jag har lätt för att säga förlåt om jag känner att jag gjort fel.
något jag e stolt över att jag kan göra!

Jag har svart for att gora det.. Man blev ju ofta tvingad att saga forlat nar man var liten, fast man inte menade det, sa da trotsade jag och vagrade saga forlat, och nu ar det bara svart. Kan angra mig hur mycket som helst, men jag har verkligen jattesvart for att fa ordet 'forlat' over lapparna. Visar hellre att jag ar ledsen med text eller kroppssprak.

Jag har blivit bättre på det. Jag blir lätt arg eller överreagerar men ber om ursäkt när hjärnan tänker logiskt igen så att personen vet att det inte handlar om dom.

#3 Håller med dig. Sån är jag med.

Jag är sådan som oftast säger förlåt för allt som jag inbillar mig att folk runt om mig tar illa upp av/blir ledsna/besvikna av. Så jag använder det för ofta, vilket har med mitt dåliga självförtroende att göra. Jag är så rädd att göra folk ledsna så jag ber direkt om ursäkt om jag tror att jag gjort eller sagt något fel.

Lika viktigt som det är att kunna säga förlåt, är det att kunna ta emot förlåtelsen. Annars betyder ordet ingenting och det känner man.

gillar inte ordet förlåt, för jag tycker inte att det ordet har någon betydelse. ett förlåt gör inte att det gör mindre ont o de känns inte bättre, ett förlåt betyder ingenting. så nej jag säger aldrig förlåt, o de spelar ingen roll om folk säger förlåt til mig heller. de finns bättre sätt att visa att man är ledsen på.

#7 Vilka sätt tycker du är bättre sätt att visa att man är ledsen?

#8 de är lite olika beroende på vad saken gäller=) en gest säger mer än tusen ord faktiskt, oavsett om det är så banalt som att komma med blommor eller bara att ge någon en varm kram.

Jag har lätt att be om ursäkt till mina vänner, men mycket svårare när det gäller min pojkvän och min familj.
Vad kan det bero på egentligen? Är jag för stolt?

jag tycker att sånna ord som förlåt och tack och liknande är väldigt viktiga att kunna säga, och jag behöver höra dem. därför försöker jag alltid att säga sånna ord när det är passande. ibland kan jag ha lite svårt att säga förlåt, om det är så att jag tycker att den andre har gjort lite fel mot mig med, då vill jag inte ge upp riktigt, även om jag borde be om ursäkt. men om jag har gjort något fel och jag är medveten om det och känner mig dum, då säger jag absolut förlåt.

Förut hade jag otroligt svårt att säga förlåt, men efter att jag blev tillsammans med min J har det blivit lättare och lättare. Kanske berodde det på att jag insåg att jag måste kunna säga förlåt om det skulle fungera att få behålla honom, eller så växte jag bara till mig :)
Hur som helst har jag inga som helst problem längre att säga förlåt :)

Under min barndom hade jag enormt svårt med att säga förlåt. Idag har jag lärt mig att det är det enda rätta att göra o tycker det är jätteenkelt o jätteskönt att göra, om man betett sig illa på ett eller annat vis…

#13 Sån är jag också. När jag var yngre kunde jag nästan aldrig säga förlåt även om jag visste att jag borde. Hade svårt att erkänna för andra och inte minst mig själv att jag kunde göra fel och vara elak. Idag säger jag ibland förlåt fast det är den andra som borde mest för att jag tycker att livet är fört kort för att gå runt och vara sur. Då är det lätt att säga förlåt och sen är det hela glömt och man kan ha roligt igen.

Idag är jag bra på det. Förr var jag också stolt och ville inte be om ursäkt först om jag inte tyckte jag gjort något fel. Idag struntar jag i vilket. Har fått lära mig att livet är alldeles för kort för att gå runt och vara osams och arg/sur.