Nej, lite mer än ett kort vill man gärna ha. Kanske en fin massage eller restaurang som du skrev. Vad tråkigt :/ Jag hade blivit ledsen.

Jag förstår att det känns konstigt som du beskrev det. Jag hade blivit lite putt tror jag…man förväntar ju sej liiiite mer än ett kort…Inget flådigt..men en middag…en bio…vad som helst…men inte bara ett kort.

Ja, men samtidigt ar jag inte ledsen.. Jag kanner mig bara forvirrad. Han ar en san manniska som tar saker lite for ordagrannt ibland, och om jag inte missminner mig sa sa jag att jag inte ville ha ngt speciellt pa min fodelsedag, men sa sager man ju jamt, man vill ju inte tvinga folk att kopa saker, plus att det ar roligare att bli overraskad. Dessutom ar han valdigt alskvard pa alla satt och vis i ovrigt, vilket forvirrar mig annu mer. Vi har haft ett snack om han ville bryta upp forhallandet, men det ville han inte for han ar sa kar, och det ar jag med, sa det ar inte sa att han haller pa att tappa kanslor heller..

Han tog nog dej på orden…till punkt o prica då du sa att du inte ville ha något speciellt…Men som pojkvän/flickvän bortser man från det tycker jag…och fixar till nåt iallafall….Men killar tänker ju olika…hahah..det har man ju märkt…

Ja, det kanns som det haha!

Ja, pappa är bra på att ta mamma på orden :/ Kan dom inte tänka liiiite längre ;) Önsketankar hehe

Beror väl först och främst på hur länge ni varit tillsammans. En kortare tid så kan jag förstå om han inte vill lägga ut massor med pengar. Sen vad jag fattade så kom han till England (?) och det tycker jag redan är en ordentlig present.

En bio behöver inte kosta så mycket…eller en romantisk middag hemma. Det är ju inte själva värdet som har nån betydelse om man tycker om varandra..utan vad man GÖR….
Jag hade nog förväntat mej mer än ett kort jag med…

Jag hade blivit besviken… Sedan hade jag sagt till honom "Älskling, jag är tjej, jag vill ha mer än ett kort" ;)

Hade nog gjort som #9. Då kanske han gör nåt annat på din nästa födelsedag förhoppningsvis.

Ojdå.. Då hade jag verkligen blivit ledsen och besviken. Inte för att jag vill ha saker, utan för det som det står för, att han bryr sig om mig och vill visa mig sin uppskattning.

Sen om det är tight med pengar eller liknande är det ju en sak, men det finns ju saker som inte kostar något, som en picknik på ett jättefint ställe, en massage och att tappa upp ett bad med levande ljus och egenplockade blommor mm.

Sen är det ju standard att säga "jag vill inte ha något speciellt", även om jag får höra det så ger jag för att jag vill visa att jag tycker om personen i fråga, och det gör mig glad.

hmm hade jag bara fått ett kort så hade han nog inte fått sex. jag hade blivit sur!! när jag säger inget speciellt menar jag att han inte behöver springa ut o anordna en stor fest, och en massa dyra presenter! de träcker med en middag, bio, ett litet halsband, choklad och blommor eller vad som helst. bara det inte är ett kort!

Nej jag hade blivit ledsen, besviken och störtförbannad.

Niini; Vi har varit tillsammans i ett ar ungefar. Och han foljde med mig till Sverige pa en liten semester i somras. Sa den resan betalade jag at honom, plus att jag betalade hans biljett till P&L. Det var min fodelsedagspresent till honom. Vi bor bada i England i vanliga fall, och Sverige var ett av hans drom-resemal.

Blingpinglan; haha, ja jag far kanske gora det :P

Anviendha och hus-musen; Precis, det ar ju sa man brukar saga.

Jag hade blivit besviken och lite ledsen i ögat. Men å andra sidan så kan inte han läsa tankar heller, antar jag?:) Så hade du sagt att de inte var någon big deal så tog han det väl så med?:)
Fast sammtidigt så kan man ju tänka att en partner gärna gör något speciellt på ens födelsedag iaf. En middag är inte svårt eller krävande ..har du nämnt något till honom om det då?

