Ja dessa barn, de ger oss dåligt samvete för ofta.

Har ju aldrig varit härinne hos er, men såg ditt inlägg rulla fram :)

Så kände jag, måste få skriva några ord

Har själv en dotter på 22år, 1 pojke på 20 år, 2 styvdöttrar på 27 o 33år, så det har hänt lite genom åren här, just nu är stydotter sur sen ett halvår, brukar gå över

Jo jag tycker du har helt rätt, klart du behöver tid för dig själv. Att ha barn och deras sällskap hemma gör ju man på nått sätt tänker sig för i mkt, man är ju medveten de är i huset, blir inte samma lugn, sen mat mm, det krävs en del av oss som föräldrer att ha dem hemma med sitt sällskap

Alltför ofta så får de oss att känna dåligt samvete, så känner jag flera ggr veckan också. Man blir ledsen, det gör ont, man vill ju inte göra dem ledsna el vara en dålig mamma, men det är du inte! Du måste få visa vad du känner inför detta.

Kan säga jag hde inte stått ut med det du nu får göra, för mig hade varit okej med helger, men inte vardagar

Kram Carina

Hej Carina!

Har försökt att prata ut med sonen om detta nu..men inte helt lätt då han blev arg o stack. Han kom tillbaka…så jag pratade lite till.

Varför dom skulle vara här nu hela tiden igen berodde på att sonens server hade kraschat…..men det tycker inte jag är en anledning för att vara här hela tiden.

Nu hade dom bestämt över huvudet på mej att hon skulle sova både här inatt….i morron natt och på midsommarafton. Vart tog det där med varannan dag/natt vägen??????? Dom tyckte det var konstigt att det inte gällde även när de inte umgicks….

Jaha, sa jag. "Då menar ni att ni ska vara här varannan dag/natt..sen ska ni inte ses den andra dagen…och sen ska ni vara här igen???" Mmm…så hade de tänkt det…

Men stopp o belägg.

Hur gör man för att de ska fatta vad jag menar??? eller vill dom inte fatta????

men guud, jag är nog uppfostrad på ett helt annat sätt, men dehär verkar inte klokt enlig mej?!

asså, jag tar hem kompiar precis när jag vill och har alltid gjort, min lillebror har kompisar här dygnet runt i princip. åldern kanske spelar in lite, men mat och fika kan dom väll fixa själv?

TheEnd…..jag fattar inte riktigt vad du menar? Det handlar inte om fika och mat…utan att jag ska få min egna tid ibland som ensamstående förälder.

Klart dom får vara här….jättegärna…men det får finnas gränser med på HUR ofta. Det var ju sagt från början i vintras att det skulle vara varannan dag…vad som hände sedan vet jag inte. Men till slut började dom vara här JÄMT……

Saken är den med att vi bor ganska litet. jag känner mej ivägen ganska ofta och kan knappt röra mej i mitt egna hem. Då får jag sitta uppe vid datan eller ligga i sängen o glo på tv.Hur kul är detta varje dag?

min första tanke när jag läsa ditt inlägg var, "vafan, får inte ungen ha kompisar hemma" men nu har jag tänk efter, de är klart att du ska ha din egen tid och kunna vara hemma utan att vara ivägen.

Jag har antagligen haft en jäkligt slapp uppfostran..

men ställ lite krav på honom och strunta i om han blir sur, varför ska du ha dåligt samvete över att du vill vara lite för dej själv?! dom kan väll lika gärna vara hos henne en dag.

Han får visst ha polare hemma…..det handlar ju inte om det!!!!!!

Jag tycker du ska stå på dig. Hur gammal är din son? Du har all rätt i världen att sätta gränser för dig och ditt hem, det måste han/de respektera.

#6 Jag börjar istället fundera på om vi är gamlaNär man lyssnar på #5 Så kan man ju tro detta är ett sätt många barn idag har hemma, det finns ju föräldrar som går med på detta, som om hemmet vore en fritidsgård nästan

Men så finns ju stora hus där plats finns för även ro, man kan dra sig undan på annat sätt, Men sen så finns de som jag, är uppfostrad i Lägenhet, men har bott i hus själv, och sen nu Lägenhet. Jag vill kunna se på Tv, bada, läsa, mysa med egen tid, och detta accepteras av mina barn på 10,20,22 år

Nä vi är nog bara normala tror jag! Jag är ingen gammal morsa heller, va bara 19 år då min 22åring föddes, och vi förstår varandra till 80% helt lär man nog aldrig nå:)

/ Carina

Tycker inte du gör fel, ibland måste man ha egen tid, och det kan man inte få med annat folk i huset, hur go tjej din son än nu har.

Är det något hemma hos henne som gör att de inte kan/vill vara där, allvarligare en en server? Skulle det vart min dotter skulle jag gärna se att de spenderade lite tid hemma hos mig med, så hon inte ALLTID var borta hos killen.

