Ibland kanske man bara vill ha ett gott råd av någon utomstående! Välj trådar efter behag ;)

O nej, jag menar verkligen inte några härinne!!

Jag menar bekanta som sitter och beklagar sig om samma saker månad efter månad utan att göra ett skit åt saken… DET blir jag trött på. Kanske vore ett tips för alla dessa personer att besöka denna sidan och få sig en knuff i ryggen så att de kan ta tag i sina "fruktansvärda liv"….

Haha.. Du är så charmerande i all din bitterhet :)

Det är inte alltid lätt att ta tag i saker och man behöver ofta en vänskaplig knuff i rätt riktning och många välmenande ord påvägen. Jag tror dock inte uppmaningen ta tag i era fruktansvärda liv är en så jätte positiv uppmaning, även om jag håller med dig fullt ut. Någonstans måste det finnas ett stopp på all bedrövelse :))

ja, men efter 1000 råd och allt man får tillbaka är fortsatt tragik så tröttnar man.. Jag vill inte höra, jag vill inte veta om ingen ändå lyssnar på ett enda av mina hjälpande ord..

Jag förstår att det kan vara pissigt jobbigt att ta tag i alla jobbiga delar i ens liv och visst får man beklaga sig.. Men tillslut måste man ändå ta tag i det…. eller vara nöjd med det man har. :)

Jag känner igen det där beteendet också. EN del kompisar till mig som kommer med samma "problem" jämt jämt jämt. Och jag svarar samma saker jämt jämt jämt. Att de inte lär sig?

Fast jag har nog fler jobbarkompisar som klagar på arbetsplatsen faktiskt. På mitt förra jobb jobbade det bara gnällspikar. "Mitt liv är trist", "Jag gillar inte att jobbar här"… blablabla. Jag kände samma sak. Så jag bytte jobb, hehe. Men det finns lika många gnällspikar på mitt nuvarande jobb också. Och där trivs jag inte heller. Så på fredag är min sisa dag som lastbilschaufför.

Hoppas dina nära och kära kan ta sig i kragen nån gång och faktiskt lösa sina tråkiga liv… för det verkar ju som att de behöver en förändring, helt klart.

Att förändra något i sitt liv är en process som tar tid. Hur lång tid den här processen kan ta, är naturligtvis väldigt olika från person till person.

Men jag förstår din frustration. Jag har också haft bekanta i mitt liv som har klagat och gnällt, år ut och år in, utan att göra ett dyft åt sin situation. Att sitta som ett hjälplöst offer utan en egen vilja, ett eget initiativ till att göra något. Man kan i alla fall inte vänta sig att ens vänner och bekanta ska orka ge goda råd i all oändlighet. Till slut orkar man inte mer, när man själv för länge sedan insett att den här personen inte alls tänker göra något, utan har bara fastnat i ett förnöjsamt (?) klagande.

Vissa gånger undrar jag om det är nån slags hobby som folk lagt på sig. Att de verkligen är nöjda efter att de fått klaga länge o väl. Kan det vara så?

Jag är glad att jag kan lyssna om någon vill älta för nästa gång kanske det är jag som behöver någon som lyssnar..

Jag tror det handlar om självförtroende och självkänsla. Alla har inte kraften att ta tag i saker, utan de lever i ältandet.