Jag tycker kyrkligt, vet inte varför :)

Jag gifte mig kyrkligt men det är inget som hindrar att släkten är med på borgligt. På min systersbröllop, som var borgligt var vi flera stycken, både släkt och vänner.  

Det är upp till brudparet vilka de vill fira med tycker jag. För det är det som det handlar om i slut endan. Vilka som vill fira med och som vill fira ens dag?

http://relationer.ifokus.se/Forum/Read.aspx?ThreadId=fdd977fa-d4c4-4b9a-9821-50994aa47508

Jag skapade själv en sån tråd för inte så länge sen eftersom jag och min sambo hade samma funderingar. Jag som tjej kunde tänka mig borgerligt, eller t o m ett romantiskt bröllop på stranden i tex thailand. Men min sambo ville ha det traditionella bröllopet med hela släkten. och Ja, jag lovar er att i de flesta släkter finns nån som blivit "sur" om man gjort "run-away-bröllopet". Vi har nu beslutat oss för att köra det "traditionella" med släkt och vänner i kyrka, och ju mer jag tänker på det, destå trevligare känns tanken. Behöver jag säga att hela släkten är helt galna och ringer med idéer hela tiden till mig. Alla är engagerade. Själv är jag smått förvånad, men uppskattar det såklart.

Fast det är även rätt jobbigt, med tanke på alla förväntningar och "krav" som man nästan har på sig. Vem ska man bjuda, vem blir sur om maninte bjuder den… hur stort ska bröllppet vara, vad får det kosta? Vad förväntar sig folk om festen?

Just gällande krykan är jag fortfarande kluven. Eftersom vårt bröllop är planerat till påsk så måste man vigas inomhus. Orten vi valt (Öregrund) finns få ställen man kan gifta sig inomhus, alltså är kyrkan ett av de bästa alternativen. Dock ogillar jag verklgien det där med vigselakten där man mer elelr mindre lovar att ingå ett äktenskap MED GUD/jesus, som ateist känns det nästan lite hyckleri att starta sitt äktenskap med att lova något sådant när man inte tror på gud. Men att skala bort alla GUD/JESUS från vigelakten är tyvärr inget prästerna går med på… Så jag får väl le vackert och itne tänka så mycket på alla gud och jesusar och fokusera på vigseln med min man. :) Längtar!!!

när ska ni gifta er?? :)

Mars, veckan innan påsk, om du menade mig? :-D Planerar för fullt. Imorrn ska vi till guldsmeden och firra ringarna!

Jag och sambon Längtar dock mest till bröllopsresan som redan är bokad och bär av strax efter bröllopet. Så jag fick in mitt Thailand ändå!

åh, vad mysigt! :)

jag har hört talas om många präster som gått med på att skala bort biten med gud/jesus, det gäller väl bara att hitta den prästen dock :)

jag vet inte vad jag skulle vilja, för precis som du säger albastiffler om alla kraven som finns, om vilka som ska komma och inte komma ect ect, om man gifter sig "öppet"…
men ändå känns ett kyrkbröllop finast. mer på riktigt…

sen kanske det handlar end el om ekonomin oxå? borgerligt är ju gratis…

jag hade några vänner som gifte sej borgerligt….o sen hade en stor fest på sommaren, det var jättelyckat!

då hade dom större möjlighet att bjuda många! o behövde inte tänka på hur många som skulle få plats osv…

Jag tycker att det är alldeles ypperligt att jag uttalar mig i den här tråden eftersom jag provat på båda sätten.

För det första ska man göra precis som man känner för själv, utan några hänsyn till någon annan än sig själva.

Mitt första äktenskap ingicks i stadshuset och det tog två minuter. Man lovar samhället och staten att leva för samhällets fortlevnad och bestånd. Eller nåt sånt. Hur oromantiskt som helst. Det blev ingen möhippa/svensexa innan, inget spektakel, inga långa planeringar utan bara i all enkelhet med vännerna på efterföljande middag. Lika trist blev mitt äktenskap.

Mitt andra (och sista) äktenskap ingicks i den vackra anrika sockenkyrkan, i cremevit brudklänning, tiara och vacker håruppsättning. Vi hade förberett ganska länge, vi hade övat i kyrkan veckan innan, festen var välplanerad, dukningen likaså. Det hela blev ett projekt man levde för i flera månader. Och jag har ALDRIG HAFT SÅ ROLIGT i hela mitt liv. Möhippan/Svensexan var helt underbar!! Det här var det klart bästa jag gjort och jag är sååå lycklig att vi tillsammans valde detta!

#9 Önskar att jag hade varit där :) Låter underbart!