Nu vet jag ju inte alls hur gammal din son är, men är han yngre, kanske ett alternativ kan vara att prata med hennes mamma, som en sista utväg?

Försök få dem båda att sätta sig ner och diskutera i lugn och ro, så även hon kan höra din sida av saken. Det är inte så blodigt allvar så som de verkar ta det.

Min mamma hade liknande regler på mig, och jag förstod varför och det var inget problem.

Jag förstår dig till fullo.

Lika som att jag själv inte skulle vilja ha folk här hängades varje dag 7 dagar i veckan. Någon gång måste man få sin egen tid. Har som sagt inte barn själv. Men förstår dig gott och väl.

Själv har jag pojkvän och vi bor väldigt litet och de gånger han tränar är den tid jag får för mig själv och de njuter jag av.

Så stå på dig. Det är du som är förälder, du betalar boendet osv. Då har du rätt att ställa krav. Visst din son har ju alltid rätt att vara hemma själv. Men jag hade nog blivit smått galen med folk runt i kring mig hela tiden.

Förstår dig precis! Att inte kunna vara i vilket rum man vill eftersom dem ska få vara ensamma där tex. För att du känner dig ivägen som du säger. De är ju inte nyttigt i sitt eget hem! Jag skulle bli alldeles galen om jag inte fick sitta ensam i mitt eget vardagsrum imellanåt (nu bor jag själv visserligen, men kan sätta mig in i situationen)

Min mor fick nog stå ut med mycket. Men hon är för snäll också och sa aldrig ifrån faktist. Och nu när jag tänker efter tycker jag synd om henne. Vi var alltid hos mig när jag bodde hemma och alltid i vardagsrummet. Så som dig fick hon alltid vara i sitt eget rum och glo på tv. Vilket inte kan ha vart alla tiders.

Neh du ska få ha din egen tid! Försök förklara igen och få fram påriktigt att de är just DE som gör det jobbigt. Att du vill ha din egen tid precis som dem.

Min son är 16 och hans tjej fyllde nyss det med.

Det jobbiga är att vi har öppen planlösning på huset. Så hela nedervåningen hänger liksom ihop. Så dom sitter ju nästan alltid i soffan och tittar på tv eller nåt annat…då känns det som om jag tränger mej på oftast. Så jag kan inte ens sitta i min egna soffa och titta på min egna tv i mitt egna hus. När deras kompisar är här med är det omöjligt att bara vara nere. De måste ju få prata om sina saker och då är det väl inte så kul om jag är där med….det förstår jag ju. Och alla deras kompisar är ju välkomna….och det vet dom.

Jag ska ta ett snack med bägge två imorgon kväll. Att de måste fatta att jag vill ha egen tid.

men kan inte din son vara inne på sitt rum då? Så att du får den friheten i de andra rummen? När jag var yngre så fick jag vara på rummet, visserligen hade jag tv där. Det underlättade. =)

#13…det där är lite invecklat att svara på….Men dels så har han sitt rum uppe i hallen…som är utan dörr….pga spökerier i det andra där jag har mitt sovrum. Oftast sitter han vid datan sena kvällar och pratar på chatten med folk…då skulle han störa mej väldigt mycket i min sömn…så han har datan o sina prylar nere. Huset är VÄLDIGT dumt på det viset. Så på det viset så är dom ju alltid nere…i vardagsrummet….

När jag läser detta så inser jag att jag har haft en väldigt friuppfostran, dvs jag har fått vara med kompisar när och vart jag vill. Men jag har även gett respekt åt min mor och låtit henne vara ensam ett par dagar i veckan så hon får utrymme. Men när jag var med vänner så var vi ofta hemma hos mig, satt i köket, åt mat, tittade tv i vardagsrummet. Hon tillät det eftersom jag gav henne utrymme att få göra vad hon ville 2 dagar i veckan.

#15……min son får ha sina vänner här..det är inte det denna tråden handlar om…det handlar om hans tjej och han. Att dom är jämt här men knappt hemma hos henne. Så tänker aldrig min son att jag ska få två dagar i veckan ensam hemma.

Min son får vara med kompisar när och vart han vill. Och de får ha hela huset med om de vill detta.

Utan detta handlar mer om hans tjej o han att dessa inte kan respektera vad jag vill. Och det handlar inte bara om att vara varannan dag/kväll hos varandra…Det är så mycket mer egentligen som jag inte vill ta upp här i denna tråden. Men till sist så handlar allt om respekt inför andra människor i sitt egna hem.

