit enklare än förr om åren att byta namn.

#15: Aha hur gammal var ditt barn då? Var det svårt för släkten att ställa om?

#17
Hon var vuxen och det har inte varit några problem med att hon blev en han

Nu är ju detta en rätt gammal tråd och det har redan kommit en hel del bra svar, men jag har bytt namn två gånger. Första gången när jag var 18 för att ha ett könsneutralt namn jag kände mig mer bekväm i, i och med min könsidentitet. Jag bytte till ett feminint namn när jag var 26-27. Alltså inte mitt gamla namn, utan ett nytt. Det gick snabbt och smidigt att byta. Första gången behövde jag fylla i en blankett. Andra gången sökte man online och sen skrev man bara under med bankid, supersmidigt!

#19: Tack för svar blir du kallad ditt nya av alla?

#20 Japp! Finns några undantag.

1. Folk som inte träffat mig på länge. T.ex. kompisar till föräldrar. Hände senast för några veckor sedan då vi träffade någon jag inte sett på 10 år. Jag rättade snabbt till och förklarade och han förstod.
2. Min farmor. Hon är över 90 och hennes minne är inte som det brukar. Jag sparar henne (och mig själv) jobbet att försöka förklara regelbundet att jag bytt namn.

Jag tycker båda dessa scenarion är okej. Jag hatar att bli kallad mitt barndomsnamn, men ibland händer det. Så länge det inte är medvetet är jag okej med det.

Ett annat jobbigt scenario som uppstår är när folk frågar vad jag hette innan. Jag förstår att folk är nyfikna och jag blir inte arga på dem, men ibland önskar jag att det inte var en sån vanlig fråga. Jag bytte ju av en anledning.

#21: Tack för svar bytte i fredags hittills har det gått bra är 17 år så inte så gammal man får väl bara vara noggrann med man vill kallas. Bytte från Ett namn på S till ett annat namn på S

#21 Hoppas allting går bra! Kom ihåg att ge folk tid att säga rätt. Det kommer vara en del misstag i början, men så länge du rättar till dem och fortsätter som vanligt så brukar det sitta till slut. 🥰

Vet inte om någon nämnt det tidigare, men kom ihåg att du måste byta ID-handlingar och så. Pass, ID, allt sånt. Dessutom finns det risk att vissa företag eller statliga/kommunala ställen har fel namn. T.ex. har min vårdcentral och tandläkare haft fel namn i systemet alldeles för länge nu, jag har inte orkat rätta dem haha. Så var redo på sånt!

#23: Tack ja det ska nog gå bra❤️

#24: Funkade det bra med referenser från tidigare jobb om du behövde använda dom för att söka nytt jobb?

#25 Det enda är att du då måste kontakta din referens för att förklara att du genomgått ett namnbyte och att någon därmed kanske tar kontakt angående dig med ditt nya namn. Annars blir det nog rätt förvirrande för din gamla arbetsgivare/referens som kanske får ett samtal om någon med ditt nya namn. 😅

JAg har bytt förnamn, alla jag umgpås med aktivt, kallar mig för Leona, en del vet inte ens vad jag hette förr.

Däremot släkten, de kallar mig fortfarande vid mitt gamla namn när de pratar om mig. Pratar de med mig säger de Leona, men om fel person svarar i telefon så bllir det liksom. Åh det är….. som ringer. Jag blir väldigt ledsen då, eftersom mitt namn är en skyddsbarriär.

…… Är död, dfen som finns kvar är Leona. Och hon vill varken bli påmind eller hittas på grund av att familjen är respektlös.

#27: Hur gammal var du då?

#28: När du bytte dvs?

Jag var 18-19 något. Gjorde det i samband med att jag tog min amns efternamn.

#30: Hur länge sedan är det nu?

10 år

#32: Var Leona ett helt nytt namn eller ett mellannamn som du gjorde till förnamn?

Helt nytt, som jag velat byta till sedan ca 10 års ålder

#34: Nice! Bytte till mitt tredjenamn helt kostnadsfritt gick på samma dag.

#35: Känner du nån som bytt namn?

#27: Tror dock att det kommer med tiden 10 år är inte så lång tid. Speciellt äldre brukar ha svårt för att lära sig nya namn när du har varit det ”nya” längre än det gamla så är det nog invant ska du se. Min pappas kompis fick heta sitt gamla i 15 år av släkten innan det hade lärt sig det nya det kommer med tiden.

#37 Mitt problem är inte att de inte lärt sig. När de pratar med mig använder de rätt namn. När de talar om mig så använder de mitt gamla.

#38: Jo men det kommer med tiden är ju bättre att de säger rätt till dig så de inte förvirrar nya bekantskaper. Vad säger de om du frågar dom varför dom gör så?

Jag får svaret att de fortsätter säga så för att jag minsann fortfarande är deras lilla……
De gör det medvetet mot min vilja och därmed är det jävligt respektlöst.

Pratar dom om mig med någon annan så är det ju i form av att . Ja … har ju bestämt siog för att inte skaffa barn. eller ………och hennes man renoverade ju sovrummet osv

#40: Så respektlöst, jag hade sagt upp kontakten.

Jag har gjort det i perioder med vissa Problemet är väl att blodsband ota kommer med någon sorts.. Ja jag vet inte, gemenska. Därför har det varit lite trick. Jag älskar dem ju fortfarande, trots att de gjort en hel del dumma saler ssom får namnbytet att stå i skuggan.

Blod är, tyvärrr, tjockare än vatten

#40 så taskigt av dem.

#43: Håller med.

Ja det tycker jag också.

#40: Inte bra om de med vilja skapar konflikter där.