LisetteS: Nja, jag har inte fragat rakt ut "varfor fick jag inget pa min fodelsedag?", men jag har fragat lite forsiktigt om det inte borjar bli for sent for att hitta pa ngt till min fodelsedag, och det holl han ju med om >(

Okej, jag ar lite full just nu, men jag ska forsoka forklara lite mer.

Tydligen sa tyckte han att jag hade fatt min present i.o.m. att han fixa biljett till festivalen at mig. Att jag sedan inte kunde folja med (holl pa att flytta in i mitt nya hus osv) raknades tydligen inte. Inte heller att han salde biljetten till sin basta van, sa han hade fortfarande nagon att aka med (plus att han tjanade £50 pa det).

Sa ja.. I kort och gott sa har jag fatt min present redan, men jag har tydligen valt att inte ta emot den..

Tack…

Hum.. de lät ju lite sniket iof! Om han ändå fått pengarna tillbaka för de har han inte förlorat på det och du har heller inte fått något?:) eller.. är det jag som tänker knas.

Förstår exakt hur du känner det. Min ex-man gav mig varken födelsedagspresent eller julklapp och vi var gifta i 25 år. Inget på mors dag heller. Han fick alltid present när han fyllde år och på fars dag. Julklappar också. En enda gång kom han hem med blommor. Oj, så glad jag blev och samtidigt lite misstänksam. På kvällen ringde min lillebror, som jobbade på samma ställe som exet. Då visade det sig att de fått in en lastbil för lagning som var full med blommor. Alla meckar fick ta med sig blommor hem, så de inte skulle förstöras. Där försvann min glädje.

Tur jag alltid fått något av barnen.

Aha, kanske jag skulle blivit lite besviken då.. Men du kan alltid försöka påpeka sådär försiktigt att du hade väntat dig lite mera än ett kort. Kanske kommer det fram att han inte hade en aning om vad han skulle ge eftersom din present hade varit så fantastisk.

Min förre karln hade "glömt köpa något" och jag steg själv upp på morgonen, städade, gick och köpte fika och förberedde allt inför våra besök, medan han sov. När dom frågade vad jag fått av honom, kom han på sig och sa "oj, jag har inte hunnit köpa något, men du kan få vad du vill på stan".

Det är inte en present. Han behövde inte ge något speciellt, me i alla fall visa att han bryr sig och minns. Det var kasst. Jag ville inte ha något sedan. Jag tackade nej till hans "generösa" erbjudande. Då efter några dagar fick jag två t-shirts från stan. Inga jag själv hade valt, fattar inte varför han köpte dom, inte alls min stil. Det var verkligen kasst. I efterhand vet jag ju att det var en del av fallet för oss, och jag borde nog ha engagerat mig i det, me han var som en slarver och jag såg det bara som ännu ett nytt lågvattensmärke.

#17 okej då hade jag sagt: hörrudu din snåla f*n, nu är de bäst att du tar dig i kragen och går o köper nått ruskigt fint, annars stoppar jag upp pengarna i arslet på dig. så där oengagerad får man bara inte vara!! köpa ett kort för kanske 12 kr bara för att man vill gå med vinst på pengarna? nää usch!

Oviktigt, i regel ger jag inga presenter. Undantag sker, sist var när min farbror fyllde 90 år och vi skickade en stor blombukett. (Dåligt samvete för att vi aldrig ses?) Julafton blir väl något liknande, knappt inga julklappar (en klapp till brorsdottern, en chokladask till morsan och biobiljetter till brorsan -Kanske). Helt klart är i alla fall att man inte kan förvänta sig att jag skall ge någon present *S*.

Min födelsedag har jag inte "firat" på jag vet inte hur många år. Jag vill ändå inte ha någon fest eller present. Även julklappar undanbedes.