#10 Jag kan inte ens visa nån film från det för vi har lyckats fippla bort skivan… *suck*

Nej men vad tråkigt :/

Jag har mitt drömbröllop planerat:

En varm sommardag, gärna vid medelhavet, t.ex. Grekland, utomhus på en klippa.. ^^

Annars, om det blir här i Sverige så blir det borgerligt.. ^^

Själv är jag en sån som inte vill gifta mig alls…

Första gången jag gifte mig var det i en frikyrka på en sommarö. Alla vänner och släktingar var där och vi hade en hejdundrades kul fest, nu höll inte det äktenskapet mer än ett par år men det är en annan historia, men hejdlöst stökit var det, precis som bröloppet….

Andra gången var jag ganskankade ändå, men blev övertalad. Min kompromiss var att det skulle vara ett microbröllop, så det blev bara vi, prästen, två kompisar som vitnen och äldsta(då enda) dottern som brudnäbb. Bröloppet blev i ett littet misionskapell ett pat km från där vi bodde. Även om äktenskapet höll i 15 år så var det tämligen trist….

Jag och villbon har nu varit tillsammans i drygt två år, bröloppskyrkan är utsedd, bröloppsresan lika så, nu är det bara rästen som skall planeras men vi lär väll ha en fem sex år på oss innan vi kan flytta till samma ort ens en gång, lång planering, förhoppningsvis en kul fest kommer ge ett långt och lyckligt äktenskap….

Jag är gift borgerligt två gånger.

Ena gången kommunhuset á två minuter. Ingen visste något förrän efteråt.

Andra gången ute på klipporna på ön där vi bodde, och det tog lite längre tid. Då va hela släkten med! Det var väldigt udda, men de som var där tyckte nog att det var "typiskt oss"… Att vi dessutom gjorde det i november, vid havet, mitt i höststormarnas era och sedan åt känguru gjorde väl sitt till!

Första gången gifte jag mig på ambassaden i Rom (den norska eftersom jag är norsk.)
Andra gången hyrde vi en präst som fixade det där vi hade vår gemensamma 50-års fest, i ett lite lusthus i trädgården där vi hade festen.

Vi gifte oss kyrkligt, tycker det är nåt speciellt romantoskt med kyrkan, vi skalade dock bort hela den "kristna biten", känndes dumt att stå och lova något för någon man inte tror på..

Hela kalaset vart iaf en väldigt romantisk historia =)

Vi gifte oss i kyrkan, men OM jag skulle gifta mig igen hade jag valt att göra det borgerligt.

#19 varför? :)

#18 Intressant tankegång. Förklara gärna för en totalt okunnig hur ni lyckades övertala en präst i Svenska Kyrkan att bortse från det kristna i ett av de heliga sakrament man har. Jag vet att man kan få lov att använda egna texter på vissa delar av vigseln, men jag har aldrig hört talas om en präst inom Svenska Kyrkan som skulle gå med på en sån sak. Hrmm.. intressant!

Sen förstår jag din tankegång, jag tror många många fler skulle välja kyrkbröllop för det är så fint om det inte vore för att de inte är troende.

//SharpMissy

Jag och sambon har bestämt oss för borgeligt när vi gifter oss, men för den skull ska inte ha det i något stadshus eller så :). Vi har valt ut en lokal på ett berg och ska ha dit släkten hade vi tänkt oss, jag ska få ha en vacker klänning som jag alltid velat ha och det ska bli ett romantisk bröllop :).

Får jag fråga en sak först? Är de borgligt eller kyrkligt när man gifter sig tex utomhus?

De är vad jag vill iaf, ett vår eller sommarbröllop någonstans där de är fint med blommor och gräs. Sen ska de vara mat med mera i stora vita tält utomhus med ljus som ser ut som stjärnor i taket;D Ett live band som spelar bredvid och såklart ett dansgolv. hihi.. snacka om att ha de planerat!

När jag letade balklänning för två år sen hitta jag en bröllopsklänning som var super vacker. Skrev ut bilden och sa "den ska jag ha"! så den ligger i en låda jag har;P haha! nörden!

#23 I så fall är jag också nördig, inget bröllop på gång här men jag har en sida med "min" klänning sparad på datorn ;)

haha, skönt att höra Vicktoria!;D Jag är inte ensam..

#23 Lokalen, eller brist på lokal…, har inget med om det är kyrkligt eller inte. Vid ett kyrkligt brölopp är det en präst som håller i ritualen och själva ritualen följer ett visst mönster. Däremot kan du och din partner författa tex era bröloppslöften till varandra. Vid en borglig vigsel är det en "icke präst" med vigselrättigheter som är vigselförättare. Ofta är det tex komunalrådet eller någon annan tjänsteman på kommunen eller tex en dommare.

ah, okej.. tack ryttarn:)
Då väljer jag kyrkligt ändå. Vill gärna ha en präst.

