Jag är nog redan så krass att jag förlorat min vilja att glädja andra bara för att..

Men jag tänker, om det du skriver, att du kanske lite kan "välja" vem du gör saker för? Att du gör saker för dem där det gör dig verkligt glad att glädja dem.. (å andra sidan antar jag att du gör grejer för de du gillar och vill se glada ;) Människor som du är å andra sidan underbara kompisar… Det är bara synd att du aldrig får igen det…

vet du.. jag bestämmde mej för precis samma sak igår…

är så förbannat trött på att ställa upp o fixa för folk o inte få ett jävla skit tillbaka… nu orkar jag inte mer…

från nu tänker jag enbart bry mej om o ställa upp för dom som gör detsamma för mej…

Jo då. Jag ställer alltid upp, låter mig själv bli sårbar och lyssnar alltid till vad dem har att säga och berätta. Hjälper jämt vänner med problem och tröstar och finns där.

Och så fort jag har problem så fösvinner dem.. Dem får det till och med till att bli OM DEM, när jag har nått att berätta.

Men så har man ju träffat på underbara vänner, fast dem bor så tråkigt långt bort. Som ställer upp på MIG! Och så kan jag inte ge något tillbaka annat än att finnas där om det är något.

Jag förstår bara inte hur människor tänker/inte tänker när de aldrig bjuder igen, aldrig visar uppskattning, när de anser att saker är för jobbigt men när det kommer till då de behöver nått så är det precis som om de anser att det är självklart att man ställer upp när man är vänner.

Jag är så trött på att bli tagen förgivet.

En vän sedan 9 år tillbaka är typiskt så. Jag har ställt upp och hjälpt honom få läkarintyg, lägenhet, inkomst, jag har skjutsat honom överallt, jag har lånat ut pengar (vilka jag fått tillbaka varje gång), fixat hans ekonomi, sökt fondbidrag osv sedan vi träffades -99.

Jag har gjort detta pga att jag ansåg att vi var så nära vänner man kan vara.

När han gifte sig i februari var några andra vittnen (gifte sig borgligt) och när hans dotter föddes så hörde han inte av sig på ett par dygn fast han gjorde det till andra. Han har valt en annan vän som gudförälder samt döpt barnet efter gudföräldern.

Visst, gudföräldern har han varit vän med under sin uppväxt men inte haft kontakt med när vi känt varandra förren för ett par år sedan.

Han tycker jag kan köra honom för att hämta ett pass men absolut inte att den här andra vännen kan köra precis samma väg för att lämna passet.

Är det nått han behöver hjälp med så är det mig han ber.

Den här andra vännen har satt honom i klistret samt är egoistisk och dessutom så kommer han med riktigt dumma idéer som kan sätta min vän i klistret igen.

Jag tog upp detta med min vän och fick till svar: "Är du avundsjuk eller? Jag tycker inte om när du är sån här."

Kanske är jag avundsjuk.. Men inte för ovanstående utan för att jag vill ha den uppskattning jag faktiskt förtjärnar, den uppskattning den andra vännen får UTAN att ställa upp.

Snacka om att jag är utnyttjad!

jag tillhör oxå dem som jämt gör saker för andra….och får nada i retur oftast i alla fall

Samma här. jag får inte heller ngt tillbaka när jag har ställt upp :(:( FY F**N säger jag. Nästa gång ngn ber mig om hjälp så tänker jag INTE ställa upp!! Blir så besviken när man inget får tillbaka. USCH!!

Det är likadant här…Man får inte ens ett Tack….
Har en sk bästa kompis som jag ställt upp på i tid o otid…fick reda på för lite sen att allt hon sagt till mej var ljug o påhitt!!!
När man bett om något själv så har det bara suckats…precis som om "fy vad jobbigt det belv nu då"…..

Nu har jag dragit in på all hjälp till denna människa….o gissa om hon är sur när hon märker att jag inte ställer upp så mycket längre.

Samma här. Jag är för snäll mot andra och jag kan inte låta bli.

Jag blir så sårad när man aldrig får ngt tillbaka.. Gillar inte att bli tagen för givet.

Man blir ju så trött…på att alltid ställa upp på alla andra och inte få något tillbaka. Det tar en massa energi som aldrig fylls på….då man inte får något igen.  Jag gör inte saker för att få tillbaka..men nångång tycker man ju att de kunde ställa upp lite för en annan med.

I torsdagskväll tex….då ringde tjejkompisen. Då hade deras kopplingsvajer till bilen gått av. De bad mej ringa o kolla om det fanns nån att köpa nånstans. Det fanns det inte….man kunde beställa. Jag ringde och ringde säker i en halvtimme för att få tag i en sån…men utan reslutat. Jag ringde sen polaren o sa att man får beställa så det får ni göra imorrn då. Nähäää…det kunde väl jag göra åt dom……!! Å jag gjorde då det. Fick jag nåt tack för det jag hade gjort då jag egentligen inte hade tid att göra allt detta.

