Tycker att du tänker rätt att hon ska kunna umgås och träffa både tjej/kill kompisar. Samtidigt är det ju som du säger, då ska hon ju kunna det även när du är hemma. Skulle hon vara otrogen, alltså har hon det behovet, kommer hon att vara det oavsett om du accepterar att hon umgås med killar eller ej. Men man ska ju aldrig utgå från att det existerar otrohet i sitt förhållande, det "äter" upp en, men skulle det nu vara så, lär det ju komma fram och då kanske du ska söka dig ngt annat. Lätt att säga, allting är ju inte så enkelt, när det är känslor inblandade. Men jag tycker du resonerar sunt och verkar va en klok kille, lita på din egen känsla i det här och känn efter om du mår bra, det är alltid det viktigaste.

Min sambo har många tjejkompisar men jag har sagt att jag tycker det är lite jobbigt om han skulle ta hem dem hit om jag är bortrest eller liknande och han accepterade det och träffar dem när jag är med eller liknande.

Jag tycker man ska lyssna på vad som gör att den andra personen får lite obehagskänslor och i viss mån försöka undvika det. Jag anser att om man har ett sunt förhållande så måste man kunna komunicera även om vad som gör den ena eller andra svartsjuk och försöka hitta lösningar till det.

Personen man har förhållande med måste ju respektera att man tar upp det som man tycker är ett problem, även om inte den personen anser att det är ett problem. Har man ett förhållande så är ju ens respektive en av de viktigast personerna i ens liv.

Prata lugnt och sansat och berätta för henne hur mycket hon betyder för dig och säg att du tycker att ni kan träffas allihopa nästa gång för att det skulle kännas bättre för dig.

Vet inte riktigt..bara mina tankar…lycka till iaf.. man ska må bra av att vara tillsammans och höja varandra…

Jag hade sagt vad jag kände. Min kille har mest tjejkompisar vilket går bra, men då känner jag dom också. Om han är med dom själv gör mig inget alls. Men jag har sagt att ingen får sova över hos den andre, det är helt ok med honom.

Hade jag varit orolig över det du är, så skull ejag bara bett att få träffa dom, varöfr inte? har hon inget att dölja så.. Men det är nog ingen mening att gå coh vara otillitfulla och anklaga för saker, för man måste ju kunna lita på varandra i vått och torrt.

Tack för era svar! Det känns skönt att höra att jag inte reagerar helt onormalt.

Vi har haft en ganska bra diskussion där vi kommit fram till att jag inte ska vara utesluten från hennes kompisar. Rent krasst så gäller det hennes killkompisar för de här problemen uppstår aldrig med tjejkompisarna, de kan hon umgås med utan problem när jag är med men killkompisarna ser man inte röken av.

Nåja, det känns bra nu iaf. Få se om vi lever upp till vad vi sagt!

Jag kan i och för sig tänka mig, utan att göra något som helst anspråk på att veta, att hennes killkompisar tycker att det skulle kännas konstigt att umgås med henne när du är med, oavsett vad de har för avsikter. Det är kanske lätt att man känner sig iakttagen eller granskad i ett sådant läge. Man vågar inte vara sig själv och det hela blir stelt och jobbigt, kanske för alla parter.

Men jag hade också blivit misstänksam om min fru hade umgåtts med killar endast när jag inte var med. Det känns ju onekligen skumt om det är så.

Jag kan se det såhär, har nämligen varit i en liknande situation.
Det bästa sättet att lösa sån här "svartsjuka" är att fråga om du får följa med, säg att du vill lära känna hennes kompisar. Jag tror att hon skulle uppskatta det. Att du vill ha en större del i hennes liv.

Att hon umgås med sina killkompisar när du inte är hemma kanske är så enkelt att hon vill slippa obekväma sitautioner och väljer att göra det när hon för det första har tid (när du inte är hemma), när hon har tillfälle och för att undvika svartsjuka.

Men det blir lite tvärtom, att det blir lite fel när man tror att man skyddar sin partner mot svartsjukan genom att göra det när den inte är med. Men det blir tvärtom.

:)

Ceciliaolucifer jag tror verkligen du slog huvudet på spiken! Du förstår nog situationen bättre än vi själv gör ;)

Guraknugen, det kan du nog ha rätt i. Men jag vet inte, det känns inte som att det i så fall är helt ärliga vänskapsrelationer från killarnas sida om de känner så. Eller? Förutsatt att jag såklart inte beter mig konstigt vilket jag inte har för avsikt att göra.

Varför inte fixa till en fest där ni bjuder era gemensamma samt vrandras kompisar? Då får ni ju möjlighet att kanske på ett mer lättsammare sätt lära känna varandra.

Men jag reagerar över att hon inte svarar på tel när du ringer, tycker det är väldigt respektlöst.