Det sköna är att min make har samma inställning, tror inte att vi bytt julklappar eller presenter någon gång.
Rättning: Ett år gav han mig faktiskt 2 födelsedagspresenter, jag fick en handsfree till mobilen och ett ministativ till kameran, två saker jag ville ha men jag hade inte fått arslet ur…

Däremot brukar nog vi unna oss något (något till oss båda) bara för att jag råkar ha fyllt år i veckan eller för att vi varit gifta i X antal dagar. Det kan vara att köpa en godispåse fast det är ojämn vecka, hyra en bil och ta en utflykt, gå på bio, eller köpa en kaka. Vi bestämmer tillsammans, men sen har vi gemensam ekonomi också

Skulle jag få en blomma eller ett kort av maken på födelsedagen så skulle jag nog bli irriterad, slösa pengar på sånt tjafs. Nej hellre spara slantarna, och så tar vi och firar med ett knull på köksbordet istället.

Jag skulle också ha blivit lite besviken.. visst, jag förväntar mig inte heller en massa dyra presenter och fina grejor men jag vill gärna ha något som kommer från hjärtat. Ett egengjort kollage, en massage eller middag (som fler har skrivit) eller helt enkelt att det bara är min dag då jag får bestämma vad vi ska göra och så. Ett kort tycker jag var lite futtigt…

Sen är jag också en sån som älskar att ge bort presenter. Jag älskar att hitta på saker som skulle göra en person lite xtra glad och jag älskar överaskningar. Så jag är inte en sån som bara vill, jag älskar att ge också… :)

# 17 Då kunde han ju iaf gett dig pengarna han fick för biljetten…

Sa du att du inte vill ha något speciellt så var det förmodligen precis vad han hörde. Killar kan tyvär vara sådana. Prova att önska dig något nästa gång=)

#26, Men så kan man u inte resonera. Han är väl inte knäppare bara för att han är kille? Och han kan väl lika väl som dig fundera ut något i present utan att man önskar sig. Jag vill inte önska mig något av min karl, det känns så trist, men jag tror nog att han kommer överraska mig med något helt otroligt ändå. Men jag kanske bara har hittat rätt karl? Hur som helst kan jag inte hålla med på renonemanget..

Inte knäppare nej absolut inte Däremot har en del män faktiskt en tendens att höra vad du säger inte vad  du menar.

Håller med HannaM. Killar tänker lite annorlunda än vi tjejer. De är mer rakspårade. Visst finns det undantag, men jag har inte träffat dem

visserligen så prioriterar män och Kvinnor olika saker, det är vetenskapligt bevisat. men att han tog hennes present, sålde den till sin kompis och gick med vinst på 50 pund, och sen enbart köper ett kort, det är enbart dumheter från hans sida.spelar ingen roll om det är en kille eller tjej så gör man bara inte. det handlar om dålig uppfostran anser jag.

nästa gång han fyller år eller till jul så kan du väl ge honom ett halvtomt skrynkligt tuggummipaket då för de är ju tanken som räknas! antar att han inte heller vill ha nått speciellt, så då passar det ju bra=) eller en glasspinne eller liknande.

min kille anstränger sig iaf, han kan komma med nån blomma eller köpa några snygga underkläder, eller choklad sådär helt utan anledning. de blir alltid nått trevligt till jul och födelsedagen, för han är väldigt omtänksam.dessutom så vet han att om jag är glad så är det mycket trevligare att komma hem=)

#28 m.fl. Om man nu får yttra sig här som kille, så kan jag tänka mig att många killar tänker ungefär som jag i just det fallet: Om man säger en sak och menar en annan får man skylla sig själv. Vi har ett muntligt språk, använd gärna det… Om man säger något man ändå inte menar är det ju så mycket enklare att hålla käft.

Angående presenter i största allmänhet: Den här tråden har fått mig att förstå varför folks förhållanden inte håller så länge nu för tiden. Om det kan falla på en sådan här skitsak kan ju nte kärleken vara speciellt stor, förutom till presenterna i sig. Jag kan ju bara tala för mig själv och i viss mån även min fru, men nog känns det som att både hon och jag är oerhört mycket lyckligare ihop än vad vi får intryck av att andra är. Ingen av oss köper presenter åt den andra och ingen av oss vill heller ha några. Visst har det väl hänt, men det handlar då bara om saker som den andra ändå skulle köpt för våra gemensamma pengar (vi kör gemensamt till 100%). Man skulle kanske då kunna säga att presenten egentligen bestod i att hon inte själv behövde masas sig iväg och handla… Men behöver vi något brukar den som behöver det välja ut det. Då blir det ju rätt också och man slipper gå tillbaka och byta.