Senare på kvällen ringer hon igen..å fågar hur man sätter in annons i den lokala morgontidningen här. Det ska finnas så man kan fylla i o klippa ut o skicka in, sa jag. Blev helt tyst i luren….hahahhahah…..Hon trodde väl att jag skulle fixa det med. Sa till henne att kolla tidningen på jobbet…men gjorde hon det?? Näää…hon förväntade sej att jag skulle kolla det oxå….men herregud!!!!

Jag tycker iof det är kul att ställa upp/göra saker för folk utan att vänta sig få något tillbaka. Det blir ju bara tråkigt det också- att vara snäll för att få något tillbaka varenda gång.

Men när jag ställer upp och lyssnar och hjälper heeela tiden och senare då jag faktist har problem, då finns inte dem "vännerna" tillgängliga helt plötsligt. Det är DET som är tråkigt. Att ALLTID bjuda ut sig och vara där för dem när inte dem ställer upp när jag mår dåligt. Att dem t om får det omvänt att handla om dem när man tar upp något som oroar. De är som att prata med en vägg.

Men när det handlar om att bjuda på glass lite då och då eller något liknande.. då kan jag gärna bjuda utan att ta det som att dem vore skyldig mig något då. Men visst är det fint när en vän bjussar tillbaka nångång när den har råd. Man får ju kompromissa även i ett vänskapsförhållande.

# 9 Å vad jag känner igen mig!!! Att man förväntas ta tag i andras bizniz bara så där.

# 10 Jag tycker oxå det är kul att göra folk glada och jag förväntar mig inte heller att jag ska få tillbaka exakt lika mycket. Men folk som man känt i måååånga år och som i princip aldrig ger tillbaka är jag trött på. Sådana som tar en förgivet.

#11 Jo precis. De är så jag menar.. att bli tagen för givet borde ingen behöva bli!

Men man låter ju anda sätta sig på en oxå. Om någon gjorde som i #9 mot mig skulle jag bli helt galen och skälla ut dem. Fine en gång men sen räcker det.

Jag tycker jättemycket om att hjälpa andra och finnas där, vilket ibland sätter mig i väldigt dumma situationer, för att man helt enkelt är så snäll så att man blir dum! Men det är en annan historia.
Sedan har jag väldigt fina vänner som ställer upp på mig också, och jag ger inte för att förvänta mig någonting i gengäld, men det är klart att en relation måste vara åt båda hållen. Jag har i vilket fall helt underbara vänner som både tar emot och bjuder i massor :) Jag kanske helt enkelt är lyckligt lottad!

#14

Egentligen tycker jag nog att det är självklart att man hjälper varandra så länge det är åt båda hållen.

För en hälsosam vänskap måste man både ge och få.

Så är det ju i ALLA relationer…Både ge och ta! Men tyvärr fattar vissa inte detta utan bara utnyttjar till sista droppen….

Idag ska kompisen till en kurator….Hon ska ha med sej en närstående…Då ville hon att jag skulle ta ledigt från jobbet och följa med henne…men jag är ingen närstående till henne. Hennes gubbe kunde ju inte….Men jag sa det att jag kan inte gå från jobbet då bägge chefer ska iväg…så jag är den enda som är kvar som får se till stället. Tur det! heheheh….Då blev hon lite putt….."jag får väl ta med mamma då",sa hon. Det tyckte jag var en jättebra ide för hon är ju närstående om något.
När vi skulle åka hem sa hon inte ens Hej då…utan bara satte sej i bilen o körde iväg…Hahahah…..
Hon har dessutom ljugit för mej och hittat på en massa som inte stämmer…så varför ska jag ställa upp på henne fler gånger. Näpp! Jag kan göra vissa saker..men det finns en gräns numera när det gäller henne…

#15 Och Lisette hjälper jag mer än gärna

#18 Och jag ställer mer än gärna upp på underbara Emmi me<3

Och när folk gör saker åt en som man inte vill ha då? Alltså.. om man gillar att uppvakta och överraska, alla uppskattar det inte. Ska den då som blivit överraskad göra något tillbaka? Eller? Skulle någon hålla på att hitta på massa saker åt mig som jag inte ville skulle det bli svårt att vara tacksam efter ett tag.

Självklart ska man ställa upp och hjälpa vänner och finnas för varandra! Inget snack om saken. Men om folk inte visar uppskattning kan det också bero på att dom faktiskt aldrig bett om hjälpen.

Jag tillhör också dom som gillar att ordna saker, dock var det länge sen, min ork har inte räckt, så jag är inte bara arg och bitter=)

# 20 Personligen är jag ganska lyhörd över vad mina vänner uppskattar men jag förstår hur du menar.

Jag förväntar mig inte att folk ska "betala tillbaka" med samma valuta eller ens alls egentligen. Om någon ordnade nått för mig som jag helst hade sluppit hade jag tackat för omtanken men oxå berättat att jag egentligen inte tycker om att bli överraskad så där.

Det jag förväntar mig är att när man efter förfrågan ställer upp gång efter gång efter gång så får man hjälp när man själv behöver den utan att behöva tjata om det.