Mia, jag tror att det vore bättre att vända diskussionen till varför dom inte vill vara hemma hos henne? När jag läser känns det som att det finns ett undre problem, men du ser symtomen genom att dom är hos dig hela tiden. Speciellt med tanke på att dom kommit överens om att bara umgås varannan dag när dom kan vara hos dig. Kära 15åringar brukar inte tänka så klart om det inte finns ett påtagligt problem. Nu vet inte jag, det kan vara så enkelt så att hon bor i skogen och ni i stan? Men det kan också vara något i hennes hemförhållanden som gör att det inte är möjligt att vara där.

Självklart ska du prata med din son om respekt om du upplever att han inte har respekt för andra personer.

Jag har som vanligt nadra åsikter. Min mamma ville ha oss hemma oftare, så hon visste var vi barn höll hus. Och för henne var dte bara kul att vi var där så hon fick ta hand om oss och skämma bort oss. Det var snarare så att vi blev sura för att vi inte fick vara ifred! haha
Jag hade nog tänkt samma, antar att pojken och hans tjej mest är på sitt rum ändå? Hade min mamma bett mig vara någon annan stans så hade jag nog tolkat det som att hon inte vill eha mig hemma och tagit jätteilla upp. Vi var nästan alltid 10 pers när vi hängde, och var antingen på mitt rum eller i tvrummet. Om vi skulle ha tvrummet fårgade man först för att någon annan skulle kanske se något, annars var det helt lugnt. Så för mig låter det lite konstigt att inte vilja ha barnen hemma.

Men! Nu kommer ett stort Men. Jag har inga egna barn, jag växte upp i ett stort tvåvåningshus och hade ett jttestort eget rum. Så för mig är det inte riktigt rätt att döma.
Jag menar inte något slags påhopp eller dyl, utan bara att jag tänkte så annars och ville förmedla.

Jag håller med dig mia-38! Visst är det ok med kompisar och även pojkvänner som sover över (min äldsta tjej är också 16). Vi vill dock inte ha sovande pojkvänner här oftare än 1-2 ggr/vecka.

MEN självklart behöver man egen tid! Och det är inte samma sak att sova med andra i huset, man kan inte röra sig och bete sig riktigt som annars.

En tanke helt utanför detta med respekt, men skulle det gå att göra en rent praktiskt förändring i huset? Han lär ju bo hemma några år till så problemet försvinner ju inte… skulle det gå att bygga in hans rum eller göra ett rum nere? Byta plats på tv-rum och vardagsrum? Ha tv:n uppe och fixa lite egen plats med dörr till honom nere… jag bara spånar fritt. 

Vi har två tonåringar och vi har skaffat billiga tv-apparater till deras rum där vi kör in dem när det blir fritidsgård här för länge och för ofta.

Jag tänkte bara att om det skulle gå att lösa praktiskt kanske en stor del av problemet skulle försvinna av sig självt… men det var bara en tanke.

#16 Jag anklagade dig definitivt inte för att inte låta din son ha sina vänner hemma, så ta det på rätt sätt istället.

Jag ville bara dela med mig om hur min uppväxt var och att jag gav min mamma två fridagar i veckan när jag inte tog hem vänner eller så alls. Så det kanske du borde prata med din son om? Dvs att han GER dig fridagar där han inte tar hem vänner/flickvän, spelar ingen roll alls om han och hans flickvän blir förbannade på dig. Det är ju DU som äger allting och det är DITT hus/lägenhet, DU bestämmer reglerna och inte din son!

Nu till saken igen…..hahahah….Jag har öppen planlösning på huset….så några "egna" rum finns knappt inte. Det finns ETT rum som går att stänga till men där vill sonen inte vara.

Jag kan inte bygga om eller ändra för mycket då vi bara hyr huset. Detta ligger på landet och inte i stan. Men ändå inte långt från stan..ca 4 km….

Meeen..jag KAn flytta upp vardagsrummet till sonens sk rum egentligen….men hur ser det ut med en stor säng nere mitt i alltihop….hahahaha…men lösningen finns någonstans här…jag veeet….får möblera om….

Jag klagar inte på att dom är här ofta…Det har bara blivit FÖÖÖR ofta….Jag har varken råd till att föda henne med varje dag med mat eller orken till det heller. Jag har aldrig klagat på att de är här ofta..men det FÅR faktiskt finnas gränser. Jag kör inte ut dom…jag VILL att de ska vara här….Så det hoppas jag ni förstår. På en del av er verkar det som om det är jätteenkelt..men det är inte det.

Jag säger inte heller att det är enkelt.

Men, jag säger att föräldern bestämmer - inte barnet. Det måste man komma ihåg. Jag har själv inte barn så kanske tycker folk att jag bara skall vara tyst för jag har inte "kan" uttala mig, men jag har många vänner med barn, och där ser jag både hur det går när föräldrarna bestämmer, samt hur det går när de inte bestämmer…

Att vara bestämd och sätta gränser behöver inte innebära att vara tråkig, elak och negativ.

