En vecka i...lugn och harmoni??
Jag håller redan på och får panik över en veckas semester NÄSTA sommar!
Min svärmor spenderade en vecka i en stor stuga någonstans i småland denna sommaren. Hon var där med sin syster och svåger och de tyckte att både stugan och omgivningen var fin.
När hon kom hem från den veckan så pratade hon mycket om hur fint det var och hur mycket aktiviteter man kan hitta på där och SKULLE det inte vara roligt att åka dit med barnen, vi ALLIHOP en HEL vecka!
Jag satt och nickade och tyckte att ja visst det lät ju som ett fint ställe…ända tills jag hörde henne säga "Åka dit, vi alla, en hel vecka".
SWOSCH det var som att få en hink med kallt vatten slängt över mig!
Hela jag kände at nej nej nej absolut inte och jag fösökte lägga fram det till maken på ett fint sätt att jag skulle bli galen att va instängd i en stuga i en hel vecka…tänk om det blir skit väder hela veckan…gud förbjude!
Sen pratades det om alla aktiviteret som finns att göra vid stugan som är fritt att använda…fiske, kanoter, roddbåtar, cyklar etc etc.
Alltsammans väldigt roliga saker…om det inte vore för att det kommer garanterat bli så att allt skall hinnas med på denna veckan och gärna så mycket som möjligt för det är ju gratis.
Ett tag trodde jag att hela idén hade runnit ut i sanden, tills hon ringde en dag förra veckan och meddelade att nu är stugan bokad…jag satt som förstummad i telefonen.
Hon är en jätte snäll farmor till barnen men väldigt hönsig med dom och de blir alldeles prilliga av allt som läggs fram för dom och som lovas skall hinnas med.
Vi har semestrat tidigare tillsammans och det har varit ett evigt jagande på saker att göra och hinna göra innan veckan är slut och jag klarar inte sånt…har jag semester vill jag ta det lugnt och inte planera upp en hel vecka NU redan.
Ja med låt dom hålla på med alla kanoter och cyklar då, tänker ni säkert nu…nä för se, DET går inte…alla skall vara med så är det bara.
Jag är tokstressad över detta och nu har idén kommit upp om att fråga om min mamma kan följa med oxå.
Jag älskar min mamma, inget ont så men jag kan inte se något rofyllt i att semestra i en stuga med en karlslok som inte vågar och kan säga nej till sin mamma…en svärmor som trissar upp ungarna så inte vet vilket ben de skall stå på och sen min mamma som jag visseligen klarar av att fräsa ifrån till om det behövs men ändå…
What to do…what to do *håller händerna om huvudet och gungar fram och tillbaks*
Det är vad vi tror att vi redan vet som hindrar oss från att lära oss nytt.
Säg nej! Säg att din man kan åka iväg den där veckan med barnen medan du har egen kvalitetstid.
Sara
Ja du gissa om jag försöker komma på nått som jag kan behöva göra den veckan…planerar nästan att bli sjuk då, är det möjligt ;o)
Det är vad vi tror att vi redan vet som hindrar oss från att lära oss nytt.
Säg att du ska träffa någon härifrån :) Dus ka hälsa på mig ;)
Men annars, ja. Det är svårt. Ta med din mamma, låt henne säga ifrån så kan ni spendera tid ihop och så kan dom andra underhålla varandra :P
He he jo det skulle man ju kunna säga men att komma med det då när eländet varit bokat i mer än 6 månader…*skratt*
Mjo att mamma följer med är väl inte lika illa men hon rycks med lite hon oxå i all hets om saker som bara MÅSTE göras. Hon å andra sidan kan säga stop till ungarna när de blir för mycket…medans farmor inte känner av när de inte klarar mer och blir för jobbiga.
Å GUD vad skönt det skulle vara med en hel vecka till bara mig själv!
Det är vad vi tror att vi redan vet som hindrar oss från att lära oss nytt.
Jag önskar jag kunde ge dig kraften till att bara säga "åk ni, jag stannar här och tar lite ensamtid!"
Skulle jag säga att jag vill ha lite ensamtid skulle det bli 1000 frågor från maken om varför och vad sjutton jag skall hitta på då som behöver en hel vecka ensam och att han minsann oxå skulle vilja ha lite ensamtid ibland bla bla bla :o/
Han är ingen person som behöver vara ensam i perioder vilket jag är. Jag är en ensamvarg som har ett stort behov av att vara ensam i perioder, ladda batterierna och få lite själslig vila helt enkelt.
Jag skall nog komma på något för att slippa undan…men det skall va sjutton att behöva bli överkörd och jag avskyr påtvingade situationer och påtvingat sällskap :o/
Det är vad vi tror att vi redan vet som hindrar oss från att lära oss nytt.
![[SharpMissy]](/images/avatar-dead.svg){kind=avatar}
Jag tycker du kan kompromissa. Säg till din man och/eller din svärmor att det ska bli jättetrevligt och att ni gärna kommer, men att ni nog inte kan stanna mer än ett par nätter.
Då har ni ju i alla fall varit med här nere i Småland, och på så sätt visat att ni tycker det är ok men att det kan bli för många dagar.
Alternativt, så passar du på nu när barnen har en toppenfarmor, att du tar din karl med dig i bilen så gör ni lite egna dagsutflykter. Kollar på hus bland annat, stannar och fikar hos Casa SharpMissy, och lite älskog ute i naturen på tu man hand. Så får ni lite egentid och du får lite andrum.
Jag hade en svärmor som var sådan. Jag avskydde det - då. Idag har jag ingen svärmor, men inser att mina två barn från första äktenskapet har den absolut bästa farmorn de nånsin kan få. Jag uppskattar min ex-svärmor något oerhört idag. Det händer att jag och min nya man och barnen åker dit och hälsar på. Hon har alltid behandlat min yngsta som om hon vore hennes barnbarn också, trots att flickan alltså är barn till mig och min nya man. Hon är helt fantastisk. Hon vill så oerhört väl.
Starta ny diskussion