Nej, jag har aldrig förstått principen med att andra ska köpa grejer till en, som man ändå inte vill ha, för det är ju så det oftast blir i sådana fall. Det är ju faktiskt bara kommersen som tjänar på det. Fler saker som slängs, större sopberg, sämre för miljön, bla bla bla…

Det finns så mycket annat att göra frugan glad med, och likaså finns det saker jag hellre vill ha av henne än presenter. Redan hennes närvaro uppskattar jag betydligt mer än någon present. #8 Se det så här: 2001 var enda året jag cyklade Vättern runt…
Fast visst var det värt det ändå på något märkligt sätt. Jag tänkte cykla även 2002 men kände att jag var ännu sämre tränad än 2001, så jag hoppade av och fick lite av mina pengar tillbaka. Största anledningen att jag inte cyklat mer är att jag tycker det är för dyrt, dock. Över 1000 kr (840 kr år 2001 har jag för mig, men nu är det dyrare) för lite bullar, saft och saltgurka? Jag menar, vad är det som kostar? Alla funktionärer? Nej, de jobbar ju ideellt. Vad kan det då vara? Hyra av lokaler (omklädning, duschar mm)? Ja, inte vet jag…

Vi har varit ihop i ungefär 3 år nu och det blir banne mig fortfarande bättre och bättre hela tiden. Utan presenter.

#31 Jag förstår precis hur du tänker men jag tror att du överdriver lite i det här fallet.

Som jag har fattat det är ju inte förhållandet på väg att rasa på grund av detta, det är bara en liten undran varför han inte gav mer än ett kort när hon hade gett honom en ordentlig prsent.

Sen är det väl bra att man inte ger varandra onödiga presenter om ingen är intresserad av något sådant men det finns ju faktiskt också människor som tycker att det är roligt att både ge och få.

Och som många har skrivit handlar det oftast inte om dyra, onödiga och överflödiga prsenter utan bara något lite extra som gör dagen speciell på något sätt. Jag och min sambo har varit tillsammans i ett och ett halvt år och visst är det även så för oss att vi uppskattar sällskapet från den andra mer än något annat men vi tycker båda om att ge bort presenter. Inte dyra grejor och onödigt krafs utan sånt som bara visar lite extra uppskattning.

Och så vill jag bara passa på att säga att jag är en sån som ALDRIG slänger en gåva, för mig finns inga "onödiga" gåvor (nu låter jag väl jättegirig men det är inte så jag menar) bara att om någon ger mig en gåva är den saken väldigt viktig för mig för det är ju något som kommer från en person som jag bryr mig och som bryr sig om mig, en gåva från en sån person betyder något, mer än själva saken. (Jag förstår om det blir lite luddigt men det är svårt att förklara) Det är mer själva känslan som kommer med gåvan och inte gåvan i sig som är viktig. Därför slänger jag aldrig en gåva, jag har inte ens slängt de små stenar som ett litet barn plockade upp från marken och gav mig, detsamma gäller fina blad och små kvistar som ungarna i första klass (där jag praktiserade) gav mig. Därmed bildas inga jättehögar av sopor som är dåliga för miljön, allt stannar kvar hemma hos mig.

Sen kan jag inte tala för alla, det finns säkert många som slänger sina gåvor, men dra inte alla över en kam och döm en inte för att man tycker om att ge och få gåvor. Det betyder inte att man älskar varandra mindre eller att kärleken inte är äkta, bara att man visar det på olika sätt. Alla är vi olika.

#31 Det är väl bara till att acceptera att somliga gillar att partnern lägger ner lite tid på något på ens födelsedag, andra inte.

Vi ger varandra presenter och har snart varit tillsammans i 4 år. Tror verkligen inte presenter eller inte, har med längden på ett förhållande att göra ;)

I ett förhållande tycker jag däremot det är ta emot och ge tillbaka som gäller. Inte bara på ena hållet.