Dessutom, om hon alltid äter hos er så kanske hennes föräldrar kan bidra med något om du/ni inte har råd med det?

#23 Lite svårt att föra något sådant på tal kanske?!

#24 Det kan det helt säkert vara, det är ju inte helt enkelt. Det naturliagaste hade ju varit att tjejens föräldrar själv insett att deras dotter sällan äter hemma (som det verkar) och skickat med henne lite pengar eller något.

Jag har en kompis som är deltidssjukskriven efter trafikolycka, ensamstående med två barn. Hon har begränsad ekonomi och hennes äldsta dotter har ofta sin kille hos dem. Hans föräldrar bidrar - efter att hon sagt som det var - med lite matpengar då och då - eller så bjuder de ibland deras son och hennes dotter på något kul (bio mm, vilket innebär att hon inte behöver hjälpa till med de bitarna).

Men visst - jag inser också att det inte är enkelt. Pengar är ju ofta ett upphov till bråk inom en relation, så det blir ju säkert inte enklare när det handlar om pengar från "någon utomstående".

mia-38 Du gör helt rätt att sätta ner hälarna.Jag har 2 söner 17 och 28 .Har haft samma  "problem" .Det är bara att tala om var skåpet ska stå.Man får dåligt samvete och blir kallad för både det ena och andra men det är bara att stå på sig.Va rak och kompromissa inte om du inte känner för det. Ungar tar så mycket för givet om man är otydlig.Så var tydlig..

Men tänk tvärs om! Varör vill dom sova hos dig? Det kanske känns bättre för dom att sova hos dig. De kanske t.o.m. trivs bättre hos dig än hos hennes föräldrar. Var tacksam istället för at du vet var dom håller hus. Egen tid är något som alltid ensamstående föräldrar pratar om. Hur mycket egen tid tror du man får i ett par förhållande??????

stå på dig.. regler e regler. jag tycker att du gjorde bra som hittade på den reglen med varannangång

Sommartorpet….Då är man TVÅ!!! Jag är ensam om precis allting!!! Uppfostran….ekonomin framför allt….Man kan faktiskt som ensam föräldrer behöva andas oxå!!! Har du egna barn?? Är du ensam???

Jag kör inte ut dom..aldrig i livet. Jag vill ha dom här….!! Men ibland måste man få ladda upp sej själv….

#29 det e klart. för att du skall vara en bra mama så måste du kunna ladda upp dig och bry dig lite om dig själv. som du skriver så har du ändå rätt vuxna barn.

därför tycker jag att du ska stå på dig och göra det. allting har gränser. sätter inte du stop för vissa saker kan det bli värre i framtiden. men det tror jag du vet själv med :D

Dä måste jag bara fråga en sak…? VAd gör du då du laddar upp? Vad är det du inte kan göra bara för att din son sover hemma? Han verkar ju vara gammal nog att klara sig själv en stund under dagen.
Sen är det en myt att man delar på allt när man är två. Det finns många där båda jobbar men den ena får hela tiden sköta barn och hem efter jobbet då den andra jobbar mycket och länge. I många förhållanden gör man saker tillsammans, ja, men att ladda är ändå inget som dom får göra. En lyxgrej för vissa, ett krav för andra.

Jag bara är…bara finns till…..Visst är sonen så pass gammal att han klarar sej själv..men jag behöver ändå egen tid emellanåt…

Hur gammal är du? Har du egna barn? Du tycks inte fatta vad det handlar om…..

Yes, det är superjobbigt, jag har blivit så normaliserad med ungar här, så i mitt hus är vi alltid minst 3 stycken ungar inkl min egen då.

De verkar gilla att var här och jag har vant mig liksom.

Men som du säger, skönt att få egen tid, men det får vi ju när vi blir pensionärer iof också ;)

Lycka till , och tankar :)

Nej, jag fattar inte ditt problem. Även om jag själv inte har egna barn så finns det flera i min omgivning som har det. Min mammas a en gång att tid till sig själv får man ta sig. Ibland dröjer det tills barnen flyttat hemifrån. Om du bara vill vara så gå ut och gå en sväng då eller gå på bio. Sonen får väl vara hemma utan dig. Jag tycker du sska vara glad över att de vill vara hemma hos dig. De verkar ju trivas.

Sommartorpet…visst är jag glad att de vill va hemma hos mej..varför jag vill vara lite ensam ibland är att huset är ganska litet..när ungdommarna är här har jag ingenstans att ta vägen..Jag är liksom ivägen….så då har jag sagt till sonens tjej o sonen att de får vara hemma hos henne varannann gång…för att jag ska kunna få lite space i mitt egna hem….Har även ett tufft jobb som kräver mycket av mej..och behöver ladda mej själv ibland….