Min mamma har problem med att min bror har bytt förnamn. Hon blev otroligt sårad och mådde väldigt dåligt länge efteråt. Hon har ännu inte kommit riktigt över det. Vi alla i vår familj tyckte det var respektlöst mot mamma. Hon hade ju ändå valt just det namnet med eftertanke och sen är det som att få det spottat i ansiktet. Hon har tagit om den där bebisen, den lilla pojken, den fina tonåringen och sen då han blev vuxen så dög inte namnet mera.

Jag är inte särskilt förtjust i mitt förnamn men jag skulle aldrig få för mig att ändra det för det skulle kännas som en förolämpning mot min mamma. Jag vill absolut inte såra henne. Jag skulle själv bli väldigt sårad om något av mina barn valde att byta förnamn. Vi valde våra barns namn med mycket omsorg. De båda har fått namn efter våra mor-och farföräldrar och betyder därmed väldigt mycket för oss och andra i vår familj. På det viset skulle det kännas otroligt jobbigt och ledsamt om de valde att kasta bort sina namn. Vi har dessutom sett dem växa upp och dessa namn har etsat fast i våra huvud. Det går inte bara sådär att ta bort de namnen. De lever kvar.

Ville bara få in en annan synpunkt på saken. Sen igen tycker jag förstås inte att det är ok att med vilja skapa konflikter och göra saker och ting svårare för någon som har bytt namn. Det är inte ok oberoende, men det är viktigt att försöka förstå hur de kan känna kring saken. Om du förstår vad jag menar.

#46: Jo, men sen så kommer den här lilla grejen in också att det inte är din mammas liv eller åsikter som räknas. Det är din brors liv och det är han som ska leva det, må bra och vara lycklig. Att byta förnamn och speciellt tilltalsnamn är en stor grej och det är inget som görs för att såra någon utan för att man genuint inte mår bra eller trivs med att bli kallad något som inte känns rätt för en. Identitet är en stor grej och det är oerhört viktigt för många.

Jag bytte andranamn, inte ens tilltalsnamn och då flippade min bror ur lite på mig. Han hade fått det i sitt huvud att jag var döpt efter en av våra föräldrar som han var, så jag fick säga åt honom att sitta ner i båten för det här angick inte honom, det handlar inte om honom och då passade jag även på förklara att jag inte var döpt efter någon av våra föräldrar eller familjemedlemmar. Våra föräldrar tog bara ett slumpmässigt utvalt namn som lät bra ihop med mitt tilltalsnamn enligt deras tycke, inget annat. Först då lugnade han ner sig och var okej med det. Det är så fascinerande hur folk tycker att dom ska få ha något att säga till om i saker och ting som inte rör dom över huvud taget och som dom inte ens har något att säga till om.

Det är hemskt att känna att man måste leva sitt liv för någon annan och anpassa sig efter dom så att man inte gör saker som kan såra eller uppröra dom. Jag vet hur det är och känns och det är inget jag kan rekommendera.

Det är för övrigt svårt nog som det är att försöka vara ärlig mot sig själv och ta steg för att försöka få sig själv att må bättre, att få leva som den man är och kalla sig för det som känns rätt utan att folk ska komma och hävda att det är en förolämpning mot din mamma/dina föräldrar att ändra ett namn som du vantrivs med och som inte representerar den du är.

Min sons vän som också har bytt förnamn tog det namnet som hans föräldrar skulle ha gett honom om han fötts som en kille.

Någon personlig erfarenhet har jag inte av namnbyte eftersom jag aldrig bytt namn men jag har en kollega som har bytt några gånger och det enda som jag upplevde var svårt det var att komma ihåg att tilltala honom med hans nya namn det tog lite tid.

Det verkar vara ganska känsligt för många när någon byter namn som om dom blir en annan person upplever många gärna närstående som har svårt för det.

Jag kan tycka det blir förvirrande en tid men man lär sig det nya namnet med tiden och måste komma ihåg att det är samma person det är enbart namnet som är utbytt men det är fortfarande samma person oavsett namn.

#49: Var han också ung runt 15-20?

#50 Han var runt 30 år vid första namnbytet.

#51: Gick det hyfsat lätt för chefer och kollegor att ställa om?

Jag upplever att det inte finns något reelt problem med att byta förnamn eller efternamn det handlar mer om inbillade reaktioner från andra. Det ända är att det är ett helt nytt namn som tar lite tid för folk att lära sig.

#2: Nu är jag 5 månader in i namnbytet och det har gått bra i det stora hela.

#54 Grattis Jag har en bekant som bytt namn och hon är väldigt nöjd med det.
Ett av mina barn har bytt namn och kön.

#0: Jag vet ett gäng som har bytt förnamn. Det är inte svårt rent administrativt.

Om du byter till ett namn som passar din personlighet tror jag det kommer att gå mycket smidigt gentemot familj, vänner och kollegor. Allra viktigast är så klart att du känner dig det namn du tar. Att det är ”du”. Prata med någon nära vän eller familjemedlem innan och fråga vad de tycker om dina planer.

#56: Aha, det är redan gjort! 😃 Grattis!

#57: Tack är det blandad ålder på dom som du känner som bytt namn? Eller är dom också unga.

#58: De var unga när de bytte förnamn.

#59: Tog dom helt nya namn eller bara ändrade tilltalsnamn? Är det svårt att komma ihåg vad de hette förut? Känns de naturligt med det nya namnen?

#60: En la till ett smeknamn, en tog bort ett namn och la till ett annat. Jag kan inte svara på om folk upplevde det som svårt eller lätt att byta tilltalsnamn på dem.

Sen vet jag en som tilltalades med ett av sina förnamn tills hon började skolan, men vars ena förälder sa att de skulle använda det andra namnet vid uppropet i skolan. Föräldrarna hade olika uppfattning om vilket namn som var finast. Nu tilltalas hon fortfarande med skolnamnet. 🙂