Om det är någon som undrar varför jag plötsligt började pladdra om Vättern runt helt omotiverat, så har jag heller ingen större aning om det. Jag måste ha kommit åt Ctrl+v vid något tillfälle, efter att ha svarat i en helt annan tråd. Tror att jag kan ha kopierat texten där av någon anledning och sedan vandrat iväg till den här tråden och råkat klistra in det av misstag, så nu kan ni sluta att klia er i huvudet, allihop.

Och jag vet inte var i mitt inlägg det skulle verka som att jag drar alla över en kam. Skulle jag dra alla exempel som finns så skulle ju inläggen inte bli nådiga vad gäller längd, så lite måste man väl få generalisera. Jag litar då i alla fall på att den som läser har förmågan att klura ut ungefär vad jag menar.

Jag menar så klart inte att presenter alltid är orsaken när ett förhållande spricker, bara att det verkar som att det kommer lite ivägen ibland och får en att fokusera på fel saker. Min fru har några gånger sagt till mig att hon skulle kunna leva med mig i en grotta i skogen någonstans och vara minst lika lycklig ändå. Att höra sådant kan vara mer värt än den dyraste present, om inte annat…

Hur det än är med presenters vara eller icke vara, så kan jag tänka mig att det underlättar ett förhållande om man har ungefär lika åsikter i detta heta ämne…

Ja, något åt det hållet, kanske, orkar inte just nu räkna ut exakt hur jag känner.

#34 Javisst, det är ju bra om man är på samma våglängd.

#34 Naaw, vad söt du är… Apropå att dra alla över en kam, kanske dags att skära alla över en kam nu.. Du behöver klippas ;) Jag kan erbjuda mig ett handtag, du kan se det som en present…*S*

#36 Ska bara spela lite trummor först, fast det kanske verkar totalt onödigt att jag skriver det till dig här när du sitter bredvid mig…

Jag bryr mig inte ett dugg om att få presenter eller extra uppmärsamhet på min födelsedag (som jag ändå oftast glömmer bort!).
Jag ser inte den dagen som speciell utan vill hellre att min sambo visar mig uppskattning när jag behöver det eller bara när andan faller på och inte när "artigheten" kräver det, då känns det så påtvingat och inte helt äkta.

När vi fyller år köper vi aldrig presenter till varandra utan brukar istället ta det som en orsak att gå på bio vilket vi annars inte brukar få tummen loss till, och inte för att "fira personen". :P

# 38 Det är den dagen man föddes på, det tycker jag man ska fira.

Fast förstår att inte alla vill det.

 Kanske vill inte jag det heller om några år ;)

Själv älskar jag firanden över huvud taget så jag tar varje möjlighet som ges! Det är bland det bästa jag vet! :D

#38 Att man firar födelsedagar utesluter ju verkligen inte att man visar uppskattning annars också.

Sen tycker jag nog att ni firar då ni går på bio, fast du kallar det få tummen loss ;) Ser inte skillnaden där hehe :)

Hehe gud vilken diskussion det blivit har :P
Tankte uppdatera er i fragan och beratta att det blir kombinerad fodelsedagspresent/arsdagspresent i oktober nu istallet :) Sa helt bortglomd var jag inte haha. Ar ganska nyfiken pa vad det kan vara :P

#42 hehe härligt! :) Får hoppas att det blir något alldeles extra! :)

#38 Jag är som du, jag glömmer att jag fyller år. Vet till exempel inte säkert i detta ögonblick hur gammal jag är. 

Visst kan vi ta tillfället till att "fira" men det är inte för att någon av oss fyller år utan snarare för att just unna oss. Något för oss, inte för att fira mig.

Nu i helgen skall vi hyra en bil och ut och åka. Idag är det typ 3 år sedan vi blev ihop, så man kan ju kalla hyrbilen i helgen för ett sätt att "fira", men skall man vara ärlig så kunde det lika gärna vara för att fira att vi  på måndag varit ihop i 1100 dagar, eller för att vi helt enkelt är sugna på en tur. Jag menar vill man unna sig något och så kan man alltid hitta någon anledning att "fira". Oj, känns som jag upprepar mig från tidigare inlägg. haha..

#41 Nej det vore ju hemskt om vissa bara blev uppskattade en-två gånger om året

#42 Måtte han inte ge dig ett nytt kort bara *skoja