Eftersom du inte har egna barn så tror jag inte du fattar vad jag menar. Jag kör inte ut ungarna…det är inte det som det handlar om….Sen om din mamma inte vill ha egen tid hemma själv…det får ju stå för henne..Men JAG vill ha detta ibland då sonen inte har en pappa som ställer upp heller. Det är tufft att vara ensam förälder åt en tonåring. Jag blir ALDRIG avlastad av någon….så därför anser jag att jag har rätt att få egen tid ibland.

#35 Klart du ska få ha tid för dig själv. Det är inget kul att alltid ha en gäst hemma, för då kan man inte riktigt göra vad man vill och vara sig själv.

Hade ju klart varit en annan sak om det bara gällde din son.

Ja Hera…men nu gäller det inte min son..Han får självklart vara hemma….men när ALLA ska vara här…ALLTID….så tycker jag att man kan kräva att få vara ensam någongång….

Jag har alldrig haft det problemet med mina föräldrar för jag fick inte sova över hos min pojkvänn eller han hos mig. Men hade dte problemet med vänner, eller kanske tvärt om jag fick aldrig ha vänner över för dom tyckte det var jobbigt :/ men jag respekterade det och var hos dom ist. Tycker du ska sätta dig ner med han ensam och säga exakt vad du tycker är jobbigt med att dom jämt är hos er och sen fråga han om han har förstått vad du mena.

Klart att sonen får ha vänner hos sej…men inte ALLTID! Jag är bara glad att dom är här oftast….

#39 precis

hur går det för dej? har ni hittat någon lösning?

Shit vad folk har haft svart att fatta problemet! :O Hoppas att det har bliit battre iaf

#41,42…

Tack för att ni frågar…Det har blivit bättre…De har fattat vitsen med varannan kväll. Helt ok ibland att det kan bli två kvällar här iallafall..men sen får de skifta. Just nu är flickan på resa..men sonen har haft mycket kompisar här nu. Oxå det helt ok…bara det får bli lungt ett tag sen.

hmm, undra hur det va när jag växte upp… :) vi sov nog ganska varannan faktiskt… Kollade på Tv med mina föräldrar o ibland i mitt eget rum. Stängde väl in sig endel så tror aldrig mina föräldrar såg något problem i det hela.

Alla har vi olika behov. Vissa människor behöver mycket ensamtid där de får ro om sig själva medans andra människor behöver folk runt omkring sig hela tiden.

Är det det här du behöver så är det självklart det ska kunna ha som krav till din son.

Problemet är nu att de stänger aldrig in sej i hans rum..utan de häckar nere vid tv:n där datan o allt står…där dom vistas ofta. Så jag får aldrig mitt eget "space"…..Vill jag vara ifred så sitter jag uppe vid min data…

Problemet ligger väl egentligen i själva huset…då det har en öppen planlösning. Så de enda rummen som det går att stänga till är toan, tvättstugan o mitt sovrum.( Det rummet som sonen hade innan men som han inte kunde vara i pga ett skäl)….

har du kollat om det kan vara så att de inte vill vara hos henne? t.ex. min kille och jag rä jämt hos hans föräldrar för att hans föräldrar är snällare och jag blir respekterad m.m. tror du att det inte kan vara så att de är hemma hos dej pga att de känner sig tryggare eller att du har ett bättre läge till stan?

#46….Det är mycket bättre nu här hemma….de respekterar mer vad jag säger nu…tror de tänkt om.

Men tack alla för erat stöd…

Ojoj, nu har jag läst hela tråden. Börjar undra hur min killes föräldrar känner att jag är där jämt. De välkomnar mig iof och hans mamma har sagt till honom att hon tycker om att jag "vågar". T ex ta för mig om jag är törstig/hungrig, eller att jag kan sätta mig i soffan med dem och titta på tv medan han t ex duschar.

Vi har ju bara träffats i 2 månader, men de kanske tycker det är jobbigare än vad de säger. Jag renoverar mitt rum just nu så jag känner inte för att ta hem honom än. Men snart är det klart så då blir det väl andra bullar;)

Sen kan man se det såhär också, min kille är väldigt hemmakär, det har hans mamma själv sagt. Och jag är sån som har lätt att vara hos andra och umgås med deras familjer. Så det har blivit så nu att vi hela tiden är hemma hos honom. Och hans mamma har sagt att hon gillar mig och att jag är bra för honom. Så jag har svårt att tro att de tycker det är jobbigt att jag är där:)

Bra att det har löst sig för dig iaf:)

Så trevligt det låter då, Nilam :)  Tänk OM min mamma hade varit sådan när jag var ung, men ICKE :(:(     Nu är det här flera år sedan. Knappt jag fick vara med ngn alls :( Nu kan INGEN bestämma över mig, när det gäller den saken iaf. USCH vad ledsen jag var då :(

#49 Det låter inte alls kul. Mina föräldrar har alltid haft lagom lösa tyglar på mig. Det känns bra. Har alltid visat att de bryr sig och att när det kommer till saken så är det dem som bestämmer. Men jag har också fått möjlighet att ta egna beslut och röra mig ganska fritt.

