Jag anser att man ska ha sån respekt för sina syskon så man inte gör en sån sak och sårar sina syskon så mycket!

Mina syskon skulle aldrig göra en sån sak mot mig, och jag skulle inte göra de mot dom heller för den delen..

eftersom jag bara har småbröder så hade jag nog blivit rejält chockad om killen min är otrogen med dem! de är bara 13 o 16 år oxå..

men säg att jag har en syster i lämplig ålder så tror jag inte att hon skulle göra nått sånt! familjen går alltid först!! jag skulle då inte göra nått med min systers kille, inte utan hennes godkännande.

Men om man skulle ha en syster med problem. Kanske psykiska eller så. Kan man förlåta det då?

#3 nope jag skulle inte förlåta min syser om hon gjorde så, oavsett hur mycket problem hon har. jag hade aldrig mera pratat med henne! elelr killen för den delen.

de är en sak om de är en tjej som jag aldrig träffat eller en ytlig bekant då hade jag tagit ut det på min kille som är otrogen. men med syskon och bästa väner så har man en hederskodex ,vill jag kallade det för iaf, vilket innebär att familjen alltid går före, och man håller ihop punkt slut. så är jag uppfostrad iaf=)

Jag har heller ingen syster, men jag är osäker på hur jag hade gjort om min syster hade stora psykiska problem. Handlingen skulle kunna vara ett rop på hjälp eller ett försök till att må bra, på fel sätt.

Svårt det där.

Men om det varit min syster utan några sådana problem, så hade jag nog inte kunnat förlåta.

Det finns ju de par som "bytt" partner syskon emellan. T.ex. att Anna O gifte sig med Herbert F, och Annas syster Helga O gifte sig med Janne K. Och efter ett tag sa trottnade de allihopa och sa blev Anna och Janne ett par och Herbert och Helga ett par.

Personligen sa skulle jag tycka att det skulle kannas vidrigt att ha en snopp i sig som varit i min syster, och jag hoppas att en kille fattar att det ar fel ocksa! Det ar bara fel!

Sa det hade blivit en stor spark i roven pa bada, problem eller inte.

Jättesvår fråga, känns inte som något som skulle kunna hända, dels eftersom jag har två bröder och dels så känns det bara fel. Förbjuden mark liksom.

Men om jag nu hade en syster och detta hände. Näe, jag skulle inte kunna förlåta. Som Musiken säger, spark i röven på dom båda!

Tja, eftersom att mina syskon är killar, så vore jag väldigt förvånad! Men sedan skulle jag dumpa killen och bli väldigt arg på min bror, men ändå förlåta honom rätt tidigt. Eftersom att ingen av dem är homosexuella (så vitt jag vet!) så vore det ju en jättegrej och brorsan behöver nog allt stöd han kan få.

Om vi låtsas att jag hade en syster så skulle jag dumpa killen och inte prata med systern på ett tag, sedan förlåta men inte glömma.

Jag skulle absolut tycka att systern gjort mer fel än killen… att vara otrogen är en sak, men att svika en syster är en helt annan. Det betyder inte att systern har mer ansvar än killen men… hoppas ni fattar vad jag menar, det sårar liksom ännu mer.

Intressant tanke. Jag har en syster som fyller 18 aldeles om dagarna. Hon har ett handikap, ingen diagnos utan perceptionsstörningar pch CDI (hjärnsynskada)

I mångt och mycket ser hon upp till mig, och hon har lite svårt för "sociala regler", dvs att hon kan stå lite för nära en när man pratar med henne, och hon kan viska sin översvallande glädje genom att krama någon som inte hade setts som ok att krama av andra för man känner denne för lite.

Hon har visat intresse för mina killar, men inte på det sättet. Jag vet att hon aldrig skulle ta en kille av mig, eller ens tänka den tanken, men det skulle kunna missförstås av någon som inte är "insatt". Hon tar efter mig i mitt beteende mot min kille på det sättet att hon gärna vill ha hans uppmärksamhet osv. Men det beror nog på att hon ser samma sak som jag ser, en underbar människa.

I mitt fall, om min kille skulle strula med min syster, vilket aldrig skulle hända, men om. Så skulle jag bli rasande, på min kille. Min syster skulle jag se som "förledd" av honom. Hon kanske inte är kapabel att avgöra exakt vart gränsen går eftersom hon har svårt med sociala regler. Hon uppfattar dem inte själv på samma sätt som de flesta av oss gör, utan ibland måste man förklara för henne hur det ligger till, vilket inte är lätt. Försök förklara när det är ok att krama någon, och att det g'äller bara i vissa situationer, och hur länge. Ni inser säkert själva att dte inte är enkelt.