#20 Jo, därför att då har jag ju redan varit i kyrkan en gång och lovat att älska min man för all framtid, då känns det konstigt att "göra om det igen" med någon annan om du förstår hur jag menar

#28 Har gjort det två gånger men det kommer bli en "tredje gången gilt" tror att Gud har både humor och inlevelseförmåga, han har ju ändå skapat oss som sin avbild, så då får han väll stå ut med att vi är lik honnom…..

Äktenskapet verkar vara ett projekt med hög riskfaktor. Har aldrig känt någon som jag skulle vilja vara gift med. Nu på äldre dagar känns singellivet ännu mer värdefullt än tidigare. Hur sedan andra väljer att göra har jag inga synpunkter på. En del människor gillar att ta stora risker såväl själsligt som ekonomiskt - det är ett fritt val.

Man kan ha släkt och vänner med sig på en borgerlig vigsel också, och jag har bevittnat borgerligt vigsel med både bruklänning, slöja och brudbukett.

Jag vill ha bröllop med fina kläder, fin omgivning men inget kristet eller någon annan etablerad religion, ingen präst eller kyrka alltså.

Jag kommer inte att ha en vit klänning. Blå eller grön eller lila. Gärna något tema, kanske ett Fantasy-bröllop eller sagobröllop. Gärna utomhus i en vacker naturligt miljö…

Med familj och närmsta vänner. För mg känns det viktigt att alla trivs och har kul. Det ska inte vara ett tråkigt stelt bröllop.

Nä, så resonerade vi också. Inget högtidligt, stelt och etikettkrävande - bara kul och bekvämt. Tror det blev det också, får väl kolla med Seahawk vad han tyckte egentligen…

Jag har varit på en fantastisk borgerlig vigsel, engelsk sådan, där vi minglade runt och pratade med alla engelsmän i en underbar park (sommar förstås och varmt) medan brudparet blev fotade ett par meter bort. De hade traditionell bröllopsklädsel, trots att det var brudens andra bröllop.

Jag är inte mycket för kyrkor eller massor av folk som bevittnar ceremonin, nej jag skulle nog föredra en liten samling av de bästa vännerna och den nära familjen ute i naturen.

Jag tycker kyrklig det känns bara liksom som att det ska vara så

Finns ju nästa alternativ….ett gammaldags "hedniskt" bröllop eller som det också kallas Handfasting….har vigt många par på det sättet…tyvärr måste de i sverige oxå gifta sig borgerligt…men det är ju bara formaliteter…festen/ceremonin kan man ju ha ändå…och vigselrätt i alla andra länder har jag…bara sverige som krånglar igen…skicka pm om ni är intresserade så hittar vi ut av något…

Jag och min make gifte oss borgligt, mitt under stormen Gudruns framfart*ler* Det var underbart vackert, en massa tända ljus och murgröna. vi gifte oss hemma hos mina föräldrar och ceremonin skedde ute i den inglasade verandan. Vinden ven och tjöt och skakade rutorna och även att Gudrun ställde till med många tråkigheter, så var det underbart just där och då.

Vi lever mycket lyckliga, han är min sanne självfrände och skyddsängel*ler*

#37 Säg mig, fick vigselförrättaren övernatta eller lyckades vederbörande ta sig hem?

Grattis till ert stormiga bröllop! ;-)

SharpMissy: *S* Han lyckades ta sig hem precis innan alla stormen tog i för fullt.=)

Vi gifte oss kyrklit, utan folk!!!

Bara gubbens bardomskamrat fick vara bestman, fotograf o vittne med vaktmästarn på kyrkan( måste ha 2vittnen.)

Planerade för att ha ett större men det känndes bara mer o mer jobbi med allt runt om kring så därför blev det bara vi, o jag ångrar inte det ett dugg!

Datumet blev hemlit oxå då jag visste att en del av min släkt inte skulle kunna hålla sig för att komma!

Vissa fattar inte vad respekt betyder!

#40 Vilken bild! Vilken klänning! Vad vacker du är!

Och att gifta sig så, med klänning och kyrka och allt, utan några gäster… det är Riiispekt!

Jag och sambon ska gifta oss borgligt. Bara vi och två kompisar som vittnen, ingen annan får veta (men nu vet ju ni som läser) men av släkt och vänner. Hoppas ingen av dem sitter och läser det här då ;)

Om jag skulle gifta om mig igen så skulle jag välja något ovanligt där bara  jag och min blivande är med.  Ja varför inte Handfasting.  Då vet jag vem jag ska kontakta.

gifter mig den 17 augusti nästa år… kyrkligt.

hans släkt är massiv och kommer från olika delar av världen så vi planerar redan för fullt.

plus att vårt bröllop även blir en avskedsfest då vi flyttar till toronto, canada efter det….