Nu när du får bestämma över dig själv, njut av allt det goda som livet har att ge;) Det är aldrig försent!

Nu är det samma visa igen! Ett tag funkade det med varannan sova över…men nu lyssnar de inte igen!!!!! Jag har snackat med hennes föräldrar om detta att jag har INTE råd att föda henne oxå…Och att jag måste få EN kväll/natt någon gång då jag kan bara vara själv.
Men INTE!
Hade ett snack idag igen med sonen och henne..men de skiter i vilket och blir sura. Då ska jag få dåligt samvete. Jag får sitta uppe med datan och en liten tv….för att de vill vara själva. Jag satt uppe igårkväll med när sonen och hans polare LANADE…men det hade jag lovat. Så det var ingen fara med det. Sedan när jag sagt till om att ikväll vill jag faktiskt kunna röra mej i mitt egna hem…så blev det surt minsann.

Vad 17 gör man?????????

#510Försöker att inte ta åt sig och är konsekvent*L*

#52 Lättare sägt än gjort i detta fallet…Jag har verkligen lagt ner allt i detta…Jag ÄR konsekvent..men de lyssnar inte. Och slänga ut min egna son gör jag inte.

Gå inte undan för att de vill vara ifred, gör vad du vill och känner för. Barrikera fjärrkontrollen, spela din musik osv osv så fattar de att de kan inte bara häcka hemma hos dig, för de kan ju vara så att de välje det för att det är enklast, du håller dig ju undan och efter lite tjaffs så får de ju i princip huset för sig själva.

Jaa….#54….jag har försökt detta med…men de nästan psykar ut mej vissa gånger… Jag brer ut mej i soffan…tittar på det JAG vill…Men då sitter de där o är knäpp tysta…Det är så obehaglig stämning så jag viker heslt undan. Jag vet att det är nog där jag gör fel…
Hon agerar som om hon ägde hela huset. Går in i min kyl och kollar vad som finns…använder mina hygienartiklar…m.m. Jag har sagt till henne..men det håller ett tag..sen är det igång igen.
Just ikväll är jag så j…a irriterad på detta.

#55 Strunta i om det blir obehagligt, det är ju ditt hem. Du betalar ju för det.

Men du, kan du inte säga åt hennes föräldrar och henne att vill hon använda hygienartiklar så får hon fixa egna. För du har ju inte köpt dom åt henne utan åt dig själv. I värsta fall får du väl skrika på henne? Eller gömma allting?

Jag,  som inte ens har barn, kanske är helt fel människa att ge dig råd, men jag kan ju relatera till hur det skulle vara att dela hus med andra, för de är ju snart vuxna och då borde de ta ansvar.

Du har ju testat det mesta, du har pratat med dem o tom hennes föräldrar och inget hjälper. Det kan ju inte fortsätta på detta viset. Jag skulle satt hårt mot hårt. Endera går de med på dina regler, och dessa kan ni isf prata om och komma överens om en rimlig nivå, annars är hon bannlyst ur huset.

De kommer ju se det som att du hatar henne, men förklara att så inte är fallet, men DU behöver egen tid i DITT hem och de respekterar detta eller så får det vara. Att hon tar för sig såpass tycker jag är fel. Jag är välkommen att göra det i min svärmors hem, men det har hon även sagt att jag SKA göra, hon tolererar inte att jag inte gör mindre än känner mig som hemma, å andra sidan har vi en väldigt bra relation och kan prata om det mesta så där är det ju respekt mellan oss. Men gäller det att jag vill låna ex hårspray eller OB så frågar jag henne, för så gör man även om jag vet att det inte skulle vara några problem. Det tycker jag är hyfs.

De är ju som sagt snart vuxna, och då måste man lära sig respekt, ansvar och konsekvenser. Något som de tydligen saknar men redan borde ha enligt mig. Ursäkta om jag låter hård, blir bara så uppretad på situationen. Förstår din irritation till fullo.

Min mamma ställde krav på mig när jag hade killen hemma, vilket jag följde. Hennes hus, hennes regler. Även om jag faktiskt förstod att hon ville ha egen tid så det blev inte ens någon diskussion om det.

Tack Aviendha att du förstår mej till fullo.
Jag har pratat och pratat och pratat med de om detta..Men de fattar ändå inte. "Vadå egen tid?" ungefär.
Det tycker de jag får när sonen är hos sin pappa 2-3 timmar en gång i veckan….Men jag behöver mycket mer än så eftersom det är jag som tar hand om allting…
Hon frågar oftast inte…utan bara tar. Nu ikväll så gick hon raka vägen in till köket och gjorde sej en macka…UTAN att fråga om det var OK. Oftast är det ju det…men man kan fråga innan..det tillhör fason.