Om jag hade en "frisk" syster, eller ta min bror som ex, då är det lika mycket bådas fel. Då skule jag nog bryta med dem båda på ett bra tag framöver, men inte med min syster. Hon skulle aldrig någonsin, över sin döda kropp, skada mig medvetet.

tjaa.. jag skulle nog inte tro mina ögon och öron eftersom mina bröder är 11 respektive 13 år :P

Jag hade dumpat killen rakt av och behållt min syster.

Jag tycker att båda gör lika fel. Två personer som påstås älska mig skulle aldrig göra så. Jag vet inte om jag helt skulle kunna bryta kopntakten med min syster men killen skulle defenitivt spolas på en gång.

Trorligtvis skulle jag aldrig träffa systern mer än när hela släkten samlas ändå, jag skulle aldrig mer kunna umgås med henne för att jag vill..

#123 Inte ens om det kunde bero på sjukdom?

#14 Antar att det är mitt inlägg du menar? :P

Jag kan förstås inte vara säker men jag vet att jag har en ganska svår relation med min syster som det är. Skulle hon vara otrogen med min pojkvän skulle det förmodligen innebära slutet på våran relatioon helt. Även om det nu skulle bero på en sjukdom så skulle jag förmodligen aldrig nånsin mer kunna se på henne utan att tänka på vad som hänt och vad de gjorde…

Jag hoppas och torr aldrig att jag får reda på hur det känns och därmed kommer jag aldrig bli hundra på hur jag skulle göra men, som sagt, torr jag att jag skulle "göra slut" med min syster också…

#15 Oj, ja jag menade dig :P

Okey!

Sedan kommer ett dilemma till, om man har barn tillsammans med sin partner och detta skulle inträffa, vad gör man då?

#17 Det var exakt vad jag tänkte på. Om nu det är som i #6. Vad blir då styvpappan till barnen. Styvfar eller farbror? Vilket dilemma. Tänk hur det kan låta i skolan. Detta är min farbror eller styvfar.

Jag skulle inte kunna förlåta varken syster eller kille. Då kan de inte älska mig tillräckligt.

#18 fattar inte grejen med styvpappor, plastpappor/mammor o plastbarn eller vad de nu kallas för. otroligt fjantigt att sätta plast före iaf tycker jag. naturligtvis så kommer den nya brodern fortsätta vara farbror, han kommer aldrig att bli pappa åt det tidiga barnet. sen är det upp till barnet(beroende på ålder) om h*n vill säga pappa eller farbror. samma med syskon/kusiner, de barnen kommer alltid att vara kusiner, aldrig syskon. däremot kan de utveckla syskonband om de lever tillsammans men de är en annan sak.

Jag hade nog fört och främst blivit extremt förvånad för dem passar inte ihop på något sätt alls men jag hade såklar blivit hemskt besviken och sårad också. Jag hade gett dem en andra chans att visa att dem är pålitliga men hade det hänt igen hade jag lämnat min sambo och inte kunnat lite mer på min syster (men hade inte brutit kontakten med henne).
Dem hade varit lika skyldiga båda två anser jag eftersom dem båda har svikit tilliten till mig.

Jag hade en vän en gång som va mig otroligt nära vi umgicks VARJE dag från att vi va blöjbarn till vi gick i 2an (?eller 1an) på gymnasiet. Vi bodde oxo grannar. Vi va så gott som systrar om inte närmare. Och hon hade sex med min dåvarande kille som jag hade i tvåan och jag bad dem båda att dra åt helvete. och saken blir bara dummare eftersom att det va ett onenightstand och att ingen av dem va påverkad av något. Varför skulle hon vara så urbota dum i huvvet och kasta bort en livstids vänskap för nått sånt? Killen har jag inte träffat än och ska inte det heller men nu efter ca 2 år så börjar jag och min dåvarande vän småprata lite, men killen har aldrig kommit på tal mellan oss. och vi kommer inte bli närmare än såhär för jag anser att hon svikit mig så himla mycket så hon skulle kunna göra nått liknande igen. Inte ha sex med min nuvarande kille för de skulle han aldrig gå med på, men hon har svikigt mig så pass och kan göra det på ett eller annat sätt igen. Vill inte ha tillbaka någon av dem i mitt liv igen.

Jag har ingen aning om hur jag skulle reagera, beror nog på omständigheterna.

Jag hade sakt upp bekantskapen med båda.. Jag skulle häldre villja att han var med någon jag inte vet vem de är om han skulle va otrogen.. Jag hade nog inte sakt upp bekantskapen om han om han var otrogen om de inte är med min syster eller kompis.. Jag har ju gjort de mot han. Jag tror inte han skulle göra de mot mig men man kan aldrig va säker

Min syster skulle aldrig göra något sånt mot mig.
Skulle aldrig kunna förlåta varken henne eller killen. Spelar ingen roll om någon av dom är psykist sjuk. Så gör man bara inte…