TYVÄRR så börjar jag få "hatkänslor" men döljer det väldigt väl!!!

Men jag får ta ett snack till…å se om det kan hjälpa denna gången…jag får säga det att då får hon inte ens komma hit..om de inte kan respektera mej.

Ja, du kan ju inte gå och må dåligt och vara irriterad hemma. Hemmet ska ju vara stället man tankar energi på.

Stå på dig! Kramar

Du måste verkligen säga nej och visa att om dom inte lyssnar på dig så finns det konsekvenser. Tex att hon får inte komma över på en vecka om dom inte håller vad dom lovar . Och se till att fullfölja dina hot för annars lär dom sig snabbt att dom inte behöver lyssna.

Du förtjänar lite tid för dig själv. Visst är det säkert inte roligt som mamma när ens barn är sur på en men om inte annat så inser han när han blir äldre hur bra han har haft det. :) Jag kunde blir sur då och då när jag va yngre men nu vet jag att min tuffa finska mamma alltid ville mitt bästa. ;)

#59….Det har hänt många gånger att jag inte velat åka hem från jobbet…för jag vet att hon sitter här och väntar på att jag ska laga mat..så hon med kan få…

Som tur är det inte ofta hon gör det nu längre…då är hon hos sin häst. Men det har hänt många gånger att hon är här innan och äter sen åker innan jag kommit hem. Eller kommer hon efter stallet vissa kvällar….och äter…För hon har "glömt" att äta hemma.

Jag tror jag hade väntat tills det var snö ute och skickat ut henne med näsan före, sedan hade jag låst dörren!

hahahaah…Jaa..den tanken finns MimmieM….hahahaha….

Jag känner som så, dom gör det för dom kan!
Ingen annan än du kan göra något åt situationen, dom är tonåringar och sådana gör aldrig som man vill och ber om.

Ner med foten eller stå ut med det.

Har du blivit riktigt förbannad på dem någon gång och skällt ut henne öga för öga? Det kanske är dags att prata med STORA bokstäver..

varför får de inte vara hemma hos dig? är du inte glad över att din pojk har hittat en flicka?? ensamtid i sitt eget hus är för min sursnack som min pappa brukade köra med när han var less på allt liv i huset.. men ändå har aldrig någon varit rent ovälkommen! istället fick vi ungar hålla oss i vårt eget rum med våra vänner o inte springa runt i hela huset.

snyltar hon på dig så är det rimligt att du säger åt hennes föräldrar att de ska stå fö rmaten, de är inget konstigt med det. betalar inte hennes föräldrar så kan hon vara utan mat när ni äter. hårt men sant. du är inte hennes målsman o har ingen anledning till att mata henne! hon verkar vara väldigt fräck oxå eftersom hon inte ens frågar om lov innan hon äter något!!

har du frågat dem förresten varför de inte kan vara hemma hos henne? de kanske finns något annat bakom som gör att de inte vill vara där..

ge dem ett ultimatum då, säg att var tredje dag, eller på helgen får hon sova där inte oftare. punkt slut liksom. umgås anser jag att de ska få göra när de känner för det på dagarna.

Kanske stöter mig med vissa här.
Men dotterns föräldrar verkar ju ej bry sig.
Dottern vill ej vara där hemma?
Något i deras familjerelation där hemma verkar ej som den skall.
Något döljer de. Varför hämtar de ej henne i stallet tro???
Min far fick alltid hämta oss om vi var ute på en fredag i en annan stad. Min kompis var alltid hemma hos mig för vi hade en sådan trygg och snäll familj…

Varför lånar hon dina hygien artiklar?
Kanske för deras föräldrar ej har några eller prioriterar att köpa det. Kanske prioriterar annat??????

Sen en sak du ej skall säga är att du vill ha egen tid. Det ordet kan missuppfattas av många. SÄG istället du ej kan sitta och bara vara MIA. Det är bättre än egen tid. "Egen tid" har blitt ett ord som många ej accepterar osv. De tycker har du skaffat barn så har du din tid när de flyttar osv. Sen finns det vissa föräldrar som har egen tid för mycket ist. Hur man än gör som förälder är det alltid något man har dåligt samvete för.

Du kanske skall fråga sonens vad det är som trycker henne.
Varför hon ej är hemma så ofta hos sina föräldrar.
DÄR ligger nog problemet.
Om du pratar med hennes föräldrar och de ej bryr sig som du skrev är det ju självklart så att DOTTERN är van denna situation. Sen tidig ålder och har fått tampat sig fram i livet med vassa armbågar. Så om hon har dem  mot dig och gör som hon vill kanske hon känner sig trygg med dig.

Jag skulle tippa på ngn form av missbruk ligger bakom att hon är hos dig och sonen ej vill vara där.

Hus-musen.
Som enstamstående förälder är det tuff ibland. Man behöver ladda sina batterier och bara vara……De FÅR vara hemma hos mej…men varför JÄMT????

Och egentligen är det själva principen,,,,att de inte respekterar mej. Det är där skon klämmer.

#67…Det är inget missbruk i den familjen. Pappan är nån chef och tjänar hur mycket pengar som helst. Mamman jobbar också mycket. Men det är ju lätt för de att låta andra ha deras barn..så de kan mysa och ha det bra!

#68 oki de lät som att du inte ville se dem alls!!  ha en regel o håll dig till den, låt ungarna gnälla. de är ju du som är mamman o du som bestämmer hoppas jag! hur gammal är din pojk? jag vet att mina vänner/killar fick inte sova över på vardagar, utan de var helgen som gällde. eller ja på skollov så fick de sova på vardagar oxå. den regeln hade jag tills ja träffade min nuvarande kille första året på gymnasiet, då fick han sova över varje måndag då vi började senare på tisdagar. skulle inte de kunna funka för er oxå??

#69….Vi har den reglen om att bara sova över på helgerna. Att de får umgås på kvällarna i veckorna men inte sova över. Men de är ändå ALLTID här. När HENNES föräldrar bestämde förra året att det var varannan dag/kväll/natt som gällde….då gick de efter det. Men jag nu har bestämt det så är det tydligen inte lika viktigt.

Klart de får vara här….jag har inte sagt nåt annat. Men de kan turas om.

OM de tjänar hur mycket som helst så är det väl ej något probelm sticka undan 1 tusin i månaden.

Känns som de jobbar mer än bryr sig om sina barn!

Jag skulle aldrig acceptera detta. Skulle ställa ut ett skåp. Sen om sonen rymmer och drar är det väl upp till han.
Barn kommer senare förstå att du ej var så JVLA dum som mor ändock. Om han har lite innanför pannbenet kommer han när han bli större eller om deras relation spricker hajja att du ej var så dum ändå. Man kommer till insikt med saker man tyckte var "fjantiga" att mor och far kanske inte alltid hade fel.

Sen om deras pappa är chef KAN jag nog lova de lyssnar på han, när han säger till. Han är van hantera folk och då har man ett och annat knep att tillgå. Sen om han jobbar mycket förstår jag med att de vill ha sin frihet i hemmet och regler som är TYDLIGA. Tror ej de förstår din situation rikitigt eller INTE VILL LYSSNA. Finns vissa som ej kan sätta sig in i andras situationer ibland. Finns folk till allt.

Som jag tidigare påpekade SÄG EJ EGEN TID. Säg du ej har frihet i ditt eget hem.  " jag skulle känna mig som en fånge i ett eget hem". Det skulle jag säga iställlet för egen tid.  Har en svärmor som kväver en ibland då ställer jag ut ett ordentligt skåp.

Sen att du skriver ned på ett papper om du ringer till dem och håller dig till det du skrivit ned. För jag kan gissa du redan känner dig underlägsen när du ringer dem. Men håller du dig till ett papper som du skall gå efter så är det lättare att hålla dig till en röd tråd.
Lätt för mig att säga som har jobbar som säljare i 7 år. Men ibland måste man ha.

* Tunga argument som man håller sig till och en röd tråd*
Ett tips i väl mening. Försök lista ut svaren de ställer när du tar upp det med dom. Ha svar som argument FÖRBERED dig mentalt på att detta samtal kommer gå till så här. MEN för all del HÖJ ej rösten hur trött du än är på dem och henne. Eller boka in en tid så ni kan träffas och prata äver en kopp kaffe. Med Barna och föräldrarna STÄLLER de ej upp på detta. Vägra ha dem hos dig en stund så kanske de hajjar. JAG SKULLE ALDRIG ställa upp på det du har hemma.

Har haft 2 syskon och har med haft " fritidsgård" hemma hos oss under en tid. Med 2 st som sov hos oss min tjej och min syrras kille.
Men till saken hör att de bodde ej i våran stad och gymnasiet låg i våran stad.
Vi löste det til slut att vi fick sova hos varann varannan dag på helgen och i nödfall om det ej stämde med något i skolan för dem dagen efter fick de sova i veckan.

// Fredrik

Tack för dina råd Fredrik….de behövs!
Klart de får vara här flera gånger i sträck…om det är nödfall! Annars så kör jag på varannan gång.
Men då ska det vara så åt andra hållet med

Höga röster hjälper aldrig…utan bara förvärrar, anser jag.

Jag ska följa ditt råd att skriva upp…så man inte kommer ifrån ämnet. Jag brukar ha det inom mej…mina motargument. Men sen kommer de med annat …och då är man "borta". hahahah…
Men jag brukar alltid vara rapp i käften och finna mej snabbt och ge svar på tal.